Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Jag heter Anna Magnusson och arbetar som Data Manager/Medicinsk sekreterare på vårdenhet Kirurgi, SUS Lund och har uppdraget som lokal koordinator för Gallriks i Lund.
Jag har arbetat som sekreterare i snart 20 år, de flesta av dessa åren inom vårdenhet kirurgi i Lund. För 5 år sedan startades det ett projekt inom vårt verksamhetsområde (som vid den tidpunkten bestod av vårdenhet kirurgi Lund och Malmö samt vårdenhet urologi). Projektet innebar i grova drag att vi behövde arbeta med förbättringsarbete i de kvalitetsregister som var aktuella hos oss. Vi levde inte upp till de förväntningar vi hade avseende kvalitetsregisterna. Jag hoppade på detta projekt och fick bland annat börja jobba med Gallriks som har varit ett av de kvalitetsregister som vi har varit ganska duktiga på att registrera in i tidigare, men vi har drivit och driver förbättringsarbete även här.
Min roll i GallRiks är att ha nära samarbete med läkarna, så att alla galloperationer och ERCP:er blir registrerade. Jag registrerar även in alla 30-dagarsuppföljningar. Jag hjälper till med behörigheter till registret och att introducera nya läkare.
Varje månad tar jag ut operationslistor på galloperationer och ERCP:er från föregående månad. Jag går igenom dessa listor och kontrollerar att de har blivit registrerade i GallRiks. Har de inte blivit registrerade startar jag en registrering i läkarens namn. Detta gör jag för att jag ska kunna få alla 30-dagarsuppföljningar i GallRiks, och kunna mata in dem efterhand. Jag lägger påminnelser till de läkare som missar att registrera in sina operationer/undersökningar.
Sedan får jag också hjälpa till att plocka ut statistik från GallRiks. Det kan vara allt ifrån hur många ERCP:er som gjordes under ett visst år eller en viss period, till hur många patienter som kommer från andra regioner än Skåne, eller från vilka områden i Skåne. Jag ser ett ökat behov av att plocka ut statistik från våra kvalitetsregister.
Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
GallRiks främsta styrka är den hjälp den ger patienterna. Allt det vi registrerar in används i förbättringsarbete som ger patienterna den bästa vården.
Att det är relevant information som registreras in. Och att det är så hög täckningsgrad, vi är duktiga på att registrera våra galloperationer och ERCP:er. Eftersom det är så många nationellt som använder registret så kan man få ut mycket av det.
Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Jag som sekreterare älskar ju att använda kortkommando, tab-tangenten och liknande för att underlätta mitt arbete. Och där behöver GallRiks förbättras. Det är inte alltid så användarvänligt och det blir en massa klick istället. Registret behöver moderniseras en del.
Vi behöver även fortsätta jobba på att kunna plocka ut statistik från GallRiks. Behovet ökar och jag tror att det kommer att öka ytterligare i framtiden. Patienterna ställer även högre krav och vill vara mer delaktiga, vilket ställer högra krav på vad vi registrerar in och vad vi kan få ut från registerna.
Vi behöver också framöver jobba med att integrera registret med våra journalsystem. Detta kan bli en utmaning eftersom vi använder olika journalsystem i olika delar av landet.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Kvalitetsregister är väldigt viktiga redan idag, och jag tror att de kommer bli ännu viktigare framöver. Det hämtas ut väldigt mycket statistik från register för produktionsplanering, till forskning, till förbättringsarbete med mera. Då gäller det ju att vi registrerar in uppgifter för att kunna plocka ut relevant statistik som motsvarar verkligheten. Och det gäller även GallRiks, som redan idag har bra täckningsgrad och används av många, så många kan bli hjälpta av informationen från registret. Kan man då även jobba på att integrera GallRiks med våra journalsystem, så är framtiden ljus.
Administratörens roll i kvalitetsregisterarbetet kommer också att bli ännu viktigare i framtiden. Vår roll förändras och vi blir mer delaktiga i arbetet. Kvalitetssäkring är något som vi redan nu jobbar med, och det blir mer och mer av detta. Det är viktigt att man tar till vara på vår kunskap och vår erfarenhet. Låt oss göra det vi är bra på och utbildade för.
Hur jobbar du med 30-dagarsuppföljningen?
När 30-dagarsuppföljningarna kommer in i inkorgen, så registrerar jag in de uppgifter som ska in. Det blir en del letande och läsande i journalerna. Den stora utmaningen där är själva uppföljningen. Vi har inte som standard här att följa upp patienterna efter 30 dagar. Ibland görs det ute i primärvården, ibland på hemortssjukhuset och ibland inte alls. Där är det bra med lite erfarenhet, så att man vet var man kan hitta information någonstans.
Det kan också ibland vara lite knepigt om patienterna får någon komplikation och man inte är säker på om den härstammar från galloperationen eller ERCP-undersökningen, men då vet jag att jag alltid kan fråga läkaren om hjälp, vilket är en trygghet för mig.