My Blohm, styrgruppsledamot SFAT
Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag arbetar som specialistläkare i kirurgi på Mora Lasarett och har precis blivit en av SFATs (Svensk förening för akutkirurgi och traumatologi) representanter i GallRiks styrelse. GallRiks har varit en del i min vardag på flera olika sätt senaste åren. Jag opererar mycket gallkirurgi och håller på att lära mig ERCP, men jag har även använt registret i forskning och disputerade i december med en avhandling om kirurgisk säkerhet i Gallkirurgi.
Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Patienterna vi opererar förväntar sig bästa möjliga resultat och det finns fortfarande mycket vi kan förbättra. Ett välfungerande kvalitetsregister för gallkirurgi är nödvändigt för att vi ska veta vad och hur vi gör. På så sätt kan vi också förstå vad vi behöver jobba vidare med. När jag detaljstuderat data från GallRiks i forskningen har jag hittat både styrkor och svagheter. Jag ser fram emot att fortsätta arbetet med de andra i styrelsen för att utveckla och göra registret ännu bättre.
På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstens-sjukdomar?
Registret är en fantastisk möjlighet för alla kliniker att se våra resultat, både lokalt och nationellt. GallRiksdata har även använts i många fina forskningsstudier genom åren. I min forskning har vi sett att patienter med akut kolecystit ska opereras så snart som möjligt inom det akuta vårdtillfället, gärna inom två dygn. Vi har också sett att operationsvolymer är viktigt med kortare operationstider och färre komplikationer för högvolymskirurger och högvolymssjukhus. Vi har även tittat på genusskillnader inom gallkirurgin där kvinnliga kirurger har lite bättre resultat i både planerad och akut gallkirurgi, men opererar lite långsammare. Registret kan också användas för att komplettera data i kliniska studier. Den möjligheten har vi använt i två kliniska studier på ultraljudsdissektion där vi sett att tekniken med ultraljudsdissektion enligt fundus first är lätt att lära sig med låg komplikationsfrekvens. Jag slipar nu på de sista detaljerna i en randomiserad studie på ultraljudsdissektion i akut kolecystit där GallRiks också har varit med på ett hörn.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Det finns många frågeställningar som inte går att besvara med randomiserade studier då det krävs för många patienter, tar för lång tid eller kostar för mycket. Registerstudierna har där en väldigt viktig roll. Att kunna göra en R-RCT (Registerbaserad randomiserad klinik studie) med randomisering via registret är ett fint sätt att ytterligare använda registrets potential. IT- och AI-utvecklingen går framåt i en fart som det inte går att hänga med i. Det är därför extra viktigt att vi fortsätter utveckla registret och vara öppna för nya lösningar som vi idag inte ser. Det tror jag är nödvändigt för att GallRiks även i framtiden ska vara en källa till kvalitetssäkring och forskning i världsklass.