Missa inte att vara med och fira GallRiks!
Nästa år fyller vårt fantastiska register 20 år och vi firar detta i samband med GallRiksdagarna, 8 till 9 maj, Svenska Läkaresällskapet, Stockholm.
Programplanering och övrig planering inför dagarna pågår för fullt. Håll utkik på webbplatsen efter mer information.
Hoppas att vi ses där!
Efter en lång väntan på täckningsgraden för 2023 och även klagobrev från flera Nationella kvalitetsregister till Socialstyrelsen har siffrorna nu äntligen levererats till GallRiks. Eftersom vi saknade information om täckningsgraden när årsrapporten sammanställdes och publicerades presenteras kompletterande information enligt nedan:
Siffrorna är väsentligen oförändrade jämfört med tidigare år och landade på 86 % för ERCP i hela riket och på 94 % för galloperationerna. Bra jobbat till alla som registrerar!
Täckningsgrad ERCP
Vad gäller täckningsgraden för ERCP toppas ligan av Norrbotten (98 %) följt av Örebro (97 %), Uppsala (96 %) och Västra Götaland (95 %). Mycket imponerande siffror!
Bland de som får skämmas finns Östergötland (49 %), där man inte ens fyllt i hälften av ERCP-registreringarna samt Västmanland (59%) och Skåne (68%). Skärpning!
Täckningsgrad Kolecystektomier
94 % utav galloperationerna har registrerats. Bra jobbat!
Endast tre regioner når inte upp till 90 %, återigen Östergötland (81%) samt Gävleborg och Värmland (båda 89%).Skärpning!
Greger Olsson
Registerhållare
Täckningsgrad kolecystektomi i GallRiks 2023 (94 %) regionvis
Anna Nordin, forskningssjuksköterska, Kirurgkliniken Mora
Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Jag heter Anna Nordin och jobbar som forskningssjuksköterska på Kirurgkliniken i Mora sedan september 2020. En av mina arbetsuppgifter är att registrera 30-dagarsuppföljningar i GallRiks, vilket kan vara en utmaning i de fall där det är många olika och svåra komplikationer. Viktigt att förstå om komplikationen redan fanns innan operationen eller om den uppkom postoperativt. Bra att man i GallRiks får en kontrollfråga gällande pankreatit när man gör 30-dagarsuppföljningen. Det är därför man måste registrera när pankreatiten startade i operationsregistreringen. Om jag har ett klurigt fall brukar jag diskutera med min GallRiksansvariga läkare Johanna. Viktigt att kirurgerna registrerar sina operationer och ERCP:er direkt, så jag inte behöver invänta registreringar för att kunna göra 30-dagars- registreringen. Detta fungerar oftast bra här på kliniken då de flesta registreringar sker direkt under operationen, har det missats måste man stöta på och påminna kirurgen. Jag har som forskningssjuksköterska varit behjälplig vid olika studier gällande obesitas-, bukvägg/bråck- och gallstenskirurgi vid kliniken. SONOCHOL var en randomiserad studie som ingick i My Blohms avhandling, där patienter med akut kolecystit som skulle genomgå kolecystektomi inkluderades vid olika kliniker runt om i Sverige Jag hade telefonuppföljning med i stort sett alla patienter som inkluderades i denna studie. Detta var mycket spännande och lärorikt då det var patienter från spridda ställen i landet som jag fick prata med. Jag har även varit engagerad i en internationell uppföljning av gallstenskirurgin i GECKO studien, Det är mycket intressant att följa hur registerdata kan används för att presenteras som resultat och sedan används för att kvalitetssäkra vården. Registerarbete är viktigt och som koordinator måste man ha tid avsatt. Att kunna bidra så att våra patienter får en optimal behandling och god vård är stimulerande.
Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
Att det är ett validerat och säkert register att hämta data till forskning för att utveckla tekniker och säkrare operationer. Att det finns enorma möjligheter till fortsatt forskning och utveckling av vård av patienter med gallsjukdom. Känns mycket bra att kunna presentera för patienter att vi har ett register där vården följs upp för att de ska få så säker vård som möjligt.
Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Det vore bra om så många variabler som möjligt kunde överföras automatiskt när det är möjligt från våra olika datasystem (t.ex. operationsplaneringssystem, journaler) till registret för att slippa dubbelarbete och för att undvika att det missas att registreras patienter.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Fortsatt arbete med att registrera och jag hoppas att alla kliniker upprätthåller hög täckningsgrad så att forskning kan bedrivs på säkra uppgifter. Jag ser fram emot GallRiksdagarna den 8-9 maj 2025 (20-årsjubileum!).
Nu finns Årsrapporten för 2023 publicerad på GallRiks webbplats och har också skickats ut via mejl till lokala koordinatorer samt ansvariga läkare för kännedom och spridning i verksamheten. Rapportens olika delar är producerade av ordförande Johanna Österberg, Erik Haraldsson och Linda Lundgren (gallkirurgidelen), registerhållare Greger Olsson och Eva-Lena Syrén (ERCP-delen) samt Gabriel Sandblom (SF-36) och är utformad så att det ska vara möjligt att utan medicinsk fackkunskap kunna ta del utav rapportens innehåll. Om du hittar något som är fel eller oklart kontakta
Nationell koordinators supporttelefon kommer att vara stängd v 27-30. Inkommande mejl bevakas sporadiskt under dessa veckor, vilket innebär längre svarstid.
Vi deltar i monterutställningen på Kirurgveckan, 19-23 augusti i Karlstad CCC. Välkommen att besöka oss, du hittar oss i monter 3:18, plan 3.
Save the date för GallRiks 20-årsjubileum! GallRiksdagarna 8 till 9 maj 2025, Svenska Läkaresällskapet, Stockholm.
Marcus Permert Fraser, specialist i kirurgi,
Akut-och traumasektionen, Linköpings Universitetssjukhus
Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Mitt namn är Marcus Permert Fraser. Jag är specialist i kirurgi sedan 2021 och arbetar vid Akut- och traumasektionen på Linköpings Universitetssjukhus. Utöver detta har jag uppdrag som MLA (Medicinskt ledningsansvarig) på Traumacentrum US Linköping.
Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
Register som GallRiks är en ovärderlig resurs för forskningen. De ger möjlighet att samla in och analysera stora mängder data över tid, vilket är avgörande för att identifiera trender, riskfaktorer och effekten av olika behandlingar. Inte minst kan vi framföra statistiken till patienter över risker med komplikationer samt även göra jämförelser över landet för att se hur sin egen verksamhet står sig mot övriga.
Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Önskvärt vore om kvalitetsregister kunde samspela med datajournal/operationsjournal. Ju mer dokumentation vi läkare behöver utföra i olika system desto mindre tid har vi för vårt praktiska arbete. Återkommande rapporter till den egna verksamheten med jämförelser vore bra om det kunde ske centralt ifrån.
En fördel vore om man i registerformuläret kunde infoga en peroperativ bild på så kallad ”critical view of saftey”. På detta sätt borde man kunna jämföra hur vi ställer oss till denna ”synonym” när vi opererar och när vi utvärderar till exempel komplikationer.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Sverige som land har en stor erfarenhet av kvalitetsregister och gör det på ett bra sätt. Som med alla register tar det tid, och det man för in i registret är också det man får ut av det. På så vis måste vi fortsätta sträva efter god täckning, men också bra variabler och inte minst att göra registreringen så lätt som möjligt för att minska dubbelarbetet.
GallRiks styrgrupp
Bakre raden från vänster, Stefan Redén, Erik Haraldsson, Gabriel Sandblom, Peder Rogmark, Carl-Johan Drott
Främre raden från vänster, Greger Olsson, Lise-Lott Prebner, My Blohm, Linda Lundgren, Eva-Lena Syrén, Johanna Österberg
Stort tack till er alla som deltog på GallRiksdagarna 18 till 19 april, Ingenjörshuset Stockholm.
Vi vill gärna ha återkoppling från er, vad var bra eller inte så bra, finns det några förslag till förbättringar och förslag på programinnehåll för framtida arrangemang.
Klicka på länken nedan eller skanna QR-koden för att komma till utvärderingsformuläret.
Länk till utvärderingsformulär
https://esmaker.net/nx2/s.aspx?id=3589376457fe
QR-kod till utvärderingsformulär
My Blohm, styrgruppsledamot SFAT
Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag arbetar som specialistläkare i kirurgi på Mora Lasarett och har precis blivit en av SFATs (Svensk förening för akutkirurgi och traumatologi) representanter i GallRiks styrelse. GallRiks har varit en del i min vardag på flera olika sätt senaste åren. Jag opererar mycket gallkirurgi och håller på att lära mig ERCP, men jag har även använt registret i forskning och disputerade i december med en avhandling om kirurgisk säkerhet i Gallkirurgi.
Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Patienterna vi opererar förväntar sig bästa möjliga resultat och det finns fortfarande mycket vi kan förbättra. Ett välfungerande kvalitetsregister för gallkirurgi är nödvändigt för att vi ska veta vad och hur vi gör. På så sätt kan vi också förstå vad vi behöver jobba vidare med. När jag detaljstuderat data från GallRiks i forskningen har jag hittat både styrkor och svagheter. Jag ser fram emot att fortsätta arbetet med de andra i styrelsen för att utveckla och göra registret ännu bättre.
På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstens-sjukdomar?
Registret är en fantastisk möjlighet för alla kliniker att se våra resultat, både lokalt och nationellt. GallRiksdata har även använts i många fina forskningsstudier genom åren. I min forskning har vi sett att patienter med akut kolecystit ska opereras så snart som möjligt inom det akuta vårdtillfället, gärna inom två dygn. Vi har också sett att operationsvolymer är viktigt med kortare operationstider och färre komplikationer för högvolymskirurger och högvolymssjukhus. Vi har även tittat på genusskillnader inom gallkirurgin där kvinnliga kirurger har lite bättre resultat i både planerad och akut gallkirurgi, men opererar lite långsammare. Registret kan också användas för att komplettera data i kliniska studier. Den möjligheten har vi använt i två kliniska studier på ultraljudsdissektion där vi sett att tekniken med ultraljudsdissektion enligt fundus first är lätt att lära sig med låg komplikationsfrekvens. Jag slipar nu på de sista detaljerna i en randomiserad studie på ultraljudsdissektion i akut kolecystit där GallRiks också har varit med på ett hörn.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Det finns många frågeställningar som inte går att besvara med randomiserade studier då det krävs för många patienter, tar för lång tid eller kostar för mycket. Registerstudierna har där en väldigt viktig roll. Att kunna göra en R-RCT (Registerbaserad randomiserad klinik studie) med randomisering via registret är ett fint sätt att ytterligare använda registrets potential. IT- och AI-utvecklingen går framåt i en fart som det inte går att hänga med i. Det är därför extra viktigt att vi fortsätter utveckla registret och vara öppna för nya lösningar som vi idag inte ser. Det tror jag är nödvändigt för att GallRiks även i framtiden ska vara en källa till kvalitetssäkring och forskning i världsklass.
Nu är det snart dags för våra inspirations- och utbildningsdagar på Ingenjörshuset i Stockholm där årets tema är Den säkra gallan - Den säkra ERCPn - Den säkra registreringen. Här kan du ta del utav uppdaterat/aktuellt program.
Varmt välkomna önskar styrgruppen till anmälda deltagare och föreläsare, vi är säkra på att vi tillsammans får intressanta och innehållsrika dagar!