Vi finns på Kirurgveckan
- Uppgifter
Besök oss gärna i utställningshallen på Kistamässan, monter 705 för att diskutera registerfrågor eller träffa någon utav våra styrgruppsmedlemmar.
Vi finns där hela veckan.
Nu kan du anmäla dig till GallRiksdagarna!
- Uppgifter
GallRiksdagarna 29 till 30 september 2022, Norra Latin Stockholm
Program och anmälan till våra inspirations- och utbildningsdagar för våra användare av registret finns nu tillgängligt.
- Läs mer om programinnehåll
- Anmälningsformulär
Anmälan senast 2022-08-15.
Kontakta Nationell koordinator, gallriks@rjl alt 076-1308722 vid frågor om arrangemanget.
Vi ser fram emot din medverkan och innehållsrika dagar!
GallRiks täckningsgrad de senaste 10 åren
- Uppgifter
Tack till alla er som använder GallRiks för det fantastiska arbete ni gjort vilket lett till att täckningsgraden de senaste 10 åren ökat från 84.3 procent (2012) till 94.5 procent (2021) för kolecystektomierna och från 77.5 procent till 89.9 procent för ERCP under samma tidsperiod.
När det gäller täckningsgraden för kolecystektomier så har vi exkluderat galloperationer som är underordnad annan operation varför dessa kurvor kan skilja sig något från tidigare redovisningar.
Nedan redovisas täckningsgraden uppdelat på kvinnor och män.
Vi önskar er alla en trevlig sommar!
Lars Enochsson Johanna Österberg Lise-Lott Prebner
Registerhållare Ordförande Nationell koordinator
Årsrapport 2021
- Uppgifter
Sammanställningen över 2021 års resultat är nu publicerad i Årsrapport 2021.
Information om våra rapporter samt årsrapporten finns under rubriken För Vårdgivare - Rapporter
Läs mer eller ladda ner Årsrapporten via länken
Juli månads GallRiks-profil 2022
- Uppgifter
Tobias Andersson, ST-läkare i allmänkirurgi, Centralsjukhuset Kristianstad
Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Jag heter Tobias Andersson och gör sista året på min ST i allmänkirurgi på Centralsjukhuset i Kristianstad. Jag använder GallRiks i mitt dagliga arbete främst när jag rapporterar in parametrar efter operationer, men också som en personlig kvalitetssäkring där jag följer upp mina patientfall. Jag använder just nu också GallRiks som datakälla både för mitt vetenskapliga ST-arbete och interna kvalitetsarbete på kliniken.
Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
GallRiks främsta styrka är att stora mängder data finns tillgänglig på ett snabbt, enkelt och överskådligt sätt. Data från GallRiks representerar också väl vården i landet eftersom de allra flesta kliniker använder sig utav det.
Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
En bra förändring tycker jag vore om man kunde ha personliga förinställda mallar för postoperativ inrapportering efter t.ex. kolecystektomier. Oftast opereras ju dessa komplikationsfritt och på likartat sätt inom kliniken av samma operatör. Därför kunde det i vissa lägen effektiviserat inrapporteringen om man kan ha mallar där vissa variabler är förifyllda. Integrering med t.ex. operationsprogram så att data kan fyllas i peroperativt hade givetvis också varit fantastiskt, men självklart förstår jag att det inte är helt lätt att implementera.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
GallRiks är ett viktigt system för framtida forskning och nationell kvalitetssäkring. Det är också en bra modell för hur ett sådant register skall se ut. Jag tror att liknande register kan uppkomma i framtiden även gällande andra medicinska ingrepp och diagnoser i samma syfte.
Använder du Gallriks i samband med forskning eller kvalitetsförbättring?
Just nu använder jag Gallriks som datakälla i mitt vetenskapliga ST-arbete. Jag studerar här om komplikationsfrekvens varierar avseende gallgångsskador vid elektiva kolecystektomier när rutinmässig eller enbart selektiv intraoperativ kolangiografi utförs. Jag använder också klinikens egen GallRiks data för ett internt kvalitetsarbete.
Covid-19 har haft en påverkan på gallstenskirurgin i Sverige
- Uppgifter
Fler akuta gallstensoperationer och färre elektiva utfördes under pandemin där utbildningsoperationerna minskade under första vågen.
Läs mer i artikel i Läkartidningen, publicerad 2022-06-20
Juni månads GallRiks-profil 2022
- Uppgifter
Åsa Pihl, Lokal koordinator, Gastro Center Skåne, Lund
Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Mitt namn är Åsa Pihl och jag är anestesisjuksköterska. Jag arbetar på Gastro Center Skåne (GCS) i Lund och det har jag gjort i 6 år. Jag har varit gallrikskoordinator och kvalitetskoordinator i 5 år. Mitt uppdrag är bland annat att följa upp 30-dagarsregistreringen efter operation och kontrollera att det finns skriftligt samtycke från patienterna att delta i kvalitetsregistret. På GCS får alla opererade patienter ett återbesök drygt 2 veckor efter operationen, så vi har goda möjligheter och bra uppföljning för att upptäcka eventuella komplikationer. Uppföljning och god telefontillgänglighet vid frågor eller oro för patienten bidrar till god kvalitet och en säker Gallriks-registrering.
Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks
Styrkan i Gallriks är att uppgifterna är samlade på ett ställe, att det är lätt att registrera samt att det ges möjlighet till fritext i rutan för kommentarer. En stor fördel är att de med behörighet kan använda våra uppgifter till benchmarking nationellt, men också att viss data finns tillgängligt för alla vilket är ett sätt att höja kvalitet på vår och andra kliniker. Jämförelse i riket tror jag i slutändan även gagnar våra patienter och det värnar både jag och kliniken mycket om. Dessutom kan resultaten användas till utveckling och forskning vilket kan leda till nya bra arbetssätt och ny kunskap som kommer framtida patienter till nytta. Genom nationella register säkrar man att alla enheter i landet håller en hög kvalitet och skulle någon enhet avvika upptäcker man snabbt detta.
Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Angående 6 månaders uppföljningen har jag inte riktigt klart för mig allt kring denna funktion.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Ett nationellt kvalitetsregister med god täckningsgrad där forskare och blivande doktorander kan ta del av data och använda det i syfte att lära oss mer och bli bättre. Det ger oss utveckling och nya möjligheter inom ämnet. Registret är en fantastik källa med information och det är mycket spännande och intressant att kunna var delaktig i detta arbete.
Använder ni registerdata från GallRiks i er uppföljning och förbättring av verksamheten?
Jag tar fram data från Gallriks varje kvartal och på årsbasis där jag sammanställer en liten rapport som lämnas vidare till vår VD tillika medicinskt ansvarig läkare som i sin tur sammanställer och presenterar det till koncern och till medarbetarna som återkoppling på resultatdragningar. Jag presenterar ofta även själv resultaten till medarbetarna på våra arbetsplatsträffar samt lägger sammanställning av data i matsalen som ett sätt att få alla delaktiga och känna att de får återkoppling på sitt arbete. Förbättringsarbete pågår kontinuerligt och ofta använder vi Gallriks data för detta. Patientsäkerhetsberättelse skrivs årligen och i denna ingår information hämtad från Gallriks. Jag är tacksam att vi kan bidra till nationella data genom deltagande i detta register, men också att vi får tillgång på ett enkelt sätt till egna data samlade vilket i sin tur ger oss möjlighet att följa vår kvalitet vid gallkirurgi.
Maj månads GallRiks-profil 2022
- Uppgifter
Stefan Redéen, styrgruppsledamot GallRiks, SFAT
Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Mitt namn är Stefan Redéen, arbetar som överläkare på akut- och traumasektionen på Universitetssjukhuset i Linköping. Har uppdrag i SFAT styrelse, Svensk Förening för Akut- och Traumatologi, via SFAT så finns jag med i Gallriks. På många av våra sjukhus i Sverige så opereras akuta gallor på en akutsektion. Det är viktigt att fortsätta leverera professionell sjukvård till dessa patienter i hela Sverige. Jag är forskningsintresserad och har doktorander inom akutkirurgi och trauma.
Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Gallriks är ett välutvecklat välfungerade rikstäckande register som väl speglar gallkirurgin i Sverige, både vad gäller planerade och akuta gallor samt endoskopiska åtgärder. Det är idag en förutsättning för att kunna bedriva denna vanliga verksamhet. Fokus på kvalité och succesiv utveckling av området är spännande. Utöver det så är det en förmån att få vara med och driva Gallriks framåt strukturellt en period.
På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar?
En så vanlig åtgärd som gallkirurgi ska vara säker, tydlig och evidensbaserad. Stora delar är så idag som jag uppfattar det. Procedurer som utförs inom gallområdet registreras och följs upp lokalt och i ett antal studier som löper ofta nationellt. Data och studier presenteras även på Kirurgveckan, vilket är både bra och stimulerande. Detta fokus behöver finnas, utvecklas och vara med in i framtiden.
Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Patientens fokus och vad de upplever behöver i ett antal kvalitativa studier lyftas fram ytterligare. Här får vi hjälpas åt att utforma upplägg och olika patientfokuserade studier.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Ljust, Gallriks är välfungerande känt och har hög täckningsgrad. Kanske skulle man mera kommunicera detta i offentliga Sverige som en modell för de många områden som behöver uppleva de goda delar ett register verkligen för med sig. Även om det har varit fokus på register så finns det mera att göra.
April månads GallRiks-profil 2022
- Uppgifter
Anna Älverdal, lokalt ansvarig läkare för GallRiks,
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
1. Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Jag heter Anna Älverdal och arbetar som kirurg och överläkare på kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Jag håller på med akut- och traumakirurgi med viss inriktning mot övre gastro då jag även utför ERCP-undersökningar, vilket jag lärde mig under en fantastisk Fellowship på Karolinska Universitetsjukhuset Huddinge 2016. Jag är även lokalt ansvarig läkare för GallRiks.
På Länssjukhuset Ryhov utför vi akuta kolecystektomier samt både akuta och elektiva ERCP-undersökningar. Förra året genomförde vi drygt 130 antal akuta kolecystektomier. Jag forskar även på GallRiks-data där jag tittar på handläggning av akut kolecystit med fokus på val av behandlingsmetod med bakomliggande orsaker och predikterande faktorer.
2. Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
Den främsta styrkan med GallRiks är att registret har en hög täcknings- och anslutningsgrad samt innehåller en stor mängd validerad data på patientnivå. GallRiks är en guldgruva för forskning och förbättringsarbeten. Det är därtill ytterst enkelt att ladda ner personlig och klinikspecifik rapport samt jämföra sina siffror med landet i övrigt.
3. Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Det finns en del variabler i GallRiks som behöver förtydligas. Trots att det finns förklarande information i rutan som kommer upp bredvid är det ibland svårt att förstå vad som efterfrågas vilket bäddar för felregistrering. Kunskap om och tillägg av variabeln ”symtomdebut-datum”, när sådan information finns, vore värdefullt.
4. Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Framtiden är ljus. Kvalitetsregister är viktiga för forskning, kvalitetssäkring och utveckling samt för främjande av jämlik hälsa och vård. Senaste decenniet har det ju skett flera ekonomiska satsningar på nationella kvalitetsregister i Sverige med syftet att utveckla dessa och stödja ökad användning.
Då GallRiks registrerar åtgärder av en närmast folksjukdom med dess komplikationer och det rör sig om en verksamhet med relativt stor volym fyller registret en viktig funktion.
5. Använder ni registerdata från GallRiks i er uppföljning och förbättring av verksamheten?
Ja, vi tar regelbundet fram statistik och data på vår egen verksamhet för jämförelse, förbättring och kvalitetssäkring. När jag var ST-läkare gjorde jag även ett *förbättringsarbete med hjälp av bland annat GallRiks-data där jag kunde påvisa att vi inte följde riktlinjerna för definitiv sekundär-profylaktisk åtgärd vid gallstenspankreatit med kolecystektomi och/eller ERCP innan hemgång. Detta ledde till att vi ändrade hela verksamheten.
*Red. anm. Anna tilldelades Guldgallan 2018, utvecklingspris för bästa ST-arbete för kvalitet eller vetenskap baserat på GallRiks-data. Projekttitel: Adherence to international guidelines: current surgical management of mild acute biliary pancreatitis at a county hospital in Sweden.