Månadens GallRiks-profil

Marcus Permert Fraser, specialist i kirurgi,
Akut-och traumasektionen, Linköpings Universitetssjukhus

Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Mitt namn är Marcus Permert Fraser. Jag är specialist i kirurgi sedan 2021 och arbetar vid Akut- och traumasektionen på Linköpings Universitetssjukhus. Utöver detta har jag uppdrag som MLA (Medicinskt ledningsansvarig)  på Traumacentrum US Linköping.

Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
Register som GallRiks är en ovärderlig resurs för forskningen. De ger möjlighet att samla in och analysera stora mängder data över tid, vilket är avgörande för att identifiera trender, riskfaktorer och effekten av olika behandlingar. Inte minst kan vi framföra statistiken till patienter över risker med komplikationer samt även göra jämförelser över landet för att se hur sin egen verksamhet står sig mot övriga.

Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Önskvärt vore om kvalitetsregister kunde samspela med datajournal/operationsjournal. Ju mer dokumentation vi läkare behöver utföra i olika system desto mindre tid har vi för vårt praktiska arbete. Återkommande rapporter till den egna verksamheten med jämförelser vore bra om det kunde ske centralt ifrån.

En fördel vore om man i registerformuläret kunde infoga en peroperativ bild på så kallad ”critical view of saftey”. På detta sätt borde man kunna jämföra hur vi ställer oss till denna ”synonym” när vi opererar och när vi utvärderar till exempel komplikationer.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Sverige som land har en stor erfarenhet av kvalitetsregister och gör det på ett bra sätt. Som med alla register tar det tid, och det man för in i registret är också det man får ut av det. På så vis måste vi fortsätta sträva efter god täckning, men också bra variabler och inte minst att göra registreringen så lätt som möjligt för att minska dubbelarbetet.

 
My Blohm, styrgruppsledamot SFAT

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag arbetar som specialistläkare i kirurgi på Mora Lasarett och har precis blivit en av SFATs (Svensk förening för akutkirurgi och traumatologi) representanter i GallRiks styrelse. GallRiks har varit en del i min vardag på flera olika sätt senaste åren. Jag opererar mycket gallkirurgi och håller på att lära mig ERCP, men jag har även använt registret i forskning och disputerade i december med en avhandling om kirurgisk säkerhet i Gallkirurgi. 

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Patienterna vi opererar förväntar sig bästa möjliga resultat och det finns fortfarande mycket vi kan förbättra. Ett välfungerande kvalitetsregister för gallkirurgi är nödvändigt för att vi ska veta vad och hur vi gör. På så sätt kan vi också förstå vad vi behöver jobba vidare med. När jag detaljstuderat data från GallRiks i forskningen har jag hittat både styrkor och svagheter. Jag ser fram emot att fortsätta arbetet med de andra i styrelsen för att utveckla och göra registret ännu bättre.

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstens-sjukdomar?
Registret är en fantastisk möjlighet för alla kliniker att se våra resultat, både lokalt och nationellt. GallRiksdata har även använts i många fina forskningsstudier genom åren. I min forskning har vi sett att patienter med akut kolecystit ska opereras så snart som möjligt inom det akuta vårdtillfället, gärna inom två dygn. Vi har också sett att operationsvolymer är viktigt med kortare operationstider och färre komplikationer för högvolymskirurger och högvolymssjukhus. Vi har även tittat på genusskillnader inom gallkirurgin där kvinnliga kirurger har lite bättre resultat i både planerad och akut gallkirurgi, men opererar lite långsammare. Registret kan också användas för att komplettera data i kliniska studier. Den möjligheten har vi använt i två kliniska studier på ultraljudsdissektion där vi sett att tekniken med ultraljudsdissektion enligt fundus first är lätt att lära sig med låg komplikationsfrekvens. Jag slipar nu på de sista detaljerna i en randomiserad studie på ultraljudsdissektion i akut kolecystit där GallRiks också har varit med på ett hörn.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Det finns många frågeställningar som inte går att besvara med randomiserade studier då det krävs för många patienter, tar för lång tid eller kostar för mycket. Registerstudierna har där en väldigt viktig roll. Att kunna göra en R-RCT (Registerbaserad randomiserad klinik studie) med randomisering via registret är ett fint sätt att ytterligare använda registrets potential. IT- och AI-utvecklingen går framåt i en fart som det inte går att hänga med i. Det är därför extra viktigt att vi fortsätter utveckla registret och vara öppna för nya lösningar som vi idag inte ser. Det tror jag är nödvändigt för att GallRiks även i framtiden ska vara en källa till kvalitetssäkring och forskning i världsklass.

Arvid Gustafsson, Specialistläkare kirurgi,
Centrallasarettet Växjö, extern-doktorand via Lunds universitet

Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Arvid Gustafsson heter jag och jobbar på kirurgkliniken, Centrallasarettet i Växjö. Året var 2019 där jag i samband med mitt vetenskapliga ST-arbete halkade in i registerdata ur GallRiks värld via ett bananskal vid namn Greger Olsson (för närvarande registerhållare i GallRiks och klinikkollega). Sagt och gjort blev jag sedermera doktorand vid Lunds Universitet, med Bobby Tingstedt som handledare och Greger Olsson som bihandledare. Jag för flitigt in data i GallRiks, både galloperationer och ERCPer, men plockar ur data desto mer! Relativt ofta använder jag även andra funktioner via GallRiks hemsida, såsom att läsa rapporter, utnyttja utbildningsmiljön och för att se kommande evenemang.

Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
Att det är ett nästintill nationellt heltäckande kliniskt relevant register. Uppbyggnaden med 30-dagarsuppföljning via koordinator besparar läkartid. Det är också enkelt med SITHS-inloggning och att det finns en aktiv grupp bakom som försöker göra förbättringar i registret.

Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Möjlighet att inhämta vissa data direkt från journalsystem vore en stor fördel (eller rentav integrera register i journalsystem). Alternativt/eller om det i framtiden enklare även gick att samköra olika register. Snabbkommandona i variablerna med 1=Nej och 2=Ja kan behöva ses över (det är inte alltid 1 är Nej). Det vore bra om det är konsekvent då det går snabbare att använda tangenter än att klicka sig fram. Möjlighet att själv registrera sig som användare via SITHS-kort direkt? I nuläget kan en operatör/assistent missas att registreras om hen inte är upplagd som operatör i registret. Bättre synkronisering mellan registreringar, om jag precis registrerat en kolecystektomi, men även gjort ERCP, då borde till exempel vikt/längd och andra bakgrundsdata ”följa med”.*

*Red kommentar - I registreringsformuläret för kolecystektomi finns en knapp Intraoperativ ERCP som öppnar upp ERCP-formuläret. Vid detta val följer automatiskt preoperativa data med från kolecystektomiformuläret.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
GallRiks-samkörning med op-journal för automatiserad registrering?

Ett stort nationellt register med olika sub-register? Skulle göra att samma data inte behöver registreras två gånger och lättare att samköra register.

Ett nationellt journalsystem med integrerat register? Med automatisk registrering hela tiden (stor mängd journaldata som är registerdata) ger detta en oändlig förbättrings- och forskningspotential. En sådan utveckling kräver såklart stor respekt för patientens samtycke till registrering och behov av sekretessprövning.

Berätta lite kort om din egen GallRiks-nära forskning?
Jag/vi har haft och har ett flertal projekt pågående både gällande kolecystektomi och ERCP. Bland annat har vi undersökt huruvida antalet clips på duktus cystikus vid kolecystektomi spelar någon roll för utfallet gall-läckage. Vi har också tittat på användandet av antibiotikaprofylax vid ERCP för PSC-patienter och vid kolangioskopi. I nuläget undersöker vi i olika projekt utfallet av ERCP vid duodenaldivertiklar, subtotal kolecystektomi och hur jämförbara kanyleringsmetoderna precut och pankreassfinkterotomi är. Inom kort kommer vi också undersöka operatörsroller vid kolecystektomi och är i uppstartsfas i ett projekt kring kolangiografi.

Ioannis Gkekas, styrgruppsledamot SFÖAK

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag heter Ioannis Gkekas och jag jobbar som övre gastro-kirurg på Universitetssjukhuset i Umeå, där jag främst gör cancerkirurgi inom lever, galla och pankreas. Jag sitter med i GallRiks styrgrupp som SFÖAK-representant.

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Redan som ST-doktor var GallRiks det första kvalitetsregistret som jag kom i kontakt med. Eftersom jag hade ett speciellt intresse om gallkirurgi blev jag tidigt engagerad i att registrera. Med tiden blev jag Gallriks-ansvarig och just nu är jag mest engagerad i att kontrollera registreringar för kolecystectomier. Jag är mycket entusiastisk över att förbättra våra resultat kring gallkirurgin och ett sätt att lyckas med detta är att använda våra kvalitetsregister.

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar?
GallRiks har varit ett sätt för kirurger att vara öppna i sina metoder, resultat och speciellt i komplikations panorama. Genom att använda registret blir vi bättre och vi eftersträvar bättre kirurgi för våra patienter. Forskningen har också ett ökat behov av registerdata och många kollegor presenterar resultat som gör oss mer effektiva i behandlingen av gallsjukdom.

Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Jag tror att kvalitetsregister har en gyllene framtid. Hoppas att alla entusiaster som jobbar med register fortsätter med samma tempo och glädje. Valideringsfrågan som är ett måste för alla register och det antal variabler vi registrerar i registret behöver förnyas och bedömas ytterligare.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
GallRiks är ett värdefullt register som motiverar oss att förbättra våra resultat och uppnå säkrare och mer effektive kirurgi. Hoppas registren kan expanderas med samma kvalitet och kunna inkludera andra övre gastro-sjukdomar.  

Anna Bolin, Specialist i kirurgi, Linköpings Universitetssjukhus

Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Jag heter Anna Bolin och är specialist i kirurgi sedan 2017 och arbetar på Akut- och traumasektionen på Linköpings Universitetssjukhus. Utöver detta har jag uppdrag som MLA (Medicinskt ledningsansvarig) på sektionen.

Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
Gallriks är ett viktigt verktyg för kvalitetskontroll för ens egen verksamhet och även en informationskälla för forskare inom området.

Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Registreringen hade förenklats avsevärt om operationsjournalen och GallRiks var länkade och huvudparten av uppgifterna överfördes automatiskt. Allt som förenklar registrering är värdefullt för att öka täckningsgraden, framförallt inom akutverksamhet där man sällan har möjlighet att registrera i anslutning till operation.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Registerdata är mycket värdefull i forskning och verksamhetsutveckling. Vi måste alla hjälpas åt att registrera korrekt och bevara hög täckningsgrad så att värdet av kvalitetsregistret bibehålls. 

Linda Lundgren, styrgruppsledamot, SFÖAK

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag heter Linda Lundgren och jag jobbar som övre gastro-kirurg på Universitetssjukhuset  i Linköping, där jag främst gör cancerkirurgi inom lever, galla och pankreas. Jag sitter med i GallRiks styrgrupp som SFÖAK-representant.

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
GallRiks var det första kvalitetsregistret som jag kom i kontakt med. Eftersom jag gjorde min ST-tjänstgöring i Jönköping på Länssjukhuset Ryhov i början av 2000-talet, där Gunnar Persson (som var med och startade registret) då också jobbade, var vi tidigt engagerade i att registrera. Vi hade registret öppet på datorn i salen medan vi opererade och fick hjälp av övrig personal att fylla i data: ”nu har vi satt två clips på ductus cysticus – är det någon som fyller i GallRiks?”. Jag är fascinerad och stolt över hur bra koll vi har på våra data i Sverige med hjälp av våra kvalitetsregister, men har via egen registerforskning också sett baksidorna av dåligt ifyllda registerdata eller svårtolkade uttag.

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstens-sjukdomar?
GallRiks har haft ett stort genomslag gällande behandling av gallstenssjukdomar både när det gäller antibiotika- och trombosprofylax. Forskning utgående från registret har också lärt oss mera om oväntat upptäckt gallblåsecancer i samband med benign gallkirurgi samt förhållandet mellan peroperativ kolangiografi och gallgångsskador.

Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Framtiden för kvalitetsregister ser generellt ljus ut, men kraven på utveckling och styrning från annat håll gör att vi i professionen behöver vara tydliga med vad vill vi använda våra register till och styra utvecklingen mot det hållet. Det är en fin balansgång mellan ökande krav på transparens/realtidsdata kontra valida siffror som även är förståeliga för den som inte är medicinskt kunnig eller orienterad inom statistik. Andra utmaningar är att hitta sätt att validera registerdata utan att det blir för tidskrävande och ekonomiskt betungande.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
GallRiks är ett pålitligt register som berör ett stort område inom kirurgin. Vi bör alla hjälpas åt att bibehålla en hög täckningsgrad och valida data.

Bild: Anette Sjöberg, lokal koordinator, Mora lasarett

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks? 
Jag heter Anette Sjöberg och är medicinsk sekreterare i Mora och koordinator för GallRiks. Tillsammans med sex andra sekreterare ansvarar jag för att de som opereras för gallsten får formuläret med SF-36 innan de opereras. Jag ansvarar därefter för att de också får samma formulär sex månader efter operationen. De svar som kommer in registrerar jag i GallRiks databas. Om någon patient ger en personlig kommentar i formuläret ser jag till att återkoppla det till den kirurg som ansvarat för patienten.

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Arbetet med kvalitetsregister ger ett stimulerande avbrott i det dagliga arbetet med att skriva ut patientjournaler. För vissa av registren innebär det också ett detektivarbete där förmågan att spåra upp alla nödvändiga uppgifter sätts på prov. Jag uppskattar också GallRiksdagarna mycket. Föreläsningar under GallRiksdagarna ger insikter och återkoppling på det arbete vi lägger ner på registret och förklarar syftet med de enskilda variablerna i GallRiks.

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar?
Arbetet med SF-36 har blivit ett medel att få in återkoppling från de patienter vi tar hand om och inte bara mata in data från det vårdtillfälle då de behandlades för sina gallstenar. Många patienter uppskattar det och tar det som ett uttryck för att vi i vården bryr oss om hur det går efter att de opererats. För oss i Mora har Johanna Österberg också betytt mycket för att vi ska känna oss engagerade för det vi gör.

Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla? 
För oss som administrerar SF-36 formulären skulle det underlätta att få en påminnelse om när formulären för uppföljning efter sex månader ska skickas ut. När vi tidigare registrerade in komplikationer efter sex månader blev vi per automatik också påminda om att skicka ut formulären. Nu är jag istället tvungen att själv ha en förteckning över patienter som opererats och när det är dags att skicka ut formulären. Vissa av frågorna i SF-36 känns irrelevanta för de som opererats för gallsten. Det blir kanske bättre när vi får det nya formuläret.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
I takt med att utvecklingen går framåt behövs det register för att se att kvaliteten också förbättras. För GallRiks del har det nog stor betydelse. Registreringen av symptom och livskvalitet före och efter operationen gör att vi kan se om vi faktiskt åstadkommer något för våra patienter och om det finns något vi behöver förbättra.

Peder Rogmark, styrgruppsledamot GallRiks, SIKT

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag är Peder Rogmark, överläkare vid Kirurgkliniken Skånes Universitetssjukhus, där jag arbetat sedan 2001. På laparoskopi- och bukväggsteamet hanterar vi den benigna kirurgin inom gallvägarna, samt bråck i ljumskar och bukvägg. Huvuddelen av våra ingrepp utförs i Landskronas operationsavdelning.

Sedan flera år är jag ledamot i Gallriks Styrgrupp där jag arbetat med data-presentation, komplikationsregistrering, databasfrågor och FoU-gruppen.

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Sedan många år har jag arbetat med kvalitetsregister eftersom det är en strukturerad uppföljning av vardagskirurgin. Det är egentligen ganska underligt att vi inte vet om den sjukvård vi levererar är tillräckligt bra. Med hög täckningsgrad kan vi lättare jämföra enheter och säkra att en jämlik behandling utförs i Sverige.

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar?
Åtminstone 13 avhandlingar har använt data från Gallriks. Betydelsen av peroperativ kolangiografi, tidigt upptäckta gallvägsskador och rutinmässig antibiotikaprofylax har påverkat svensk gallkirurgi.

Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Bättre och snabbare återkoppling till användarna. Årsrapporten kommer till sin natur alltid i efterskott. Ett försök till snabb återkoppling är Nulägesrapporten som alltid finns när man loggar in i registret. Vi använder dessa data för lite i dag och det måste bli lättare att följa upp sin verksamhet.

Inmatning i registret är nödvändigt och ett slimmat trimmat formulär nödvändigt och en grannlaga uppgift att utforma. Det är en balans mellan detaljupplösning och enkelhet.

En mycket intressant och nödvändig utveckling är bedömning av Case-mix, det vill säga något mått på hur olika patienter skiljer sig åt mellan operationsenheter (eller kollegor).

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Jag är övertygad om att kvalitetsregister har en framtid. Ett mycket viktigt inslag är att det ska drivas av professionen och inte av administratörer för att behålla sin kliniska relevans. För högfrekvent sjukvård kan en jämlik vård bedömas, och för lågfrekventa ingrepp kan kunskapsmängden samlas in snabbare. Vi måste vara öppna för att se skillnader och lära från de som presterar bäst, alternativt förklara varför de inte är de enda förebilderna.   

Erik Osterman, ST-läkare Gävle sjukhus

Vem är du och hur/till vad använder  du GallRiks?
Jag heter Erik Osterman och arbetar som ST-läkare och forskare på Gävle sjukhus. Jag har forskningssamarbeten med Uppsala Universitet och Karolinska Institutet och gör framförallt registerstudier. Jag använder Gallriks för att registrera galloperationer, samt använder Gallriks-data för forskning.

Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
Relativt enkelt att fylla i som användare och bra täckning av variabler som dessutom är relevanta kliniskt och för forskning.

Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Som forskare vill man alltid ha mer data och variabler, men det är svårt att som inmatare tycka att det vore bra. En koppling mot operationsplaneringssystem som kvalitetsregistret SPOR har (Svensk Perioperativt Register), journalsystem och övriga register skulle tillåta att mer data hämtas för forskning utan att inmatarna behöver göra mer jobb.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet? 
Koppling mot journalsystem enligt ovan. Jag tror också man kan hämta inspiration från kardiologerna och göra register-randomiserade studier.

Berätta lite kort om din egen GallRiks-nära forskning?
Min Gallriksforskning började efter min disputation 2021 då jag tillsammans med kollegor i Gävle och Uppsala samlade in data för en retrospektiv kohort med kolecystitpatienter. Data för opererade patienter hämtades då från Gallriks. I denna kohort har vi utvärderat risken för peri- och postoperativa komplikationer och vi håller på och tittar på pandemins effekter, risken för nya gallstenskomplikationer om gallblåsan lämnas kvar och vilken effekt BMI (Body Mass Index) har på beslutet att operera och hur det går för dessa patienter. Vi kommer i ett separat projekt att länka Socialstyrelsens register med Gallriksdata för undersöka risken för komplikationer och gallstenskomplikationer, förhoppningsvis kommer den första publikationen från det projektet 2024.

Erik Haraldsson, styrgruppsledamot GallRiks, SKF

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag heter Erik Haraldsson och arbetar till vardag som kirurg på Kirurgkliniken Skaraborgs Sjukhus i Skövde. Ägnar större delen av min arbetstid åt gallkirurgi och endoskopi. Har sedan 2021 varit ordförande i nationella arbetsgruppen (NAG) för gallstenssjukdom, där jag tillsammans med resterande ledamöter arbetat med ett nationellt vårdprogram för gallstenssjukdom som just nu är ute på remiss. Data ur GallRiks har varit viktiga vid framtagandet av rekommendationerna i vårdprogrammet och kommer även fungera som nationella kvalitetsvariabler framgent.
Jag blev i samband med NAG-arbetet även ledamot i GallRiks styrgrupp där jag bland annat är delaktig i FOU- gruppen.

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Utan kvalitetsregistren skulle vi inte ha så bra nationella och uppdaterade data kring patientvården och dess utfall som GallRiks och andra register bidrar med. Sedan hoppas jag att i en framtid man kan minska den administrativa bördan så att data som idag finns i kvalitetsregistren kommer mer automatiserat att kunna sammanställas utan så mycket manuell inmatning som idag behöver utföras. 

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar?
Ska förändring ske inom gallkirurgin behövs valida data att utgå ifrån dels för att veta var förbättringsområden finns samt att över tid kunna följa dessa för att se om förändringar sker.

Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Jag tror att registret behöver fortsatt utvecklas så att det fortsätter vara relevant för både kliniker och forskare. Att kunna använda registrets potential i att samla in stora mängder data för att utvärdera nya frågor kring behandling av gallstenssjukdom och försöka ”beta av” och besvara frågor där det redan idag finns stora mängder insamlade data

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Jag tror, som sagt, att registren i en framtid bör vara mer integrerade i journalsystem och andra administrativa system så att data kan samlas in oberoende av lokala förutsättningar och lokalt engagemang. Samtidigt bör de olika kvalitetsregistren styras av professionen så det blir relevanta och viktiga data som samlas in. Det finns inget värde i att samla data bara för datasamlandets skull. Därför tror jag fortsatt på kvalitetsregistrens funktion med att styra och analysera data, samt kanske framför allt verka för relevant forskning och kvalitetsutveckling.

Monica Johansson, lokal koordinator, Ersta sjukhus

Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Mitt namn är Monica Johansson och jag jobbar som undersköterska/ registerkoordinator på Ersta sjukhus. Förutom GallRiks arbetar jag med 7 andra register som vi använder på enheten. Redan innan Gallriks startades så registrerade vi alla våra operationer i ett "hemmasnickrat" register, för att ha kontroll på metoder, komplikationer med mera. Så när Gallriks startades så var det en självklarhet att vi skulle gå med i detta nationella register och vi registrerade vår första kolecystektomi den 2 januari 2008. Jag har varit aktiv i registret sedan vi gick med  och i början var jag den som registrerade in operationerna i registret och även utförde 30-dagarsuppföljningen. Mitt jobb i Gallriks idag är att kontrollera att alla gallor och ERCP är registrerade och att göra 30-dagars uppföljningen.

Hur registrerar ni in era operationer idag?
Jag har under många år försökt få till att vi ska registrera direkt in i registret på operationssal, men det har av olika anledningar varit svårt att införa. Efter 20 år på Forskningsenheten valde jag att 2020 börja på operation och då kom möjligheten att fortsätta att driva frågan och att implementera registrering på operationssal. Idag är det anestesisjuksköterskor som registrerar in våra gallor i registret, med stöd av operatören om det behövs. De gör verkligen ett toppen-jobb! 

Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks
Det som är bra med Gallriks är att det är ett enkelt register att registrera i med tydliga frågor och svarsalternativ. Det är även lätt att ta ut statistik och att registret har en hög täckningsgrad.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Positivt, det är viktigt att bedriva forskning och kvalitetssäkring där kvalitetsregister är värdefulla. Att från registret kunna ta ut statisk och visa övriga medarbetare, vilket medverkar till att få ett ökat intresse för vad vi gör. 

Att arbeta i uppdraget lokal koordinator– vad vill du dela med dig?
Att arbeta med registret har gett mig mycket kunskap om gallstenssjukdom och hur en galloperationen går till. Det är en rolig och intressant arbetsuppgift och att som koordinator ta ansvar för sin uppgift, att till exempel ta fram rapporter som visar på resultat och eventuella komplikationer. Det är viktigt att ha ett bra samarbete med Gallriksansvarig läkare med att diskutera eventuella komplikationer och att sprida rapporter vidare till läkargruppen. Detta fungerar perfekt hos oss.

Noggrannhet är ju A och O när man arbetar med ett kvalitetsregister, att ansvara för att man får med alla operationer och att man gör en grundlig informationssökning i journaldokumentationen när man utför komplikationsregistreringen. Jag gör kontroll en gång i veckan där jag stämmer av utifrån vårt operationsprogram att veckans opererade patienter finns registrerade i GallRiks. 

Jag var initiativtagare till att vi skulle starta upp registrering på operationssal och vill rekommendera alla koordinatorer att på sin enhet tillsammans med ansvarig läkare ta upp och driva på detta arbetssätt att registrera online, vilket underlättar och sparar tid för alla som är användare av registret.

 Att arbeta med registrering i GallRiks - Mora Lasarett

Dagkirurgiska enheten: Till vänster på bilden Camilla Bäck, sjuksköterskestudent, i mitten Sofia Wikström, undersköterska, till höger Mathilda Liljenhag, operationssjuksköterska.

Centraloperation: Till vänster på bilden Kristina Forsberg, operationssjuksköterska och till höger Emelie Christoferson, undersköterska .

Vem är ni och vad är ert uppdrag i GallRiks?
Vi arbetar tillsammans på den dagkirurgiska enheten på Mora Lasarett. Teamet består av undersköterskor och operationssköterskor som tillsammans med kirurgerna sköter våra kvalitetsregister och ett av dem är GallRiks. Vi har en viktig funktion med att föra in valida data i registret och är stolta över att få vara en del i att utveckla och kvalitetssäkra vården. Vi arbetar på samma sätt på centraloperation i Mora där vi också utför ERCP:erna, och detta innebär att all operationspersonal i Mora kan sköta registreringarna till de olika kvalitetsregistren.

Hur går detta till?
Operatören loggar in i vår dator på salen med sitt SITHS-kort innan man går och tvättar sig. Vi ser till att starta operationens videoinspelning och därefter startar vi upp registret för att fylla i data i aktuellt formulär. De preoperativa data som skall fyllas i vet ofta anestesipersonalen t.ex. längd, vikt och ASA-klass. Under själva operationen är det den som arbetar som ”pass” på salen, ofta en undersköterska, men ibland en operationssköterska som registrerar in uppgifterna i GallRiks. Detta arbetssätt medför ett flyt i kedjan och inga uppgifter försvinner eller glöms bort att registreras, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet. Operatören informerar den som registrerar regelbundet under operationen om vilka uppgifter som ska tillföras i registret.

GallRiks är ett användarvänligt register och att vi i operationsteamet får vara en del utav detta gör att man känner sig delaktig trots att man inte alltid är aktiv i operationsområdet och även förståelsen för operationsmetodiken ökar. Som ny personal är registreringen en del av inskolningen på operationssalen då detta hos oss är en naturlig del utav våra arbetsuppgifter. Då Mora är i framkant gällande utbildning och studenter visar vi ju givetvis även dessa register när de kommer till oss och ger då en lättare förståelse i de olika delarna av en operation.

Vad händer om ni inte hinner med att registrera?
Flyter allt på som planerat är registreringen i GallRiks smidig och tar inte mycket tid. Skulle en akut situation uppstå prioriteras självklart det i första hand då patienten står i fokus. Får vi många andra uppgifter att göra då får registreringen vänta. Oftast kan man göra klart vid slutet av operationen eller så får operatören slutföra registreringen efter operationsslut, innan de lämnar operationssalen. Jobbar man rutinmässigt så här behöver det inte bli så mycket jobb för kirurgerna och koordinatorerna efteråt. Att registrera i efterhand har vi förstått är en tidstjuv och kanske har man inte dikterat in allt i sin operationsberättelse och då kan man ibland få in felaktiga data i registret. Att vi sköter denna uppgift direkt online på sal är nog det allra bästa!

Vad driver er att arbeta med ett kvalitetsregister?
Vårt team arbetar nära varandra, kommunicerar mycket och brinner för att utveckla operationssjukvården. I en del av arbetet ingår det att registrera alla våra laparoskopiska kolecystektomier i GallRiks. GallRiks är en del i att kunna kvalitetssäkra den vård vi bedriver tillsammans. Vi registrerar också i Svenska bråckregistret, bukväggsbråckregistret och SoReG.

Vi är stolta över att vara en del i kvalitetsarbetet på kliniken. Hoppas andra kliniker tycker vårt arbetssätt är intressant, har man frågor om hur vi jobbar med registreringar så kan man höra av sig hit eller komma på besök.

Vi önskar alla våra användare en god fortsättning på det nya året och hälsar vår nya Registerhållare välkommen som får inleda Månadens GallRiksprofil 2023.

Greger Olsson, Registerhållare GallRiks

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Mitt namn är Greger Olsson och jag jobbar sedan fem år på kirurgkliniken i Växjö. Jag disputerade 2017 på Karolinska institutet inom ämnet ERCP-komplikationer. Jag är forskningsaktiv på FoU Kronoberg med syfte på docentmeritering vid Lunds Universitet.

2023 byter GallRiks Registerhållare och jag vill därmed passa på att tacka Lars Enochsson för hans fina insatser för registret under många år. Jag kommer successivt under året att ta över detta uppdrag med Lars som mentor, en roll som kommer att bli svår att fylla.

Jag kommer att jobba med registret parallellt med mitt arbete som kirurg i Växjö och med mitt docenturande vid Lunds Universitet. Jag tycker det är viktigt att man kvalitetssäkrar den svenska gallstens- och ERCP behandlingen, framförallt för patienternas del, men registret är också viktigt för forskare och i andra utbildningssituationer. Med en framtida integrering av registret i patientjournalen hoppas jag att vårt register kommer att bli ännu mer användbart, såväl som journalredskap som kvalitetsinstrument. Därmed kan man också komma ifrån den belastning som för närvarande dubbeldokumentationen medför i både journal och i register. Jag hoppas kunna göra nytta för svensk gallstenskirurgi  och ERCP genom att fortsätta utveckla registret tillsammans med styrgruppen och att fortsätta kunna bedriva registerforskning inom ramen för min blivande docentur vid Lunds Universitet

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Det är viktigt att ha koll på kvaliteten av de interventioner vi utför för att se att de utförs på rätt indikationer och att komplikationsfrekvensen ligger på en acceptabel nivå. GallRiks ger oss en unik möjlighet att bedriva forskning på galloperationer och ERCP.

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstens-sjukdomar?
Registret ger oss en möjlighet att veta att vi behandlar gallstenssjukdomen på bästa möjliga sätt genom att vi kontinuerligt kan monitorera komplikationsfrekvensen vid galloperationer och ERCP. Vår forskning har bland annat visat att antibiotikaprofylax skall användas selektivt vid ERCP och ett annat projekt visade att två clips är lika bra som tre clips vid elektiv laparoskopisk kolecystektomi. Två slutsatser som direkt kan omsättas i klinisk praxis.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Kvalitetsregister kommer att få en ökad betydelse i framtida sjukvård, där både patienter och sjukhusen själva kan följa sina resultat on-line och kan vidta åtgärder om försämringar noteras. Registret måste dock bli mer lättillgängligt, transparent och integreras fullständigt i det kliniska arbetet som ett verktyg som han har nytta av och inte uppfattas som ett påhäng eller någonting som bara ger merarbete.

Lars Enochsson, Registerhållare GallRiks, SKF

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Registerhållare för GallRiks sedan 2012, men lämnar nu 2023 med varm hand över stafettpinnen till min efterträdare Greger Olsson vid kirurgkliniken i Växjö.

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Det som är fint med svenska kvalitetsregister över huvud taget är att vi kan se hur olika medicinska åtgärder (operationer, endoskopier m.m.) utförs och vidare hur olika folksjukdomar som diabetes, hjärtinfarkter m.m. handläggs. På ett personligt plan har det varit jätteroligt att vara med i styrgruppen i GallRiks och kunnat följa hur registret har utvecklats och att vi även har kunnat påverka vården av gallstenspatienter på ett positivt sätt. Det är också roligt att kunna följa utvecklingen av hur forskningen på GallRiks data tagit fart och att GallRiks data använts såväl i SBU-utredningar som nu i processen för att skapa ett vårdprogram för gallstenssjukdom. 

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar?
Forskning på valida registerdata har visat att det inte finns någon fördel ur infektionssynpunkt att rutinmässigt ge antibiotikaprofylax inför planerad gallstenskirurgi [1]. Sedan dess har antibiotikaprofylax vid planerad gallstenskirurgi minskat från 25,1 procent (2006) till 13,2 procent (2021). Vidare har en studie på GallRiks-data visat att rutinmässig trombosprofylax i samband med laparoskopisk kolecystektomi enbart riskerar ge ökad blödningsbenägenhet [2]. Sedan dess har inom denna patientgrupp trombosprofylaxen minskat från 48,2 procent (2006) till 24,3 procent (2021). Vid endoskopisk retrograd kolangiopankreatikografi (ERCP), en metod att ta bort sten som sitter i gallgångarna, så är bukspottskörtelinflammation (pankreatit) en komplikation som drabbar cirka 5 procent. Forskningsstudier har visat att om man i samband med gallstenskirurgi vid den rutinmässiga röntgenundersökningen upptäcker sten i gallgångarna så kan metoden att intraoperativt göra ERCP med stöd utav en ledare införd av operatören betydligt minska risken för pankreatit [3,4]. Intraoperativ ERCP har nu i Sverige blivit den vanligaste metoden att ta bort sten i gallgångarna i samband med operation. Intraoperativ ERCP har ökat från 21,1 procent (2006) till 62,3 procent (2021).

Detta är några exempel på hur forskning på GallRiks-data hittills har påverkat patientvården och fler studier som publiceras och har publicerats kommer säkert att fortsätta denna positiva utveckling.

1. Lundström et al - 2010

2. Persson et al -2012

3. Enochsson et al. -2004

4. Swahn et al. -2013

Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Den relativt nyligen skapade modulen ”Koll på läget” som ger en ögonblicksbild av läget på kliniken i förhållande till riket är ett första bra steg vad gäller återkoppling till användarna. Det som behöver förbättras ytterligare är dels rapportfunktionen som behöver moderniseras och göras lite mer tilltalande och här har UCR, vårt registercentrum för GallRiks data, en plan på att utveckla en bättre och modernare rapportmodul som är efterlängtad. Vidare så har vi även tankar på att skapa en komplettering till årsrapporten som skulle kunna förse respektive deltagande klinik med intressanta data som riktar sig specifikt till de deltagande klinikerna för återkoppling. Sedan har vi som målsättning att årsrapporten ska komma ut tidigare under året till alla och vi har skapat arbetsgrupper inom styrgruppen för GallRiks som ska arbeta med detta. 

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Det finns just nu en tydlig trend att man centralt från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och E-hälsomyndigheten önskar minska lite av den upplevda spretighet som finns bland kvalitetsregister vad gäller olika registerplattformar. Vidare finns det ju sedan länge en dröm bland många av oss att det vore underbart om detta med dubbelinmatning av uppgifter till både patientjournal och kvalitetsregister kunde undvikas och det är något som man för närvarande arbetar med från såväl SKR som E-hälsomyndigheten. Dock ska man komma ihåg att när många av kvalitetsregistren uppstod så var det ju dels för att man ville ha en samlad bild över, som i GallRiks fall, gallstenskirurgi och ERCP i Sverige, men även för att det då var omöjligt att få reda på hur det gick för patienterna då det fanns en mängd olika journalsystem. Bara till exempel i Stockholm fanns det minst 4 olika journalsystem.

Den process som just nu pågår med syftet att skapa mer enhetlighet är ju på många sätt positiv, men det är å andra sidan viktigt att man i centraliseringsivern inte ”slänger ut barnet med badvattnet” det vill säga att man inte tar hänsyn till den stora erfarenhet och entusiasm som finns i de flesta kvalitetsregisters styrgrupper och man bör med försiktighet omforma systemet så att inte befintliga och välfungerande register påverkas negativt.

Gabriel Sandblom, styrgruppsledamot GallRiks, SKF

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag arbetar som akutkirurg på Södersjukhuset. Mitt uppdrag i GallRiks är att var sammankallande för FoU-gruppen och att utveckla arbetet med att lyfta in patientupplevelse som ett kvalitetsmått efter gallstenskirurgi.

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Jag har arbetat med GallRiks i drygt 10 år. Jag är övertygad om att i stort sett alla som bedriver vård av patienter med gallstensåkommor drivs av en vilja att ge bästa möjliga behandling av sina patienter. Vad som är bästa möjliga behandling och, framförallt, vilken inverkan behandlingen har på symptom och livskvalitet för den enskilda patienten och hela gruppen av patienter med gallsten, är tyvärr ofta svårt att överblicka. I det enskilda ögonblicket när man står inför ett behandlingsbeslut eller tar upp anamnes är det lätt hänt att man stirrar sig blind på nästa steg i processen och inte uppmärksammar patientens egentliga behov. Ett register kan därför vara ett verktyg för att lyfta fram sådant som går att förbättra och som inte alltid är uppenbart med mindre än att man betraktar vad vården lett fram till i ett samlat perspektiv.

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstens-sjukdomar?
Hittills har det fungerat mycket effektivt för att återkoppla komplikationer, långa vårdtider, behov av reinterventioner och lång operationstid. Det har med andra ord fungerat bra för att identifiera oönskade utfall. Det behövs dock rutiner för att också mäta den nytta ett ingrepp mot gallsten gör.

Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Vi har hittills använt SF-36 för att mäta livskvalitet före och efter de som genomgår elektiv kolecystektomi. SF-36 är tyvärr för trubbigt för att fånga upp de aspekter av patientupplevelsen som man syftar till att behandla med en gallstensoperation. Vi har därför tagit fram ett mer specifikt formulär som vi kommer låta ersätta SF-36. Vi räknar med att introducera detta nya formulär, Gothenburg Gallstone Questionnaire, under det kommande året.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Så länge alla användare ser att de får ut något av registret och att de data som presenteras därifrån faktiskt återspeglar något som har direkt bäring på den vård de ger tror jag att GallRiks kommer ha en självklar framtid. För att nå dit behöver vi göra allt som går för att återkoppla om kvaliteten på vården till alla som rapporterar in till GallRiks. 

Maria Söderström, styrgruppsledamot GallRiks, SFAT

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?  
Jag heter Maria Söderström och är en relativt ny styrgruppsledamot i GallRiks, där jag representerar SFAT (Svensk förening för akutkirurgi och traumatologi). Jag arbetar som kirurg på akut- och traumasektionen på Akademiska sjukhuset. Vi ansvarar bland annat för gallkirurgin som bedrivs här i Uppsala. Jag har senaste två åren också haft förmånen att göra ERCP och gick under våren ett mycket lärorikt internt ERCP-fellowship. 

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?  
Jag tror på register. Ett bra register kan ju användas både för att utveckla och kvalitetssäkra såväl som för att bedriva forskning.

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar? 
På många sätt. Det är ju ett rikstäckande register med hög täckningsgrad. Många studier och förbättringsarbeten utgår ifrån GallRiksdata och olika kliniker kan jämföra egna resultat med rikets. Jag tror att GallRiks bidrar till att vi har en mer standardiserad och rättvis vård avseende gallvägssjukdomar än vi annars skulle haft.

Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla? 
Jag tror att det är väldigt olika i vilken grad olika användare och kliniker använder den data som finns tillgänglig i GallRiks. Möjligtvis kunde man inspirera fler att dra nytta av redan tillgängliga data.   

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Jag ser ljust på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet. Det är viktigt med bra data för framtida forskning och kvalitetssäkring. När sjukvård utvecklas eller förändras är det viktigt att det görs på ett evidensbaserat vis och att effekterna av eventuella förändringar kan följas och utvärderas.

Tobias Andersson, ST-läkare i allmänkirurgi, Centralsjukhuset Kristianstad

Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?   
Jag heter Tobias Andersson och gör sista året på min ST i allmänkirurgi på Centralsjukhuset i Kristianstad. Jag använder GallRiks i mitt dagliga arbete främst när jag rapporterar in parametrar efter operationer, men också som en personlig kvalitetssäkring där jag följer upp mina patientfall. Jag använder just nu också GallRiks som datakälla både för mitt vetenskapliga ST-arbete och interna kvalitetsarbete på kliniken.

Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
GallRiks främsta styrka är att stora mängder data finns tillgänglig på ett snabbt, enkelt och överskådligt sätt. Data från GallRiks representerar också väl vården i landet eftersom de allra flesta kliniker använder sig utav det.

Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
En bra förändring tycker jag vore om man kunde ha personliga förinställda mallar för postoperativ inrapportering efter t.ex. kolecystektomier. Oftast opereras ju dessa komplikationsfritt och på likartat sätt inom kliniken av samma operatör. Därför kunde det i vissa lägen effektiviserat inrapporteringen om man kan ha mallar där vissa variabler är förifyllda. Integrering med t.ex. operationsprogram så att data kan fyllas i peroperativt hade givetvis också varit fantastiskt, men självklart förstår jag att det inte är helt lätt att implementera.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
GallRiks är ett viktigt system för framtida forskning och nationell kvalitetssäkring. Det är också en bra modell för hur ett sådant register skall se ut. Jag tror att liknande register kan uppkomma i framtiden även gällande andra medicinska ingrepp och diagnoser i samma syfte.

Använder du Gallriks i samband med forskning eller kvalitetsförbättring?
Just nu använder jag Gallriks som datakälla i mitt vetenskapliga ST-arbete. Jag studerar här om komplikationsfrekvens varierar avseende gallgångsskador vid elektiva kolecystektomier när rutinmässig eller enbart selektiv intraoperativ kolangiografi utförs. Jag använder också klinikens egen GallRiks data för ett internt kvalitetsarbete.

Åsa Pihl, Lokal koordinator, Gastro Center Skåne, Lund

Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?   
Mitt namn är Åsa Pihl och jag är anestesisjuksköterska. Jag arbetar på Gastro Center Skåne (GCS) i Lund och det har jag gjort i 6 år. Jag har varit gallrikskoordinator och kvalitetskoordinator i 5 år. Mitt uppdrag är bland annat att följa upp 30-dagarsregistreringen efter operation och kontrollera att det finns skriftligt samtycke från patienterna att delta i kvalitetsregistret. På GCS får alla opererade patienter ett återbesök drygt 2 veckor efter operationen, så vi har goda möjligheter och bra uppföljning för att upptäcka eventuella komplikationer. Uppföljning och god telefontillgänglighet vid frågor eller oro för patienten bidrar till god kvalitet och en säker Gallriks-registrering.

Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks 
Styrkan i Gallriks är att uppgifterna är samlade på ett ställe, att det är lätt att registrera samt att det ges möjlighet till fritext i rutan för kommentarer. En stor fördel är att de med behörighet kan använda våra uppgifter till benchmarking nationellt, men också att viss data finns tillgängligt för alla vilket är ett sätt att höja kvalitet på vår och andra kliniker. Jämförelse i riket tror jag i slutändan även gagnar våra patienter och det värnar både jag och kliniken mycket om. Dessutom kan resultaten användas till utveckling och forskning vilket kan leda till nya bra arbetssätt och ny kunskap som kommer framtida patienter till nytta. Genom nationella register säkrar man att alla enheter i landet håller en hög kvalitet och skulle någon enhet avvika upptäcker man snabbt detta.

Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Angående 6 månaders uppföljningen har jag inte riktigt klart för mig allt kring denna funktion.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Ett nationellt kvalitetsregister med god täckningsgrad där forskare och blivande doktorander kan ta del av data och använda det i syfte att lära oss mer och bli bättre. Det ger oss utveckling och nya möjligheter inom ämnet. Registret är en fantastik källa med information och det är mycket spännande och intressant att kunna var delaktig i detta arbete.

Använder ni registerdata från GallRiks i er uppföljning och förbättring av verksamheten? 
Jag tar fram data från Gallriks varje kvartal och på årsbasis där jag sammanställer en liten rapport som lämnas vidare till vår VD tillika medicinskt ansvarig läkare som i sin tur sammanställer och presenterar det till koncern och till medarbetarna som återkoppling på resultatdragningar. Jag presenterar ofta även själv resultaten till medarbetarna på våra arbetsplatsträffar samt lägger sammanställning av data i matsalen som ett sätt att få alla delaktiga och känna att de får återkoppling på sitt arbete. Förbättringsarbete pågår kontinuerligt och ofta använder vi Gallriks data för detta. Patientsäkerhetsberättelse skrivs årligen och i denna ingår information hämtad från Gallriks. Jag är tacksam att vi kan bidra till nationella data genom deltagande i detta register, men också att vi får tillgång på ett enkelt sätt till egna data samlade vilket i sin tur ger oss möjlighet att följa vår kvalitet vid gallkirurgi.

Stefan Redéen, styrgruppsledamot GallRiks, SFAT

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Mitt namn är Stefan Redéen, arbetar som överläkare på akut- och traumasektionen på Universitetssjukhuset i Linköping. Har uppdrag i SFAT styrelse, Svensk Förening för Akut- och Traumatologi, via SFAT så finns jag med i Gallriks. På många av våra sjukhus i Sverige så opereras akuta gallor på en akutsektion. Det är viktigt att fortsätta leverera professionell sjukvård till dessa patienter i hela Sverige. Jag är forskningsintresserad och har doktorander inom akutkirurgi och trauma.

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Gallriks är ett välutvecklat välfungerade rikstäckande register som väl speglar gallkirurgin i Sverige, både vad gäller planerade och akuta gallor samt endoskopiska åtgärder. Det är idag en förutsättning för att kunna bedriva denna vanliga verksamhet. Fokus på kvalité och succesiv utveckling av området är spännande. Utöver det så är det en förmån att få vara med och driva Gallriks framåt strukturellt en period.

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar?
En så vanlig åtgärd som gallkirurgi ska vara säker, tydlig och evidensbaserad. Stora delar är så idag som jag uppfattar det. Procedurer som utförs inom gallområdet registreras och följs upp lokalt och i ett antal studier som löper ofta nationellt. Data och studier presenteras även på Kirurgveckan, vilket är både bra och stimulerande. Detta fokus behöver finnas, utvecklas och vara med in i framtiden.

Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Patientens fokus och vad de upplever behöver i ett antal kvalitativa studier lyftas fram ytterligare. Här får vi hjälpas åt att utforma upplägg och olika patientfokuserade studier.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Ljust, Gallriks är välfungerande känt och har hög täckningsgrad. Kanske skulle man mera kommunicera detta i offentliga Sverige som en modell för de många områden som behöver uppleva de goda delar ett register verkligen för med sig. Även om det har varit fokus på register så finns det mera att göra.

Anna Älverdal, lokalt ansvarig läkare för GallRiks,
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

1. Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Jag heter Anna Älverdal och arbetar som kirurg och överläkare på kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Jag håller på med akut- och traumakirurgi med viss inriktning mot övre gastro då jag även utför ERCP-undersökningar, vilket jag lärde mig under en fantastisk Fellowship på Karolinska Universitetsjukhuset Huddinge 2016. Jag är även lokalt ansvarig läkare för GallRiks.

På Länssjukhuset Ryhov utför vi akuta kolecystektomier samt både akuta och elektiva ERCP-undersökningar. Förra året genomförde vi drygt 130 antal akuta kolecystektomier. Jag forskar även på GallRiks-data där jag tittar på handläggning av akut kolecystit med fokus på val av behandlingsmetod med bakomliggande orsaker och predikterande faktorer.

2. Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
Den främsta styrkan med GallRiks är att registret har en hög täcknings- och anslutningsgrad samt innehåller en stor mängd validerad data på patientnivå. GallRiks är en guldgruva för forskning och förbättringsarbeten. Det är därtill ytterst enkelt att ladda ner personlig och klinikspecifik rapport samt jämföra sina siffror med landet i övrigt.

3. Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Det finns en del variabler i GallRiks som behöver förtydligas. Trots att det finns förklarande information i rutan som kommer upp bredvid är det ibland svårt att förstå vad som efterfrågas vilket bäddar för felregistrering. Kunskap om och tillägg av variabeln ”symtomdebut-datum”, när sådan information finns, vore värdefullt.

4. Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Framtiden är ljus. Kvalitetsregister är viktiga för forskning, kvalitetssäkring och utveckling samt för främjande av jämlik hälsa och vård. Senaste decenniet har det ju skett flera ekonomiska satsningar på nationella kvalitetsregister i Sverige med syftet att utveckla dessa och stödja ökad användning.

Då GallRiks registrerar åtgärder av en närmast folksjukdom med dess komplikationer och det rör sig om en verksamhet med relativt stor volym fyller registret en viktig funktion.  

5. Använder ni registerdata från GallRiks i er uppföljning och förbättring av verksamheten?
Ja, vi tar regelbundet fram statistik och data på vår egen verksamhet för jämförelse, förbättring och kvalitetssäkring. När jag var ST-läkare gjorde jag även ett *förbättringsarbete med hjälp av bland annat GallRiks-data där jag kunde påvisa att vi inte följde riktlinjerna för definitiv sekundär-profylaktisk åtgärd vid gallstenspankreatit med kolecystektomi och/eller ERCP innan hemgång. Detta ledde till att vi ändrade hela verksamheten.

*Red. anm. Anna tilldelades Guldgallan 2018, utvecklingspris för bästa ST-arbete för kvalitet eller vetenskap baserat på GallRiks-data. Projekttitel: Adherence to international guidelines: current surgical management of mild acute biliary pancreatitis at a county hospital in Sweden.

Carl Johan Drott, styrgruppsledamot GallRiks, KIRUB

Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag är ST-läkare i Hudiksvall och med i GallRiks styrgrupp via KIRUB, Kirurger under utbildning, det vill säga SKFs ST-läkarförening. Jag är på sluttampen av min ST (specialisttjänstgöring) och kom med i styrgruppen 2021, och har hittills varit med främst i kolecystektomidelen av styrgruppen, samt haft ansvar för GallRiks Twitterflöde.

Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Kvalitetsregister har ju både historiskt och i närtid visat sig vara ett lysande verktyg för att göra förbättringar i vården. Sveriges unika historia av register inom ett flertal områden har visat sig vara mycket bra för forskning och utveckling. Självklart skall vi fortsätta att hålla den fanan högt.

Som KIRUB-ansvarig tycker jag förstås att det är mycket bra att det finns med en variabel kring utbildningsoperation, det vill säga att det framgår om ST-läkare gjort hela eller majoriteten av ingreppet. Det i sig är en viktig kvalitetsindikator på hur ST-utbildningen ser ut, förändras och fungerar, lokalt på enskilda sjukhus samt även nationellt.

På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar
Avseende behandlingen av gallstenssjukdom är jag kanske inte rätt person att föredra alla fördelar med GallRiks givet en än så länge relativt kort egen karriär, men det är ju tydligt att GallRiks historiskt varit med och styrt utveckling mot laparoskopi som Gold Standard t.ex. något som tydligt förbättrat den postoperativa vården och patienternas återhämtning. Registerdata ger ett tydligt mandat och tyngd inför att genomföra förändringar t.ex. så där fyller det GallRiks en stor roll inom omhändertagande av gallsten.

Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Den förbättringspotential som alltid föreligger för register är avvägningen kring hur många parametrar som skall finnas med. Det får inte ta för lång tid att registrera sitt ingrepp, samtidigt vill man få ut så mycket information som bara möjligt ur ett register när man väl behöver den, det där är en svår avvägning.

Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Framtiden för register känns fortsatt ljus! Kvalitetsregister bidrar på ett tydligt sätt till vårdens utveckling, både som komplement till annan forskning, men även genom att i sig själv påvisa saker och områden som kan förbättras.

Vem är du och hur använder du GallRiks?
Mitt namn är Per Hedenström och jag arbetar som medicinsk gastroenterolog på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. I huvudsak tjänstgör jag på vår endoskopiavdelning GEA, där jag utför rutinundersökningar, men också mer avancerad endoskopi såsom ERCP och endoskopiskt ultraljud (EUS). Inom detta fält har jag också mitt största forskningsintresse.

Gallriks är av stor betydelse för mitt arbete som vårdenhetsöverläkare på endoskopiavdelningen. Enbart via registret kan vi på ett tillförlitligt sätt få överblick över, och följa kvaliteten på, de ERCP-undersökningar som utförs hos oss. Detta arbete har bäring på rutiner och arbetssätt på avdelningen. Dessutom är jag bihandledare för en doktorand som kommer att arbeta med Gallriks-data i ett av sina forskningsprojekt

Läs mer: December månads Gallriksprofil 2021

Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Jag heter Elaine Bergh och arbetar som administrativ sekreterare inom kirurgkliniken på Skaraborgs Sjukhus i Skövde. Jag är en av tre lokala koordinatorer inom SkaS. Jag har jobbat med GallRiks sedan 8 år tillbaka. Att vara lokal koordinator innebär för mig bland annat att jag kontrollerar så att våra läkare har gjort sina registreringar i GallRiks. Jag gör även 30-dagars komplikationsregistreringarna och till min hjälp här har jag även vår forskningssjuksköterska Anneli och vår gallriksansvarige läkare Erik om jag skulle stöta på problem.

Läs mer: November månads Gallriksprofil 2021

Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?

Jag heter Eva-Lena Syrén och jag arbetar som ERCP-ist på HPB-sektionen, Akademiska sjukhuset i Uppsala och är ledamot i GallRiks styrgrupp. Jag använder GallRiks så gott som dagligen i det kliniska arbetet och är också lokalt ansvarig läkare för ERCP-delen i registret. I Uppsala sker direktregistrering i GallRiks av våra assistenter under pågående ERCP-undersökning och vi följer regelbundet data för vår enhet vad gäller volym, komplikationer etc. Jag har också alldeles nyligen färdigställt en doktorsavhandling, baserad på GallRiks-data, som handlar om riskfaktorer för komplikationer till ERCP och strategier för att förebygga dessa.

Läs mer: Oktober månads GallRiksprofil 2021

Vem är du och hur använder du GallRiks?
Jag heter Mikael Ljungdahl och är överläkare på Akut- och Traumasektionen på Akademiska sjukhuset. Jag är subspecialiserad i övre gastrokirurgi och har även under flera år tjänstgjort inom kortvårdskirurgi, så jag har en lång erfarenhet av gallkirurgi och ERCP-verksamhet. Har registrerat i GallRiks ända sedan registret startade och uppmuntrat mina kollegor att göra detsamma.

Läs mer: September månads GallRiks-profil 2021