Lars Enochsson, Registerhållare GallRiks, SKF
Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Registerhållare för GallRiks sedan 2012, men lämnar nu 2023 med varm hand över stafettpinnen till min efterträdare Greger Olsson vid kirurgkliniken i Växjö.
Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Det som är fint med svenska kvalitetsregister över huvud taget är att vi kan se hur olika medicinska åtgärder (operationer, endoskopier m.m.) utförs och vidare hur olika folksjukdomar som diabetes, hjärtinfarkter m.m. handläggs. På ett personligt plan har det varit jätteroligt att vara med i styrgruppen i GallRiks och kunnat följa hur registret har utvecklats och att vi även har kunnat påverka vården av gallstenspatienter på ett positivt sätt. Det är också roligt att kunna följa utvecklingen av hur forskningen på GallRiks data tagit fart och att GallRiks data använts såväl i SBU-utredningar som nu i processen för att skapa ett vårdprogram för gallstenssjukdom.
På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar?
Forskning på valida registerdata har visat att det inte finns någon fördel ur infektionssynpunkt att rutinmässigt ge antibiotikaprofylax inför planerad gallstenskirurgi [1]. Sedan dess har antibiotikaprofylax vid planerad gallstenskirurgi minskat från 25,1 procent (2006) till 13,2 procent (2021). Vidare har en studie på GallRiks-data visat att rutinmässig trombosprofylax i samband med laparoskopisk kolecystektomi enbart riskerar ge ökad blödningsbenägenhet [2]. Sedan dess har inom denna patientgrupp trombosprofylaxen minskat från 48,2 procent (2006) till 24,3 procent (2021). Vid endoskopisk retrograd kolangiopankreatikografi (ERCP), en metod att ta bort sten som sitter i gallgångarna, så är bukspottskörtelinflammation (pankreatit) en komplikation som drabbar cirka 5 procent. Forskningsstudier har visat att om man i samband med gallstenskirurgi vid den rutinmässiga röntgenundersökningen upptäcker sten i gallgångarna så kan metoden att intraoperativt göra ERCP med stöd utav en ledare införd av operatören betydligt minska risken för pankreatit [3,4]. Intraoperativ ERCP har nu i Sverige blivit den vanligaste metoden att ta bort sten i gallgångarna i samband med operation. Intraoperativ ERCP har ökat från 21,1 procent (2006) till 62,3 procent (2021).
Detta är några exempel på hur forskning på GallRiks-data hittills har påverkat patientvården och fler studier som publiceras och har publicerats kommer säkert att fortsätta denna positiva utveckling.
1. Lundström et al - 2010
2. Persson et al -2012
3. Enochsson et al. -2004
4. Swahn et al. -2013
Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Den relativt nyligen skapade modulen ”Koll på läget” som ger en ögonblicksbild av läget på kliniken i förhållande till riket är ett första bra steg vad gäller återkoppling till användarna. Det som behöver förbättras ytterligare är dels rapportfunktionen som behöver moderniseras och göras lite mer tilltalande och här har UCR, vårt registercentrum för GallRiks data, en plan på att utveckla en bättre och modernare rapportmodul som är efterlängtad. Vidare så har vi även tankar på att skapa en komplettering till årsrapporten som skulle kunna förse respektive deltagande klinik med intressanta data som riktar sig specifikt till de deltagande klinikerna för återkoppling. Sedan har vi som målsättning att årsrapporten ska komma ut tidigare under året till alla och vi har skapat arbetsgrupper inom styrgruppen för GallRiks som ska arbeta med detta.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Det finns just nu en tydlig trend att man centralt från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och E-hälsomyndigheten önskar minska lite av den upplevda spretighet som finns bland kvalitetsregister vad gäller olika registerplattformar. Vidare finns det ju sedan länge en dröm bland många av oss att det vore underbart om detta med dubbelinmatning av uppgifter till både patientjournal och kvalitetsregister kunde undvikas och det är något som man för närvarande arbetar med från såväl SKR som E-hälsomyndigheten. Dock ska man komma ihåg att när många av kvalitetsregistren uppstod så var det ju dels för att man ville ha en samlad bild över, som i GallRiks fall, gallstenskirurgi och ERCP i Sverige, men även för att det då var omöjligt att få reda på hur det gick för patienterna då det fanns en mängd olika journalsystem. Bara till exempel i Stockholm fanns det minst 4 olika journalsystem.
Den process som just nu pågår med syftet att skapa mer enhetlighet är ju på många sätt positiv, men det är å andra sidan viktigt att man i centraliseringsivern inte ”slänger ut barnet med badvattnet” det vill säga att man inte tar hänsyn till den stora erfarenhet och entusiasm som finns i de flesta kvalitetsregisters styrgrupper och man bör med försiktighet omforma systemet så att inte befintliga och välfungerande register påverkas negativt.