Erik Haraldsson, styrgruppsledamot GallRiks, SKF
Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag heter Erik Haraldsson och arbetar till vardag som kirurg på Kirurgkliniken Skaraborgs Sjukhus i Skövde. Ägnar större delen av min arbetstid åt gallkirurgi och endoskopi. Har sedan 2021 varit ordförande i nationella arbetsgruppen (NAG) för gallstenssjukdom, där jag tillsammans med resterande ledamöter arbetat med ett nationellt vårdprogram för gallstenssjukdom som just nu är ute på remiss. Data ur GallRiks har varit viktiga vid framtagandet av rekommendationerna i vårdprogrammet och kommer även fungera som nationella kvalitetsvariabler framgent.
Jag blev i samband med NAG-arbetet även ledamot i GallRiks styrgrupp där jag bland annat är delaktig i FOU- gruppen.
Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Utan kvalitetsregistren skulle vi inte ha så bra nationella och uppdaterade data kring patientvården och dess utfall som GallRiks och andra register bidrar med. Sedan hoppas jag att i en framtid man kan minska den administrativa bördan så att data som idag finns i kvalitetsregistren kommer mer automatiserat att kunna sammanställas utan så mycket manuell inmatning som idag behöver utföras.
På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar?
Ska förändring ske inom gallkirurgin behövs valida data att utgå ifrån dels för att veta var förbättringsområden finns samt att över tid kunna följa dessa för att se om förändringar sker.
Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Jag tror att registret behöver fortsatt utvecklas så att det fortsätter vara relevant för både kliniker och forskare. Att kunna använda registrets potential i att samla in stora mängder data för att utvärdera nya frågor kring behandling av gallstenssjukdom och försöka ”beta av” och besvara frågor där det redan idag finns stora mängder insamlade data
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Jag tror, som sagt, att registren i en framtid bör vara mer integrerade i journalsystem och andra administrativa system så att data kan samlas in oberoende av lokala förutsättningar och lokalt engagemang. Samtidigt bör de olika kvalitetsregistren styras av professionen så det blir relevanta och viktiga data som samlas in. Det finns inget värde i att samla data bara för datasamlandets skull. Därför tror jag fortsatt på kvalitetsregistrens funktion med att styra och analysera data, samt kanske framför allt verka för relevant forskning och kvalitetsutveckling.