Senaste nytt

En digital GallRiksdag arrangeras den 20 oktober för användare med specialuppdrag i registret, såsom ansvarig läkare och lokal koordinator. Program samt anmälningsformulär finns nu publicerat.

Datum och tid
Fredagen den 20 oktober kl. 09.00 till 12.30

Anmälan 
Anmäl ditt deltagande via formuläret för att få del av länk till mötet. Länken skickas ut till aktuell e-postadress efter anmälan. Endast en deltagare per länk. Anmälan Gallriksdagen - via länk bredvid.

Program (med reservation för eventuella ändringar, Program - GallRiks (uu.se)

09.00-09.05
Inledning/ programpresentation - Lise-Lott Prebner
09.05-09.25
Presentation av styrgruppen och vad som är på gång i GallRiks - Greger Olsson
09.25-09.45
Vårdprogram gallstenssjukdom - hur följer GallRiks detta? - Erik Haraldsson
09.45-10.05
Inklusions- exklusionskriterier – vad ska registreras och vad ska inte registreras i GallRiks? - Johanna Österberg
10.05-10.25
Intra- och postoperativa komplikationer belysta med video och fallbeskrivningar - Johanna Österberg
10.25-10.35
Paus
10.35-11.35
Hur registrerar vi komplikationer- 30-dagarsuppföljning (Clavien) med fallbeskrivningar -Peder Rogmark /
Johanna Österberg
11.35-11.55
Gallstensrelaterade symtom och livskvalitet hos patienter som genomgår gallkirurgi (GGQ24) - Gabriel Sandblom
11.55-12.15
Validering av registerdata - Greger Olsson
12.15-12.30
Sammanfattning/Avslutning - Greger Olsson / Lise-Lott Prebner

Har du frågor? Ta kontakt med mig på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller ring 076-1308722

Lise-Lott Prebner
Nationell koordinator

Under Kirurgveckan i Örebro kunde man ta del utav flera intressanta abstracts med data från GallRiks.
Nedan visas några utav dem som presenterades i programmet - SFÖAK - Fria föredrag lever, galla och pankreas.

Bild: Gabriel Sandblom, Johanna Österberg, My Blohm, Lars Enochsson

Inverkan av kirurgens kön på operationstid och kirurgiska resultat vid elektiv och akut kolecystektomi

SFÖAK
My Blohm ^{1, 2, 3} , Gabriel Sandblom⁴, Lars Enochsson^{5, 6}, Johanna Österberg ^{1, 2, 3}

¹ Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, Stockholm
² Kirurgkliniken Mora Lasarett, Mora
³ Centrum för klinisk forskning, Uppsala Universitet, Falun
⁴ Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm
⁵ Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi, Umeå universitet, Umeå
⁶ Kirurgkliniken Sunderby Sjukhus, Luleå

Introduktion
Det finns fortfarande ojämlikheter inom den kirurgiska specialiteten och över hela världen finns det färre kvinnliga kirurger än manliga. Det är okänt om kvinnliga och manliga kirurger skiljer sig åt i operationstid. Syftet med denna studie var att bestämma effekten av kirurgens kön på operationstid och kirurgiska resultat vid kolecystektomi.
Metod
En registerbaserad kohortstudie genomfördes, baserad på GallRiks. Kolecystektomier registrerade mellan 2006 och 2019 inkluderades. Sambandet mellan kirurgens kön och operationstid, kirurgiska och totala komplikationer, gallgångsskada, omvandling till öppen kirurgi, vistelsetid (>3 dagar) och 30-dagars mortalitet, beräknades med blandad linjär modellanalys eller generaliserade uppskattade ekvationer, för elektiva och akuta kolecystektomier.
Resultat
Analysen omfattade 150 509 kolecystektomier: 97 755 (64,9%) elektiva och 52 754 (35,1%) akuta operationer. Ingreppen utfördes av 849 (33,3%) kvinnliga och 1 704 (66,7%) manliga kirurger. Kvinnliga kirurger hade längre operationstider vid både elektiva och akuta kolecystektomier (P=<0,0001). Manliga kirurger hade signifikant fler kirurgiska (OR 1,30, P = <0,0001) och totala komplikationer (OR 1,13, P = <0,0001) och fler gallgångsskador vid elektiv kirurgi (OR 1,71, P = 0,0001), men ingen signifikant skillnad visades vid akuta operationer (OR 1,42, P = 0,070). Manliga kirurger övergick oftare till öppen kirurgi än kvinnliga kirurger vid akuta operationer (OR 1,23, P = 0,011) och deras patienter hade längre sjukhusvistelser (OR 1,22, P = < 0,0001). Ingen signifikant skillnad i 30-dagarsmortalitet kunde påvisas (OR 1,20, P=0,414).
Diskussion
Resultaten indikerar att kvinnliga kirurger arbetar långsammare än manliga kirurger men har mer gynnsamma resultat vid elektiva och akuta kolecystektomier.

Frekvens av duodenaldivertiklar i en nationell population som genomgår ERCP och deras konsekvenser för kanylering och komplikationer.

SFÖAK
Arvid Gustafsson¹ , Bobby Tingstedt², Greger Olsson^1
1 Kirurgkliniken Centrallasarettet Växjö
² Kirurgkliniken Skånes universitetssjukhus, Lund

Introduktion
Duodenaldivertiklar förekommer oftare hos patienter som genomgår Endoskopisk retrograd cholangio-pancreatografi (ERCP), jämfört med normalbefolkningen. Dessa divertiklar har ansetts, åtminstone i äldre studier, kunna försvåra kanyleringen, men även kunna öka risken för perioperativa komplikationer. Hur förekomsten av duodenaldivertiklar eller risken för en misslyckad kanylering och komplikationspanoramat ser ut i en nationell population har ej tidigare studerats och därför genomfördes denna studie.
Metod
Vi använde data från de ERCP som registrerats i det Nationella kvalitetsregistret för gallstenskirurgi och ERCP (GallRiks),mellan  2006 och 2021 (Totalpopulation: n=125 558), men exkluderade sen rendez-vous-ERCP, de som tidigare stentats, genomgått sfinkterotomi eller där uppföljningsdata saknades. Detta gav oss en studiepopulation på 73 937 undersökningar.
Resultat
Duodenaldivertiklar förelåg hos 10,2% (n=12 782) av totalpopulationen som genomgick ERCP och 32,3% (n=4 134) av papillerna var lokaliserade i divertikeln (Boix typ 1), under det att 67,7% (n=8 648) var lokaliserde i kanten av divertikeln (typ 2) eller bredvid (typ 3). De intraoperativa komplikationerna var identiska oavsett om en divertikel förelåg eller ej (3,1%), emedan de postoperativa komplikationerna var något vanligare i gruppen utan divertikel (16,1% vs 15,4%; p=0,08). Chansen för en lyckad kanylering var högre i gruppen utan en divertikel (89,7% vs 88,6% ; p=0,002), men procedurtiden skiljde sig inte mellan grupperna (med divertikel: 37,4 minuter (medel) vs  utan divertikel: 37,3 minuter; p=0,73).
Diskussion
Duodenaldivertiklar förekommer hos ca 10% av de som genomgår ERCP i Sverige. Risken för komplikationer är ej ökad vid divertikelförekomst och inte heller påverkades procedurtiden, men chansen för kanylering var en dryg procent lägre i divertikelgruppen (88,6% vs 89,7%; p=0,002).     

Bild: Gabriel Sandblom, Johanna Österberg, Eyvind Liljegren, Lars Enochsson

Allmän anestesi under ERCP förknippas med färre kvarvarande gallgångsstenar: en svensk populationsbaserad registerstudie.

SFÖAK
Eyvind Liljegren ^{1, 2} , Emma Sverdén ^{1, 3}, Johanna Österberg^{4, 5}, Lars Enochsson⁶, Gabriel Sandblom ^1,3
1 Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm 
² Urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
³ Kirurgiska kliniken, Södersjukhuset, Stockholm
⁴ Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm
⁵ Kirurgiska kliniken, Mora sjukhus, Mora
6 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi, Umeå universitet

Introduktion
Vanliga gallgångsstenar (CBD) behandlas med endoskopisk retrograd cholangio-pancreatography (ERCP) hos cirka 2300 patienter årligen i Sverige. Djupare nivå av sedering är förknippad med högre framgångsgrad för kanylering, men det är okänt om detsamma gäller för CBD-stenrensning. Syftet är att undersöka om djupare sedering under ERCP korrelerar med risken för kvarhållna CBD-stenar för att förbättra klinisk CBD-stenhantering.
Metod
För att fastställa risken för kvarhållna stenar samlade vi in prospektivt registrerade data från Svenska Gallstenskirurgiregistret och ERCP(GallRiks) från 2006 till 2021. Genom att identifiera upprepade ERCP som rapporterade en sten inom 12 månader skapade vi en proxy för kvarhållna stenar.
Resultat
Bland de 79319 patienter som registrerats under femton år genomgick 1139 primär ERCP för CBD-stenar som inte var en rendezvous ERCP eller utfördes intraoperativt under kolecystektomi. Inom ett år genomgick 41 patienter (3,6%) en sekundär ERCP för kvarhållna CBD-stenar. Andelen kvarhållna stenar inom den allmänna anestesigruppen var 6 av 386 (1,6%) medan den för gruppen som fick bassedering och propofol var 35 av 753 (4,9%).
Diskussion
Den ojusterade relativa risken för kvarhållna CBD-stenar på 2,99 (CI 1,3 - 7,1) i bas- eller propofolsederingsgruppen jämfört med generell anestesi innebär att djupare sedering underlättar stenrensning. Komplikationer i samband med upprepade procedurer skulle potentiellt kunna undvikas om generell anestesi skulle användas rutinmässigt för ERCP. Varje riskreduktion bör dock vägas mot riskerna med allmän anestesi.

Profylaktisk antibiotika och komplikationsfrekvensen vid ERCP med single-operator peroral cholangioskopi

SFÖAK
Arvid Gustafsson^{1, 2, 3} , Lars Enochsson⁴, Bobby Tingstedt², Greger Olsson^{1, 3
1} Kirurgkliniken Växjö
² Lunds Universitet
³ FoU Kronoberg
⁴ Umeå Universitet

Introduktion
Single-Operator Peroral cholangioskopi (SOPC) har sedan introduktionen 2008, utvecklats till ett viktigt komplement till endoskopisk retrograd pancreato-cholangiografi (ERCP). Emellertid är SOPC förknippad med en högre frekvens av perioperativa komplikationer (PK) och många guide-lines rekommenderar därför antibiotikaprofylax (AP) vid SOPC, trots att antalet studier är begränsat.
Metod
Syftet med studien var att undersöka hur AP vid ERCP med SOPC är associerat till infektiösa och totala PK.
Ur kvalitetsregistret GallRiks, i vilket mer än 90% av samtliga ERCP som genomförs i Sverige registreras, framtogs samtliga ERCP utförda mellan 2008 och 2021 (n=124 921). Ur denna grupp grupp extraherades studiepopulationen, som bestod av de 2 321 ERCP där SOPC utförts.
Resultat
1 843 (79,4%) ERCP med SOPC erhöll AP och av dessa drabbades 3,5% av en infektiös PK jämfört med 3,8% av de som inte fick AP (p=0,74). Den totala andelen PK var 14,7% då AP gavs och 17,0% om ingen AÅ erhölls (p=0,21). Risken för kolangit var identisk mellan grupperna (3,1%), under det att risken för abscessutveckling var något lägre i AP gruppen (0,8% vs 0,4%, p=0,29). I den multivariabla analysen, där vi korrigerade resultaten för kända ERCP-riskfaktorer, förblev AP utan effekt på såväl de specifika infektiösa PK (OR 0,92; 95 % CI 0,54-1,58), som på det totala antalet PK (OR 0,86; 95% CI 0,65-1,13).
Diskussion
ERCP med SOPC uppvisar en hög andel PK, med en kolangitrisk på över tre procent. Emellertid kunde denna studie, trots multivariabel analys för andra riskfaktorer vid ERCP, inte påvisa några skillnader i PK, oavsett om AP gavs eller ej.       

Utförandet av rutinmässig intraoperativ kolangiografi och dess påverkan på intra- och postoperativt utfall vid gallstenskirurgi

SFÖAK
Lisa Lindqvist¹ , Johanna Österberg^{2, 3}, Gabriel Sandblom^{4, 5}, Oskar Hemmingsson¹, Pär Nordin¹, Lars Enochsson^1
1 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå Universitet
² Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet
³ Kirurgkliniken, Mora
⁴ Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
⁵ Kirurgkliniken, Södersjukhuset, Stockholm

Introduktion
Rutinmässig intraoperativ kolangiografi (IOC) har diskuterats flitigt, men två stora register-baserade studier har visat att IOC minskade risken för gallgångsskada, särskilt hos patienter med Akut Kolecystit (AK). I Sverige är rekommendationen att utföra IOC rutinmässigt vid kolecystektomi. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning som IOC utförs vid olika typer av sjukhus, samt om det finns någon koppling till det intra- och postoperativa utfallet.
Metod
Detta är en registerstudie med data från GallRiks. Kolecystektomier mellan 2011–2022 analyserades. Sjukhusen indelades i 4 olika grupper: Universitetssjukhus, Länssjukhus, Länsdelssjukhus och Privata sjukhus. Utförandet av IOC analyserades såväl för akuta som elektiva kolecystektomier, samt om det fanns någon koppling till förekomst av intra- och postoperativa komplikationer. 
Resultat
144 374 kolecystektomier uppfyllde inklusionskriterierna, IOC utfördes i 93,1 % av ingreppen. Användningen av IOC ökar över tid på samtliga sjukhustyper, men fortsatt utförs IOC betydligt mer sällan på Privata enheter (Figur 1). Multivariat analys visar att för patienter med pågående AK ökar risken för såväl intraoperativa kirurgiska komplikationer (OR 2,13 (95% CI 1,60-2,83)) som för intra- och/eller postoperativa gallgångsskador  (OR 2,74 (95% CI 2,12-3,53)) om man inte genomför IOC. På motsvarande sätt vad gäller elektiva cholecystektomier så finns en ökad risk för intraoperativa kirurgiska komplikationer (OR 1,60 (95% CI 1,22-2,11)) samt gallgångsskador (OR 1,60 (95% CI 1,27-2,03)) vid utebliven röntgen.
Diskussion
Användningen av IOC ökar vid samtliga sjukhustyper men fortsatt föreligger stora skillnader mellan privata och offentliga sjukhus. För patienter med AK ökar risken för intra- och postoperativa komplikationer och gallgångsskador om IOC inte utförs.                 

Nationellt vårdprogram för gallstenssjukdom

Kunskapsstöd - Nationellt kliniskt kunskapsstöd (nationelltklinisktkunskapsstod.se)

Vårdprogrammet är utarbetat inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård av Nationell arbetsgrupp för gallstenssjukdom (NAG), och fastställdes av Nationellt programområde för mag-och tarmsjukdomar 21 juni 2023. Vårdprogrammet vänder sig till samtliga vårdgivare som utreder och behandlar vuxna patienter med misstänkt eller verifierad gallstenssjukdom. Beslut om implementering tas i respektive region. 

Delegaterna i NAG Gallstenssjukdomar består av representanter från samtliga sjukvårdsregioner, GallRiks samt specialister inom omvårdnad samt radiologi. Gruppen har stöd i sitt arbete av processledare från värdregionen, Västra sjukvårdsregionen. 

Mer information om NAG och vårdprogrammet finns på Gallstenssjukdom | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)

Nu vidtar regionala arbeten att förhålla sig till och införa vårdprogrammet inom respektive region.
GallRiks hoppas på och ser att GallRiks-ansvariga läkare och koordinatorer sprider vårdprogrammet vidare på sina kliniker samt ser över om handläggningen av gallstenspatienter till stor del stämmer överens med vårdprogrammet.

GallRiks kommer fortsatt vara en avgörande del i kvalitetssäkringen av gallstensbehandling och för att framöver kunna bidra med kvalitetsindikatorer.

Kirurgveckan 2023 i Örebro
På Kirurgveckan -  Onsdag 23 augusti, kl. 15:15-16.30, Hjalmar Bergman Teatern (med reservation för ev. ändring) kan du ta del utav föreläsningen:
SFÖAK+SIKT - Nytt vårdprogram för gallsten - har vi en gyllene standard nu? 
Program | Kirurgveckan 2023

GallRiks finns på plats i monterutställningen hela veckan, monter nr 327, där vi presenterar det nu första skapade Nationella vårdprogrammet för diagnostik och evidensbaserat omhändertagande av patienter med gallstenssjukdom.
Välkomna att besöka oss!

Kontakta oss gärna om frågor eller oklarheter, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Styrgruppen GallRiks

Under perioden 2023-07-10 till 2023-07-28 begränsad support från Nationell koordinator.

Jag har semester ovanstående period och har begränsad tillgång till mejl och telefon och därmed längre svarstid.

• Vid inloggnings- och användarfrågor - kontakta din lokala koordinator på kliniken

Vid akuta driftproblem

• I den händelse att du har ett ärende som inte kan vänta tills jag är tillbaka kontakta UCR genom att klicka på den röda fliken på hemsidan - Anmäl driftstörningar.

Vi önskar alla användare en fin sommar!

Lise-Lott Prebner
Nationell koordinator

Nu är det snart dags för Kirurgveckan i Örebro, 21 till 25 augusti, Conventum Örebro. 
Kirurgveckan i Örebro. GallRiks medverkade i monterutställningen för första gången  i Jönköping 2017. Därefter har vi varit med i Helsingborg, Norrköping, Stockholm och finns nu i år även på plats i Örebro.

Bild: Eyvind Liljegren, på besök i vår monter, Norrköping 2018

Att finnas där på plats för att möta våra användare, GallRiks-ansvariga läkare, Koordinatorer, beslutsfattare samt övriga registerintresserade ger värdefulla möten.

Vi har under åren haft möjlighet att informera och att få återkoppling kring bland annat:

• Rapporter och utdata
• Vården i siffror
• Översyn av variabler och definitioner
• Komplikationsregistrering 
• Presentation av forskning och ST-arbeten 
• Utveckling och förbättringsarbeten - Guldgallan 

I år har vi fokus på och presenterar det nu första skapade Nationella vårdprogrammet för diagnostik och evidensbaserat omhändertagande av patienter med gallstenssjukdom, där GallRiks ingår i den nationella arbetsgruppen.

Läs mer på hemsidan för Kunskapsstyrning Gallstenssjukdom | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)

Nu vidtar regionala arbeten att förhålla sig till och införa vårdprogrammet inom respektive region. GallRiks kommer fortsatt vara en avgörande del i kvalitetssäkringen av gallstensbehandling och för att framöver kunna bidra med kvalitetsindikatorer.

Bild: Carl-Johan Drott, Johanna Österberg, Lise-Lott Prebner och
Peder Rogmark, GallRiks monter, Kirurgveckan Stockholm 2022.

Välkommen till vår monter Kirurgveckan i Örebro för att prata kvalitetsregister. Vi finns där hela veckan och du hittar oss i monter nr 327.

Metod för uppföljning 

Strukturerad och noggrann uppföljning av galloperationer och ERCP-undersökningar är A och O. Variabeln Metod för uppföljning införde vi i registret 2021-06-22 för att framöver inte enbart redovisa antal postoperativa komplikationer per enhet utan även vilken metod man använt sig utav för att fånga dem. 

Utdrag ur manual för 30-dagarskomplikationsregistrering inkl. Clavien:

Vid uppföljning för kontroll av eventuella postoperativa komplikationerna är det av vikt att utföra en noggrann journalgranskning för att se hela händelseförloppet och även eventuella kontakter som patienten haft från avslutad operation/ERCP och 30 dagar framåt. Variabeln Metod för uppföljning visar på vilket sätt koordinatorn/enheten utför sina uppföljningar.

Här väljer du den metod som du alltid använder dig utav för din uppföljning av postoperativa komplikationer.

Obs – Metod 2 inkluderar även om man vid uppföljningen inte hittar några övriga kontakter som patienten haft med andra vårdenheter. Val av metod 2 visar på en noggrann och bred uppföljning som utförts.

1. Granskning av journaluppgifter utifrån egen enhet/klinik.
2. Granskning av journaluppgifter från egen enhet/klinik samt även från andra vårdenheter för att fånga upp t.ex. sårinfektion, hjärt- kärl- eller lungkomplikation.
3. Uppgifter från återbesök eller annan kontakt med patient t.ex. telefonkontakt

Kontakta Nationell koordinator vid frågor eller oklarheter.
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

GallRiks publicerar varje år en årsrapport. Årsrapporten för 2022 redovisar samtliga 78 registrerade enheters resultat och 48 av dessa utförde även ERCP.er. Inkluderade data i tabeller och grafer i rapporten avser 10 ingrepp totalt och som är klarmarkerade ingrepp. Klarmarkerade ingrepp innebär att både åtgärdsregistreringen och 30-dagarsuppföljningen är klarmarkerade. 

Årsrapportens olika delar har producerats av ordförande Johanna Österberg och Erik Haraldsson(gallkirurgi), registerhållare Greger Olsson och Eva-Lena Syren (ERCP) samt Gabriel Sandblom (SF-36).

Rapporten är utformad så att det skall vara möjligt att utan medicinsk fackkunskap kunna ta del utav
rapportens innehåll.

Du hittar årsrapporten för 2022 samt även föregående års rapporter under rubriken/fliken Årsrapporter som finns på Förstasidan.

Kontakta Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. vid eventuella frågor om rapporten.

20 oktober arrangerar vi en digital GallRiksdag för koordinatorer och ansvariga läkare.

Markera dagen i din kalender så återkommer vi inom kort med aktuellt program och anmälningslänk.

Under perioden 2023-05-09 till 2023-05-18 begränsad support från Nationell koordinator.

Jag har semester ovanstående period och har begränsad tillgång till mejl och telefon och därmed längre svarstid.

• Vid inloggnings- och användarfrågor - kontakta din lokala koordinator på kliniken

Vid akuta driftproblem

• I den händelse att du har ett ärende som inte kan vänta tills jag är tillbaka kontakta UCR genom att klicka på den röda fliken på hemsidan - Anmäl driftstörningar.

Lise-Lott Prebner
Nationell koordinator

Inera som ägs av av SKR Företag samt Sveriges regioner och kommuner tillhandahåller och planerar övergång till ny teknisk lösning för säker inloggning till e-tjänster inom kommuner och regioner. Arbetet med att införa den nya tekniska lösningen styrs från respektive region och kommun. Många regioner och kommuner har under 2022/2023 arbetat med att installera SITHS eID programvara vilket utöver vanlig SITHS-kortsinloggning på dator även möjliggör inloggning mobil SITHS-inloggning via en app på mobiltelefonen, liknande mobilt bank-ID. Hör med er verksamhet om er kommun eller region har infört möjlighet att logga in med mobilt SITHS eID.

UCR, som är GallRiks registercentrum, har arbetat fram en lösning för att övergången till inloggning med SITHS eID i GallRiks ska fungera så smidigt som möjligt.

Du loggar in i registret som tidigare genom knappen Logga in i registret där tre inloggningsalternativ presenteras:

1. SITHS eID på annan enhet - när du vill logga in med SITHS eID Mobilklient
2. SITHS eID på denna enhet - är inloggning med SITHS-kortet i datorn
3. SITHS-kort på denna enhet - när du vill använda den gamla inloggningsmetoden med Net iD

Här får du information och hjälp att använda de olika inloggningsmetoderna (klicka på länken nedan):

https://www.ucr.uu.se/sv/tjanster/kvalitetsregister/kvalitetsregister-hos-ucr/logga-in-i-kvalitetsregister

Kontakta Nationell koordinator 076-1308722 eller Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. om du har ytterligare frågor kring inloggning.

Vi håller just nu på att byta inloggningsalternativ till registret och under tiden tills detta är klart använder ni orange knapp vid inloggning - som heter Gamla inloggningen.

Under perioden 2023-03-22 till 2022-03-28 begränsad support från Nationell koordinator.

Jag har semester ovanstående period och har begränsad tillgång till mejl och telefon och därmed längre svarstid.

• Vid inloggnings- och användarfrågor - kontakta din lokala koordinator på kliniken

Vid akuta driftproblem

• I den händelse att du har ett ärende som inte kan vänta tills jag är tillbaka kontakta UCR genom att klicka på den röda fliken på hemsidan - Anmäl driftstörningar.

Lise-Lott Prebner
Nationell koordinator

Nu äntligen är det nya nationella vårdprogrammet sammanställt. Vårdprogrammet har tagits fram av den Nationella arbetsgruppen (NAG) för gallstenssjukdom på uppdrag av Nationellt Programområde (NPO) mag- och tarmsjukdomar. I den nationella arbetsgruppen är samtliga sjukvårdsregioner representerade och flera i GallRiks styrgrupp återfinns bland ledamöterna.

Vårdprogrammet är nu ute på öppen remiss och detta innebär att alla som är intresserade är välkomna att lämna synpunkter. Det kan till exempel vara patientföreningar, regioner, berörda professioner och kommuner. Samordna gärna svaren inom respektive organisation eller förening.Sista datum för remissvar är 14 april 2023.

För mer information kring vårdprogrammet och remissförfarandet hänvisas till hemsidan Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård/kunskapsstöd/Remisser vårdförlopp, vårdprogram och riktlinjer, Gallstenssjukdom - remiss vårdprogram.

Ledamöter i arbetsgruppen

• Erik Haraldsson, ordförande, med dr, överläkare, kirurgkliniken, Skaraborgs sjukhus, Skövde
• Lars Enochsson, professor, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, överläkare, kirurgkliniken Sunderby sjukhus, Luleå
• Johanna Wikström-Österberg, med dr, överläkare, kirurgkliniken, Mora lasarett
• Gunnar Persson, med dr, överläkare, kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
• Björn Thörnqvist, med dr, överläkare, kirurg och urologkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm
• Markku Haapamäki, docent, universitetslektor, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, överläkare, kirurgkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
• Gabriel Sandblom, docent, överläkare, kirurgkliniken, Södersjukhuset, Stockholm
• Gabriel Börner, doktorand, överläkare, kirurgkliniken, Helsingborgs lasarett, Helsingborg
• Arnar Thorisson, med dr, överläkare, bild och funktionsmedicin, Västmanlands sjukhus, Västerås
• Karolina Härle, doktorand, avancerad specialistsjuksköterska kirurgisk vård, kirurgiska kliniken. Universitetssjukhuset i Linköping
• Maria Dahlström-Roos, regionutvecklare, processledare, Västra Götalandsregionen

GallRiksdagarna för 2022 anordnades 29 till 30 september på Norra Latin, Stockholm med ett intressant och innehållsrikt program. I Svensk Kirurgi nr 6-22 rapporterar Carl-Johan Drott från dagarna.

Här kan du ta del av hela mötesrapporten från GallRiksdagarna 2022,  läs mer i  Svensk Kirurgi nr 6-22

GallRiksdagarna 2023
Styrgruppen har tagit beslut att vi pausar planerade Gallriksdagar 27 till 28 april 2023 och återkommer med våra inspirations- och utbildningsdagar 2024.

Utbildningsdag för användare med specialuppdrag
Under hösten 2023 är en digital Gallriksdag inplanerad som vänder sig till användare med specialuppdrag i registret, lokala koordinatorer och ansvariga läkare. 

Tack för fina insatser och ett gott registersamarbete under 2022!

Kvalitetsarbete angår oss alla och detta gör vi tillsammans för att fortsätta att kunna förbättra vården för våra patienter!

God Jul och Gott Nytt År önskar GallRiks styrgrupp

2023-02-28 är sista dag för att rapportera in data för 2022 .

När registrerande enheter är klara med sin rapportering meddelar lokal koordinator Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. detta genom att skicka in signerad checklista.

Checklista inför årsrapport av gallkirurgiska åtgärder och ERCP-undersökningar

Efter rapporteringsdeadline påbörjas arbete med att sammanställa årsrapportens olika delar. Uppgifter som registrerats efter 2023-02-28 kommer inte att finnas med i årsrapporten. 

Som användare av vårt register kan du prenumerera på våra kvalitetsrapporter:

• Successrapport Kolecystektomi - elektiva
• Successrapport Kolecystektomi - akuta
• Successrapport ERCP
  
  

Rapporterna är uppbyggda så att de i diagram och tabeller presenterar sammanställningar dels för samtliga sjukhus som rangordnas utifrån resultaten för det senaste året med ditt sjukhus i en avvikande färg dels med resultatutvecklingen över tid, kvartal för kvartal för ditt sjukhus och för genomsnittet av övriga sjukhus i riket. Resultat som bygger på färre än 10 patienter på ett sjukhus visas inte.
 
Kontakta din lokala koordinator för aktivering av prenumerationen där du kan välja någon utav rapporterna eller samtliga.

Efter aktiverad prenumeration skickas kvartalsvis rapporterna i bifogade filer (pdf) till aktuell e-postadress. För att du ska kunna se dessa krävs att Adobe Reader finns installerat på din dator (programmet kan hämtas på http://www.adobe.com/se ).

Om du har frågor kring rapporterna kontakta Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. alt. 076-1308722

För att underlätta kontakt med dig som användare behöver vi hjälp med att se över dina kontaktuppgifter som finns i registret.

Du hittar dem i registret under rubriken Administrera - Min profil. Uppdatera gärna telefonnummer och e-postadress.

Vid oklarheter kontakta Nationell koordinator, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.  076-13 08 722.

Stort Grattis till Karolina Gimberg och Lisa Lindqvist som tilldelats pris för - Bästa ST-arbete för kvalitet eller vetenskap baserat på GallRiks-data.

Presentation av projekten samt prisutdelning genomfördes på GallRiksdagarna.

Karolina Gimberg Geriatriken, Stockholms sjukhem Projekttitel Akut pankreatit hos patienter ≥80år  - utfallet av given vård i Sverige, åren 2007-2019	Lisa Lindqvist Kirurgkliniken, Örnsköldsviks sjukhus Projekttitel Handläggning av patienter med akut kolecystit beroende på sjukhustyp