Senaste nytt
Utvärdering av GallRiksdagarna
GallRiks styrgrupp
Bakre raden från vänster, Stefan Redén, Erik Haraldsson, Gabriel Sandblom, Peder Rogmark, Carl-Johan Drott
Främre raden från vänster, Greger Olsson, Lise-Lott Prebner, My Blohm, Linda Lundgren, Eva-Lena Syrén, Johanna Österberg
Stort tack till er alla som deltog på GallRiksdagarna 18 till 19 april, Ingenjörshuset Stockholm.
Vi vill gärna ha återkoppling från er, vad var bra eller inte så bra, finns det några förslag till förbättringar och förslag på programinnehåll för framtida arrangemang.
Klicka på länken nedan eller skanna QR-koden för att komma till utvärderingsformuläret.
Länk till utvärderingsformulär
https://esmaker.net/nx2/s.aspx?id=3589376457fe
QR-kod till utvärderingsformulär
Nu kör vi GallRiksdagarna 18 till 19 april
Nu är det snart dags för våra inspirations- och utbildningsdagar på Ingenjörshuset i Stockholm där årets tema är Den säkra gallan - Den säkra ERCPn - Den säkra registreringen. Här kan du ta del utav uppdaterat/aktuellt program.
Varmt välkomna önskar styrgruppen till anmälda deltagare och föreläsare, vi är säkra på att vi tillsammans får intressanta och innehållsrika dagar!
28 februari - Deadline för rapportering till årsrapport 2023
Rapporteringsdeadline för Årsrapport 2023 är den 28 februari 2024. Efter rapporteringsdeadline påbörjas arbete med sammanställning av rapportens olika delar. Uppgifter som registrerats efter 2024-02-28 kommer inte att finnas med i årsrapporten. Meddelande skickas ut till rapporterade enheter när rapporten är publicerad.
Checklista inför årsrapport av gallkirurgiska åtgärder och ERCP-undersökningar administreras av registrerande enhet och skickas in till GallRiks när samtliga registreringar är klarmarkerade och fullföljda. Checklista 2023
Kontakta Nationell koordinator,
Stöd och support - problem med inloggning, registreringar och drift
Under perioden 15 till 20 februari finns ingen tillgänglig support från Nationell koordinator på grund utav semester.
- Vid inloggnings- och användarfrågor - kontakta lokalt Gallriksansvarig på din klinik/enhet.
- Tekniska driftsstörningar, systemet går trögt: kontakta i första hand din lokala IT-support, i andra hand UCR, anmälan driftstörning UCR.
- Synpunkter på registrets utformning: kontakta
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Missa inte att anmäla dig till GallRiksdagarna!
Program samt anmälningsformulär finns tillgängligt på hemsidan under rubriken GallRiksdagarna 2024.
Anmälan finns nu öppen framtill 16 februari!
Utökad sessions-timeout i registret
För att stödja registreringen i åtgärdsformulären online på sal har vi nu utökat sessions-timeouten i GallRiks från 61 minuter till 120 minuter. Det är den tid som en användare kan vara inaktiv i registret innan automatisk utloggning sker.
Anmälan och program till GallRiksdagarna 2024
Aktuellt program samt anmälningsformulär finns nu tillgängligt på hemsidan under rubriken GallRiksdagarna 2024.
Observera att anmälan endast ligger öppen framtill 16 februari!
Så stundar Julen och summeringen av 2023
Julen, denna gallhelg när julmaten står på borden och gallstensanfallen duggar tätt, som kanske kulminerar med en rejäl kolecystit i mellandagarna innan stenarna når djupa gallgången till trettonhelgen då ERCP-statistiken slår i taket.
Åter igen kan GallRiks konstatera att gallinterventionerna håller ställningarna och fortfarande förblir några av de vanligaste ingreppen i svensk rutinsjukvård, med 9 000 ERCP/år och 14 000 galloperationer/år. Fortsatt kan vi notera att GallRiks användarna är flitiga och nogsamt fyller i registret i mer än 90 procent av de utförda ingreppen och att data fortsatt används för forskning och utveckling.
I år sjösattes också ett nytt nationellt vårdprogram (”NAG galla”) för gallstenssjukdomen och detta har förkunnats av aposteln Erik (Haraldsson) i olika sammanhang under året och kommer fortsatt förkunnas under 2024, bland annat vid GallRiksdagarna till våren (18-19 april). Temat blir då ”Den säkra gallan och ERCPn” och Sveriges mest meriterade föreläsare inom området kommer att föreläsa och sprida kunskap om hur Gallkirurgin och ERCP skall göras säkrare och därigenom minska risken för komplikationer vid dessa ingrepp och alla hälsas hjärtligt välkomna. Det är viktigt att vi fortsätter att träffas under GallRiksdagar, då vi där har möjlighet att diskutera registerfrågor och tillsammans utveckla vårt register.
Under hösten genomförde GallRiks en digital utbildningsdag med en uppdatering av vad som är på gång inom gallkirugin och ERCP och även en uppdatering av komplikationsregistreringen för alla flitiga koordinatorer på de 75 centra som är anslutna till GallRiks.
GallRiks har under 2023 anslutits till Vetenskapsrådet metadataverktyg ”RUT” (Register Utiliser Tool), som utgör en karta över registret i vilken man kan träda in i och uppleva hur GallRiks är uppbyggt och hur de olika variablerna hänger samman. RUT skall bereda möjlighet för forskare och andra intressenter att studera hur registret är uppbyggt. Man kan få en överblick vilka variabler som finns och hur de hänger samman och hur det kan användas i relation till andra register.
Även hemsidan har utvecklats under året och en av de största förändringarna är att man nu kan se även kvalitativa parametrar för de deltagande sjukhusen. Tidigare har man bara kunnat följa produktionen vid sin enhet, men from i år kan man för ERCP följa mått som kanyleringsfrekvens respektive konverterings- och komplikationsfrekvens (lång vårdtid) vid galloperation, samt även att se hur duktig man är på att följa upp sina patienter efter ingreppen - en klar förbättring av hemsidan. Mer information hittar du under fliken Statistik.
Som vanligt deltog GallRiks i monterutställningen på Kirurgveckan och besökarantalet var högt och Lise-Lott och övriga i styrgruppen fick chans att möta våra användare av registret, ta emot reflexioner och hjälpa besökarna med deras frågor. I montern presenterades det nypublicerade nationella vårdprogrammet för gallstenskirurgi och på monitor visades film om vad som är på gång inom GallRiks, ett flertal operationsfilmer samt den prisade filmen om ERCP av Eva-Lena Syrén, Uppsala.
Slutligen kan nämnas att forskningsintensiteten i GallRiks är fortsatt hög med ytterligare avhandlingar och halvtider baserade på GallRiksdata under 2023. I december presenterade t.ex. My Blohm sin avhandling om säker gallstenskirurgi vid Karolinska Institutet och i november hade Arvid Gustafsson sin halvtid också om säker ERCP och Gallkirurgi vid Lunds Universitet och sammantaget. Nu finns det över 60 publikationer i PubMed baserade på GallRiksdata
I hopp om en God Gallstensinterventionsfri Jul
Tack för fina insatser och ett gott registerarbete under 2023!
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR önskar GallRiks styrgrupp
Greger Olsson, Registerhållare | Johanna Österberg, Ordförande | Lise-Lott Prebner, Nationell koordinator |
Nyhetsbrev December 2023
Nyhetsbrev December 2023 har skickat ut till lokala koordinatorer och ansvariga GallRiksläkare. Läs Nyhetsbrevet här.
Nyhetsbrev December 2023
Nyhetsbrev har skickats ut till koordinatorer och ansvariga läkare, Läs Nyhetsbrevet här
Årsrapport 2023
Årligen sammanställer GallRiks registerdata från samtliga registrerade vårdenheter i form av en årsrapport. Denna rapport används bland annat vid ansökan om medel från Sveriges kommuner och regioner (SKR) och publiceras och finns tillgänglig
allmänt på GallRiks hemsida.
Rapporteringsdeadline för Årsrapport 2023 är den 28 februari 2024. Efter rapporteringsdeadline påbörjas arbete med sammanställning av rapportens olika delar. Uppgifter som registrerats efter 2024-02-28 kommer inte att finnas med i
årsrapporten. Meddelande skickas ut till rapporterade enheter när rapporten är publicerad.
Checklista inför årsrapport av gallkirurgiska åtgärder och ERCP-undersökningar administreras av registrerande enhet och skickas in till GallRiks när samtliga registreringar är klarmarkerade och fullföljda.
Checklista 2023
Var med och tävla!
Till alla våra användare av kvalitetsregistret GallRiks vill vi påminna om våra två utbildningsstipendier:
- Bästa ST-arbete för kvalitet eller vetenskap baserat på GallRiks-data
- Förbättringsarbete som utförts i verksamheten och som grundar sig på analys av GallRiks-data
Sista dag att nominera är 2024-03-31. Sprid gärna detta vidare till dina kollegor!
Nomineringsformulär och mer information om priserna finns på Utvecklingspriser - GallRiks (uu.se)
Alla finalister uppmärksammas på GallRiksdagarna,18 till 19 april, 2024 med prisceremoni och inspirerande föreläsning.
Önskar du mer information kontakta Nationell koordinator, Lise-Lott Prebner,
Kontaktuppgifter - Nationell koordinator
Nationell koordinator har tillfälligt ändrat telefonnummer och är anträffbar på:070-7351206.
Boka in GallRiksdagarna 18 till 19 april 2024!
GallRiksdagarna 2024
- Dag 1, 18 april kl. 09.30 - 16.00 med tema Den säkra gallan - Den säkra ERCPn
- Dag 2, 19 april kl. 09.00-12.00 med tema Den säkra registreringen
Plats
Citykonferensen, Ingenjörshuset, Stockholm
Program och anmälan
Detaljerat program samt information om anmälan till dagarna publiceras inom kort på hemsidan.
SFÖAK-dagen 2024
Planering av datum samt programinnehåll har gjorts tillsammans med SFÖAK för att erbjuda möjligheten att delta på SFÖAK-dagen dag 2. SFÖAK-dagen är planerad till den 19 april med tema gallgångsskador.
Program och anmälan
För Anmälan till SFÖAK-dagen samt program hänvisas till deras hemsida, Svensk förening för övre abdominell kirurgi
GallRiksdagarna 2024 - save the date!
Vi vill informera om att GallRiksdagarna 2024 nu är planerade till den 18 - 19 april i Stockholm. Programplanering pågår för våra inspirations- och utbildningsdagar där även samplanering sker med SFÖAK-dagen den 19 april. Information om program samt plats presenteras inom kort.
GallRiks är nu ansluten till metadataverktyget RUT
RUT - Register Utiliser Tool
Metadataverktyget RUT drivs av Vetenskapsrådet och verktyget ger en strukturerad överblick över vilken information som finns i svenska register och beskriver datakällornas innehåll på en detaljerad nivå.
Att söka och analysera innehållet i RUT ger dig som forskare en bättre förståelse av registrets uppbyggnad och betydelse av registrets innehåll, vilket innebär att forskaren med hjälp utav RUT själv kan bedöma vilken data som skulle kunna användas för att besvara en specifik forskningsfråga innan kontakt tas med registerhållande myndighet eller att projektansökan skickas in till GallRiks inlämningssystem. På detta sätt kan man själv som forskare identifiera och utvärdera register och registervariabler.
Mer information om RUT
- https://rut.registerforskning.se/ (metadatakatalog, metadataverktyg, anslut/skapa konto m.m.)
- Användarmanual RUT (Användarmanual RUT - Register Utiliser Tool)
Glöm inte att anmäla dig till GallRiksdagen - 20 oktober
Till dig som är lokal koordinator och GallRiksansvarig läkare!
Framtill 16 oktober finns det möjlighet att anmäla sig till den digitala GallRiksdagen.
Information om programinnehåll samt anmälningsformulär finns på hemsidan.
Välkomna!
GallRiksdag för ansvarig läkare och koordinator
En digital GallRiksdag arrangeras den 20 oktober för användare med specialuppdrag i registret, såsom ansvarig läkare och lokal koordinator. Program samt anmälningsformulär finns nu publicerat.
Datum och tid
Fredagen den 20 oktober kl. 09.00 till 12.30
Anmälan
Anmäl ditt deltagande via formuläret för att få del av länk till mötet. Länken skickas ut till aktuell e-postadress efter anmälan. Endast en deltagare per länk. Anmälan Gallriksdagen - via länk bredvid.
Program (med reservation för eventuella ändringar, Program - GallRiks (uu.se)
09.00-09.05
Inledning/ programpresentation - Lise-Lott Prebner
09.05-09.25
Presentation av styrgruppen och vad som är på gång i GallRiks - Greger Olsson
09.25-09.45
Vårdprogram gallstenssjukdom - hur följer GallRiks detta? - Erik Haraldsson
09.45-10.05
Inklusions- exklusionskriterier – vad ska registreras och vad ska inte registreras i GallRiks? - Johanna Österberg
10.05-10.25
Intra- och postoperativa komplikationer belysta med video och fallbeskrivningar - Johanna Österberg
10.25-10.35
Paus
10.35-11.35
Hur registrerar vi komplikationer- 30-dagarsuppföljning (Clavien) med fallbeskrivningar -Peder Rogmark /
Johanna Österberg
11.35-11.55
Gallstensrelaterade symtom och livskvalitet hos patienter som genomgår gallkirurgi (GGQ24) - Gabriel Sandblom
11.55-12.15
Validering av registerdata - Greger Olsson
12.15-12.30
Sammanfattning/Avslutning - Greger Olsson / Lise-Lott Prebner
Har du frågor? Ta kontakt med mig på
Lise-Lott Prebner
Nationell koordinator
Intressanta abstract från Kirurgveckan i Örebro
Under Kirurgveckan i Örebro kunde man ta del utav flera intressanta abstracts med data från GallRiks.
Nedan visas några utav dem som presenterades i programmet - SFÖAK - Fria föredrag lever, galla och pankreas.
Bild: Gabriel Sandblom, Johanna Österberg, My Blohm, Lars Enochsson
Inverkan av kirurgens kön på operationstid och kirurgiska resultat vid elektiv och akut kolecystektomi
SFÖAK
My Blohm 1, 2, 3 , Gabriel Sandblom4, Lars Enochsson5, 6, Johanna Österberg 1, 2, 3
1 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, Stockholm
2 Kirurgkliniken Mora Lasarett, Mora
3 Centrum för klinisk forskning, Uppsala Universitet, Falun
4 Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm
5 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi, Umeå universitet, Umeå
6 Kirurgkliniken Sunderby Sjukhus, Luleå
Introduktion
Det finns fortfarande ojämlikheter inom den kirurgiska specialiteten och över hela världen finns det färre kvinnliga kirurger än manliga. Det är okänt om kvinnliga och manliga kirurger skiljer sig åt i operationstid. Syftet med denna studie var att bestämma effekten av kirurgens kön på operationstid och kirurgiska resultat vid kolecystektomi.
Metod
En registerbaserad kohortstudie genomfördes, baserad på GallRiks. Kolecystektomier registrerade mellan 2006 och 2019 inkluderades. Sambandet mellan kirurgens kön och operationstid, kirurgiska och totala komplikationer, gallgångsskada, omvandling till öppen kirurgi, vistelsetid (>3 dagar) och 30-dagars mortalitet, beräknades med blandad linjär modellanalys eller generaliserade uppskattade ekvationer, för elektiva och akuta kolecystektomier.
Resultat
Analysen omfattade 150 509 kolecystektomier: 97 755 (64,9%) elektiva och 52 754 (35,1%) akuta operationer. Ingreppen utfördes av 849 (33,3%) kvinnliga och 1 704 (66,7%) manliga kirurger. Kvinnliga kirurger hade längre operationstider vid både elektiva och akuta kolecystektomier (P=<0,0001). Manliga kirurger hade signifikant fler kirurgiska (OR 1,30, P = <0,0001) och totala komplikationer (OR 1,13, P = <0,0001) och fler gallgångsskador vid elektiv kirurgi (OR 1,71, P = 0,0001), men ingen signifikant skillnad visades vid akuta operationer (OR 1,42, P = 0,070). Manliga kirurger övergick oftare till öppen kirurgi än kvinnliga kirurger vid akuta operationer (OR 1,23, P = 0,011) och deras patienter hade längre sjukhusvistelser (OR 1,22, P = < 0,0001). Ingen signifikant skillnad i 30-dagarsmortalitet kunde påvisas (OR 1,20, P=0,414).
Diskussion
Resultaten indikerar att kvinnliga kirurger arbetar långsammare än manliga kirurger men har mer gynnsamma resultat vid elektiva och akuta kolecystektomier.
Frekvens av duodenaldivertiklar i en nationell population som genomgår ERCP och deras konsekvenser för kanylering och komplikationer.
SFÖAK
Arvid Gustafsson1 , Bobby Tingstedt2, Greger Olsson1
1 Kirurgkliniken Centrallasarettet Växjö
2 Kirurgkliniken Skånes universitetssjukhus, Lund
Introduktion
Duodenaldivertiklar förekommer oftare hos patienter som genomgår Endoskopisk retrograd cholangio-pancreatografi (ERCP), jämfört med normalbefolkningen. Dessa divertiklar har ansetts, åtminstone i äldre studier, kunna försvåra kanyleringen, men även kunna öka risken för perioperativa komplikationer. Hur förekomsten av duodenaldivertiklar eller risken för en misslyckad kanylering och komplikationspanoramat ser ut i en nationell population har ej tidigare studerats och därför genomfördes denna studie.
Metod
Vi använde data från de ERCP som registrerats i det Nationella kvalitetsregistret för gallstenskirurgi och ERCP (GallRiks),mellan 2006 och 2021 (Totalpopulation: n=125 558), men exkluderade sen rendez-vous-ERCP, de som tidigare stentats, genomgått sfinkterotomi eller där uppföljningsdata saknades. Detta gav oss en studiepopulation på 73 937 undersökningar.
Resultat
Duodenaldivertiklar förelåg hos 10,2% (n=12 782) av totalpopulationen som genomgick ERCP och 32,3% (n=4 134) av papillerna var lokaliserade i divertikeln (Boix typ 1), under det att 67,7% (n=8 648) var lokaliserde i kanten av divertikeln (typ 2) eller bredvid (typ 3). De intraoperativa komplikationerna var identiska oavsett om en divertikel förelåg eller ej (3,1%), emedan de postoperativa komplikationerna var något vanligare i gruppen utan divertikel (16,1% vs 15,4%; p=0,08). Chansen för en lyckad kanylering var högre i gruppen utan en divertikel (89,7% vs 88,6% ; p=0,002), men procedurtiden skiljde sig inte mellan grupperna (med divertikel: 37,4 minuter (medel) vs utan divertikel: 37,3 minuter; p=0,73).
Diskussion
Duodenaldivertiklar förekommer hos ca 10% av de som genomgår ERCP i Sverige. Risken för komplikationer är ej ökad vid divertikelförekomst och inte heller påverkades procedurtiden, men chansen för kanylering var en dryg procent lägre i divertikelgruppen (88,6% vs 89,7%; p=0,002).
Bild: Gabriel Sandblom, Johanna Österberg, Eyvind Liljegren, Lars Enochsson
Allmän anestesi under ERCP förknippas med färre kvarvarande gallgångsstenar: en svensk populationsbaserad registerstudie.
SFÖAK
Eyvind Liljegren 1, 2 , Emma Sverdén 1, 3, Johanna Österberg4, 5, Lars Enochsson6, Gabriel Sandblom 1,3
1 Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm
2 Urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
3 Kirurgiska kliniken, Södersjukhuset, Stockholm
4 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm
5 Kirurgiska kliniken, Mora sjukhus, Mora
6 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi, Umeå universitet
Introduktion
Vanliga gallgångsstenar (CBD) behandlas med endoskopisk retrograd cholangio-pancreatography (ERCP) hos cirka 2300 patienter årligen i Sverige. Djupare nivå av sedering är förknippad med högre framgångsgrad för kanylering, men det är okänt om detsamma gäller för CBD-stenrensning. Syftet är att undersöka om djupare sedering under ERCP korrelerar med risken för kvarhållna CBD-stenar för att förbättra klinisk CBD-stenhantering.
Metod
För att fastställa risken för kvarhållna stenar samlade vi in prospektivt registrerade data från Svenska Gallstenskirurgiregistret och ERCP(GallRiks) från 2006 till 2021. Genom att identifiera upprepade ERCP som rapporterade en sten inom 12 månader skapade vi en proxy för kvarhållna stenar.
Resultat
Bland de 79319 patienter som registrerats under femton år genomgick 1139 primär ERCP för CBD-stenar som inte var en rendezvous ERCP eller utfördes intraoperativt under kolecystektomi. Inom ett år genomgick 41 patienter (3,6%) en sekundär ERCP för kvarhållna CBD-stenar. Andelen kvarhållna stenar inom den allmänna anestesigruppen var 6 av 386 (1,6%) medan den för gruppen som fick bassedering och propofol var 35 av 753 (4,9%).
Diskussion
Den ojusterade relativa risken för kvarhållna CBD-stenar på 2,99 (CI 1,3 - 7,1) i bas- eller propofolsederingsgruppen jämfört med generell anestesi innebär att djupare sedering underlättar stenrensning. Komplikationer i samband med upprepade procedurer skulle potentiellt kunna undvikas om generell anestesi skulle användas rutinmässigt för ERCP. Varje riskreduktion bör dock vägas mot riskerna med allmän anestesi.
Profylaktisk antibiotika och komplikationsfrekvensen vid ERCP med single-operator peroral cholangioskopi
SFÖAK
Arvid Gustafsson1, 2, 3 , Lars Enochsson4, Bobby Tingstedt2, Greger Olsson1, 3
1 Kirurgkliniken Växjö
2 Lunds Universitet
3 FoU Kronoberg
4 Umeå Universitet
Introduktion
Single-Operator Peroral cholangioskopi (SOPC) har sedan introduktionen 2008, utvecklats till ett viktigt komplement till endoskopisk retrograd pancreato-cholangiografi (ERCP). Emellertid är SOPC förknippad med en högre frekvens av perioperativa komplikationer (PK) och många guide-lines rekommenderar därför antibiotikaprofylax (AP) vid SOPC, trots att antalet studier är begränsat.
Metod
Syftet med studien var att undersöka hur AP vid ERCP med SOPC är associerat till infektiösa och totala PK.
Ur kvalitetsregistret GallRiks, i vilket mer än 90% av samtliga ERCP som genomförs i Sverige registreras, framtogs samtliga ERCP utförda mellan 2008 och 2021 (n=124 921). Ur denna grupp grupp extraherades studiepopulationen, som bestod av de 2 321 ERCP där SOPC utförts.
Resultat
1 843 (79,4%) ERCP med SOPC erhöll AP och av dessa drabbades 3,5% av en infektiös PK jämfört med 3,8% av de som inte fick AP (p=0,74). Den totala andelen PK var 14,7% då AP gavs och 17,0% om ingen AÅ erhölls (p=0,21). Risken för kolangit var identisk mellan grupperna (3,1%), under det att risken för abscessutveckling var något lägre i AP gruppen (0,8% vs 0,4%, p=0,29). I den multivariabla analysen, där vi korrigerade resultaten för kända ERCP-riskfaktorer, förblev AP utan effekt på såväl de specifika infektiösa PK (OR 0,92; 95 % CI 0,54-1,58), som på det totala antalet PK (OR 0,86; 95% CI 0,65-1,13).
Diskussion
ERCP med SOPC uppvisar en hög andel PK, med en kolangitrisk på över tre procent. Emellertid kunde denna studie, trots multivariabel analys för andra riskfaktorer vid ERCP, inte påvisa några skillnader i PK, oavsett om AP gavs eller ej.
Utförandet av rutinmässig intraoperativ kolangiografi och dess påverkan på intra- och postoperativt utfall vid gallstenskirurgi
SFÖAK
Lisa Lindqvist1 , Johanna Österberg2, 3, Gabriel Sandblom4, 5, Oskar Hemmingsson1, Pär Nordin1, Lars Enochsson1
1 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå Universitet
2 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet
3 Kirurgkliniken, Mora
4 Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
5 Kirurgkliniken, Södersjukhuset, Stockholm
Introduktion
Rutinmässig intraoperativ kolangiografi (IOC) har diskuterats flitigt, men två stora register-baserade studier har visat att IOC minskade risken för gallgångsskada, särskilt hos patienter med Akut Kolecystit (AK). I Sverige är rekommendationen att utföra IOC rutinmässigt vid kolecystektomi. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning som IOC utförs vid olika typer av sjukhus, samt om det finns någon koppling till det intra- och postoperativa utfallet.
Metod
Detta är en registerstudie med data från GallRiks. Kolecystektomier mellan 2011–2022 analyserades. Sjukhusen indelades i 4 olika grupper: Universitetssjukhus, Länssjukhus, Länsdelssjukhus och Privata sjukhus. Utförandet av IOC analyserades såväl för akuta som elektiva kolecystektomier, samt om det fanns någon koppling till förekomst av intra- och postoperativa komplikationer.
Resultat
144 374 kolecystektomier uppfyllde inklusionskriterierna, IOC utfördes i 93,1 % av ingreppen. Användningen av IOC ökar över tid på samtliga sjukhustyper, men fortsatt utförs IOC betydligt mer sällan på Privata enheter (Figur 1). Multivariat analys visar att för patienter med pågående AK ökar risken för såväl intraoperativa kirurgiska komplikationer (OR 2,13 (95% CI 1,60-2,83)) som för intra- och/eller postoperativa gallgångsskador (OR 2,74 (95% CI 2,12-3,53)) om man inte genomför IOC. På motsvarande sätt vad gäller elektiva cholecystektomier så finns en ökad risk för intraoperativa kirurgiska komplikationer (OR 1,60 (95% CI 1,22-2,11)) samt gallgångsskador (OR 1,60 (95% CI 1,27-2,03)) vid utebliven röntgen.
Diskussion
Användningen av IOC ökar vid samtliga sjukhustyper men fortsatt föreligger stora skillnader mellan privata och offentliga sjukhus. För patienter med AK ökar risken för intra- och postoperativa komplikationer och gallgångsskador om IOC inte utförs.
Nu är vårdprogrammet publicerat!
Nationellt vårdprogram för gallstenssjukdom
Kunskapsstöd - Nationellt kliniskt kunskapsstöd (nationelltklinisktkunskapsstod.se)
Vårdprogrammet är utarbetat inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård av Nationell arbetsgrupp för gallstenssjukdom (NAG), och fastställdes av Nationellt programområde för mag-och tarmsjukdomar 21 juni 2023. Vårdprogrammet vänder sig till samtliga vårdgivare som utreder och behandlar vuxna patienter med misstänkt eller verifierad gallstenssjukdom. Beslut om implementering tas i respektive region.
Delegaterna i NAG Gallstenssjukdomar består av representanter från samtliga sjukvårdsregioner, GallRiks samt specialister inom omvårdnad samt radiologi. Gruppen har stöd i sitt arbete av processledare från värdregionen, Västra sjukvårdsregionen.
Mer information om NAG och vårdprogrammet finns på Gallstenssjukdom | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)
Nu vidtar regionala arbeten att förhålla sig till och införa vårdprogrammet inom respektive region.
GallRiks hoppas på och ser att GallRiks-ansvariga läkare och koordinatorer sprider vårdprogrammet vidare på sina kliniker samt ser över om handläggningen av gallstenspatienter till stor del stämmer överens med vårdprogrammet.
GallRiks kommer fortsatt vara en avgörande del i kvalitetssäkringen av gallstensbehandling och för att framöver kunna bidra med kvalitetsindikatorer.
Kirurgveckan 2023 i Örebro
På Kirurgveckan - Onsdag 23 augusti, kl. 15:15-16.30, Hjalmar Bergman Teatern (med reservation för ev. ändring) kan du ta del utav föreläsningen:
SFÖAK+SIKT - Nytt vårdprogram för gallsten - har vi en gyllene standard nu?
Program | Kirurgveckan 2023
GallRiks finns på plats i monterutställningen hela veckan, monter nr 327, där vi presenterar det nu första skapade Nationella vårdprogrammet för diagnostik och evidensbaserat omhändertagande av patienter med gallstenssjukdom.
Välkomna att besöka oss!
Kontakta oss gärna om frågor eller oklarheter,
Styrgruppen GallRiks