Information till dig med gallstensbesvär som skall genomgå
en galloperation eller ERCP

I levern produceras galla som ska hjälpa till att smälta födan i tarmen. Gallan transporteras från levern till tolvfingertarmen via gallgångarna. Gallblåsan är vidhängande till gallgångarna och är en reservoar för galla. Stenbildning är vanligt förekommande i gallblåsan, för de flesta orsakar dessa stenar inget problem och då behövs ingen operation. Om stenarna ger upphov till frekventa anfall eller stoppar upp gallan i någon gallgång eller orsakar komplikationer till exempel inflammation i gallblåsan (kolecystit), inflammation i gallgången (kolangit) eller inflammation i bukspottskörteln (pankreatit) så rekommenderas operation eller en ERCP.
För att ställa diagnosen gallstenssjukdom, med eller utan komplikationer, används i första hand ultraljud, andra typer av röntgen som magnetundersökning (MRCP) och skiktröntgen (Datortomografi, DT) kan också förekomma tillsammans med blodprover och klinisk undersökning.

Besvär/symtom

Gallstensanfall beskrivs vanligen som smärta under höger revbensbåge eller högt upp i mitten av buken, ibland med utstrålning mot ryggen/höger skuldra. Anfallen kan ha en smygande debut, men sedan bestå i allt från några minuter upp till flera timmar och debuterar ofta efter matintag. I samband med attacken kan man må illa och kräkas. Anfallet kan oftast hävas med läkemedel som lindrar smärta och ibland med kramplösande medicin. Vid frekventa eller mycket plågsamma anfall bör operation rekommenderas.

Gallstenarna kan även ställa till med komplikationer som inflammation i gallblåsan, då blir den svullen och ömmande i flera dygn. Man har då oftast molvärk under höger revbensbåge och feber. Andra allvarliga komplikationer kan uppstå om gallstenarna täpper till de djupa gallgångarna så att ingen galla kan tömmas ut. Då samlas gallan och man får gulfärgade ögonvitor, ibland även gul hud (ikterus), ljus avföring och mörk urin samt smärtor som vid ett vanligt gallstensanfall. Gallstenar kan även täppa till gången från bukspottkörteln och orsaka ett mycket allvarligt tillstånd med inflammation i bukspottskörteln. Vid komplikationer till gallstenssjukdom rekommenderas operation med borttagande av gallblåsan, och om stenar har täppt till i djupa gallgångarna eller där bukspottkörtelgången mynnar, även ett endoskopiskt ingrepp – ERCP.

Operation – att ta bort gallblåsan (kolecystektomi)

Operationen görs idag vanligtvis med titthålsteknik under narkos, via fyra små snitt på buken. Bukhålan fylls med koldioxid för att man skall få översikt och utrymme att operera. Gallblåsan tas ut i en liten påse via navelsnittet. Ibland kan man behöva operera via ett större snitt (10 till 15 cm) nedom höger revbensbåge. Orsakerna till detta kan vara sammanväxningar på insidan efter tidigare operationer eller inflammationer, oväntade blödningar eller att anatomin inte tillåter att man opererar med titthålsteknik. Vanligen genomförs i Sverige röntgen av de djupa gallgångarna under operationen för att förtydliga anatomin och eventuella stenar. I de fall som stenar konstateras vid röntgen så finns det olika tekniker att ta bort dessa med. Vanligast idag är ERCP under eller efter ingreppet, eller transcystisk borttagning av sten via lilla gallgången. Metoderna har olika för- och nackdelar. 

Tiden efter operation

De allra flesta kan åka hem redan samma dag som de opererats. Innan hemgång skall man kunna dricka och äta lite samt även kunna kissa. Det är viktigt att snabbt komma upp på benen efter operationen för det påskyndar återhämtningen och minskar risken för komplikationer. Man kan förvänta sig att ha obehag/smärta från operationsområdena samt i axlarna i ett till två dygn efter operationen (denna smärta beror på att bukhålan har varit fylld med koldioxid). Även obehag/smärta i svalget/halsen kan förekomma då man under sövningen har haft assistans med andningen via en tub i luftrören. Smärtan brukar vara ganska lindrig och man får också med sig hem smärtstillande läkemedel från uppvakningsavdelningen. Efter öppen kirurgi kan man ha behov av en längre rehabiliteringstid.

Det finns inga restriktioner vad gäller matintag. Lättare fysisk aktivitet kan påbörjas första veckan. Tyngre fysisk aktivitet kan påbörjas under andra veckan. Om öppen kirurgi är utförd så kan det ta längre tid att komma igång. Förband skall sitta cirka en vecka och de går att duscha med. Undvik att bada och basta tills såret är läkt. Vanligtvis sys huden med stygn som försvinner av sig själv, om stygn eller clips skall tas bort görs det efter cirka 12 till 14 dagar hos distriktsköterska. Tiden till detta besök bokar man själv.

Inför ERCP

Bakgrund

ERCP är en förkortning för endoskopisk retrograd kolangio pankreatikografi, en procedur som man använder för att utreda och ofta samtidigt behandla tillstånd i gallvägarna och/eller bukspottkörteln. Det är ett ingrepp som utförs på en endoskopiavdelning eller operationsavdelning. ERCP utförs ibland i sedering (med lugnande läkemedel) och ibland i narkos (sövning). Detta kan variera oftast beroende på vad man skall göra för åtgärd. Vid ingreppet använder man en böjlig tunn slang med en kamera (endoskop) som förs ner genom munnen via magsäcken till tolvfingertarmen där gallgångarna och bukspottkörtelgången mynnar. Med hjälp av olika tillhörande instrument, röntgenkontrastmedel samt röntgengenomlysning undersöker man gallgångarna.

Stopp i gallgångarna

Om gallvägarna obstrueras, så att gallan som produceras i levern inte kan tömmas i tolvfingertarmen kan man få ikterus. Man kan även få livshotande infektion i gallgångarna – kolangit, som leder till blodförgiftning. Obstruktionen kan även täppa till utförsgången från bukspottskörteln och orsaka ett tillstånd som kallas pankreatit – inflammation i bukspottskörteln, som ibland kan vara livshotande. Vid ERCP utreds obstruktionen och åtgärdas oftast direkt; mynningen vidgas, gallstenar rensas bort, rör av metall eller plast genom vilka gallan kan passera ut i tolvfingertarmen läggs in, vävnadsprov tas. Beroende på situation och orsak till obstruktionen så används dessa metoder i olika grad.

Att vara observant på efter en galloperation eller ERCP

Om du efter operationen eller ERCP-undersökningen får kraftigt tilltagande buksmärtor som ej lindras av medsända läkemedel, och/eller hög feber, gulfärgning av huden, infektion av operationssnitten eller kraftig försämring av ditt allmänna mående ska du höra av dig till kirurgmottagningen (dagtid/vardagar). Om det sker under kvällar/nätter eller helg vänder du dig till 1177, och vid svåra akuta besvär direkt till akutmottagningen för bedömning, då kan en komplikation till operationen ha uppstått och behöva utredas.

Vid titthålskirurgi behövs vanligtvis ingen sjukskrivning, man har rätt att vara sjukskriven en vecka efter en operation. Om en komplikation tillstöter eller om du blivit öppet opererad så kan man behöva bli sjukskriven vänd dig dagtid till din kirurgmottagning.