Erik Osterman, ST-läkare Gävle sjukhus
Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Jag heter Erik Osterman och arbetar som ST-läkare och forskare på Gävle sjukhus. Jag har forskningssamarbeten med Uppsala Universitet och Karolinska Institutet och gör framförallt registerstudier. Jag använder Gallriks för att registrera galloperationer, samt använder Gallriks-data för forskning.
Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
Relativt enkelt att fylla i som användare och bra täckning av variabler som dessutom är relevanta kliniskt och för forskning.
Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Som forskare vill man alltid ha mer data och variabler, men det är svårt att som inmatare tycka att det vore bra. En koppling mot operationsplaneringssystem som kvalitetsregistret SPOR har (Svensk Perioperativt Register), journalsystem och övriga register skulle tillåta att mer data hämtas för forskning utan att inmatarna behöver göra mer jobb.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Koppling mot journalsystem enligt ovan. Jag tror också man kan hämta inspiration från kardiologerna och göra register-randomiserade studier.
Berätta lite kort om din egen GallRiks-nära forskning?
Min Gallriksforskning började efter min disputation 2021 då jag tillsammans med kollegor i Gävle och Uppsala samlade in data för en retrospektiv kohort med kolecystitpatienter. Data för opererade patienter hämtades då från Gallriks. I denna kohort har vi utvärderat risken för peri- och postoperativa komplikationer och vi håller på och tittar på pandemins effekter, risken för nya gallstenskomplikationer om gallblåsan lämnas kvar och vilken effekt BMI (Body Mass Index) har på beslutet att operera och hur det går för dessa patienter. Vi kommer i ett separat projekt att länka Socialstyrelsens register med Gallriksdata för undersöka risken för komplikationer och gallstenskomplikationer, förhoppningsvis kommer den första publikationen från det projektet 2024.