Årets sista intervju är genomförd och transkriberad av Hildur Thorarinsdottir, kirurg i Malmö/Lund, utbildad i Helsingborg, styrgruppsmedlem i GallRiks.
Samtliga intervjuer under året finns att ta del av under rubriken Om GallRiks - Månadens GallRiksprofil.
Intervjun genomfördes fredagen 10 december 2020 på fysiskt distanserat avstånd under pandemins andra våg i Skåne, som hittills har slagit betydligt hårdare än den första. Vi har blivit så vana vid att behöva mötas på länk, att det var lite högtidligt att få mötas “på riktigt”.
Vem är du och hur/till vad använder du Gallriks?
Jag heter Caroline Lindstedt och arbetar som överläkare och kirurg på sektionen för övre gastrointestinal kirurgi vid Helsingborgs Lasarett. I sommar firade jag 30 år på arbetsplatsen. Jag började 13 augusti 1990, jag minns hur länge det lät när mina överordnade pratade om 20 till 25 år på kliniken, och nu har jag varit här i 30 år!
Utöver jobbet så har jag tre vuxna barn och bor med min man i Laröd strax norr om Helsingborg. Jag förblir nog alltid en Lundabo i hjärtat, men jag tror att det vore svårt att flytta tillbaka - jag skulle sakna havet för mycket, att få kallbada är bland det bästa jag vet.
Året 1995 avslutade jag min specialistutbildning i Helsingborg och anställdes sedan som första kvinnliga specialist i allmänkirurgi på kliniken. Under min ST-tjänstgöring på 90-talet fick jag tillsammans med bland andra Hans Graffner och Heitti Teder vara bland de första att läras upp på laparoskopisk gallkirurgi. Jag hade sen precis blivit flygfärdig ERCP:ist efter upplärning av Gert Lindell och Sam Smedberg, när Gert bytte arbetsplats till Lund och samtidigt så bröt Sam armen. Så blev jag ÖGI-kirurg, styrd av slump och tillfälligheter!
ÖGI-enheten i Helsingborg idag är ganska olik den vi hade för cirka 10 år sedan, då gjorde vi fortfarande den stora HPB-kirurgin som nu är centraliserad till kirurgkliniken i Lund. Efter ändringarna så följde en bemanningsproblematik och sen fem år tillbaka så har vi haft svårt att få operationsutrymme till den benigna ÖGI-kirurgin som har lett till långa operationsköer, men också att personal har slutat på operation, avdelningar och mottagningar. Idag görs vår gallkirurgi i Helsingborg akut av KAVA-läkare eller elektivt i Ängelholm, fast enstaka superknepigt fall hamnar fortfarande på vårt program och det är de enstaka gallorna jag får göra nu för tiden. Vi gör först och främst ERCP:er på ÖGI-sektionen i Helsingborg idag och jag använder själv främst GallRiks för att registrera ERCP:er. Vi är tre ERCP:ister i Helsingborg som genomför 250 ERCP:er varje år. Den siffran har varit relativ stabil genom åren. Vi har god tillgång till peroperativ ERCP både på vardagarna och på ”scoutbasis” under helgerna. Utöver det har vi två dagar i veckan en avsatt operationssal för ERCP.
Vad tycker du är den främsta styrkan med Gallriks?
Ibland som nu under årets COVID-19-pandemi så har jag undrat om inte det blir mycket färre ERCP:er gjorda, så då har jag sett över våra siffror i GallRiks och kunnat konstatera att vad det gäller just tillgången till ERCP, så är allt som vanligt. Där ligger en av GallRiks främsta styrkor, tillgänglighet till komplett data bakåt i tiden för de olika lokala enheterna. Andra gånger så har det verkat som att vi haft fler fall av galläckage än “vanligt”, men också där visar siffrorna vid eftergranskning att nejdå, allt är som vanligt, men kanske duggar fallen lite tätare ibland.
Finns det något du tycker att Gallriks ska ändra på?
Det är ologiskt att rubrikerna som är knutna till svaret att det är trångt i papillen /kommer inte ner/kan inte kanylera, inte automatiskt blir strukna. Det går ju inte att beskriva en behandling som inte blir gjord. Men annars så tycker jag också att det finns flera rullister där det kan vara aktuellt att välja flera olika alternativ och inte bara ett, tex att det ska gå att ange att man både gör sfinkterotomi och dilaterar i samma seans. [Hildur berättade att det pågår en stor variabelrevision inom styrgruppen, där uppdateringarna mot GallRiks registreringn görs i omgångar, snart försvinner till exempel att det ska anges datum för högsta CRP-värde på gallkirurgi-sidan. Revisionen görs att förenkla, uppdatera och strömlinjeforma användningen av registret något.]
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och Gallriks i synnerlighet?
Styrkan i att alla uppgifter kring den enskilda patienten och behandlingen, men också enhetens samlade behandlingsdata finns lagrade bakåt i tiden är en enorm resurs och styrka. Som jag nämnde ovan, istället för att “tro” så kan vi gå in och “veta” istället. Trovärdigheten i data tagna ur register är så stor att jag tror att de kommer att överleva och vara viktiga också i fortsättningen. Dessutom så är det uppenbart vilket fantastiskt forskningsmaterial kvalitetsregister utgör. En av våra ERCP:ister i Helsingborg håller just på att ansöka om tillgång till data ur GallRiks för en studie, på tal om det.
Har du några personliga synpunkter?
Inget som inte har framkommit redan!