Bildtext: LG Larsson med mikrofonen på plats inför kirurgin och i handen två fina avhandlingar sprugna ur Gallriks data, Iatrogenic Bile Duct Injury During Cholecystectomy, Björn Törnqvist 2013 samt Bile duct injury The importance of intraoperative detection 2017, Jenny Lundmark Rydstedt
Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Jag heter LG Larsson och är allmänkirurg och är skolad i kirurgi dels i Örnsköldsvik och sedan tillsammans med kollegorna vid Universitetssjukhuset i Örebro, där jag jobbade i 27 år. Jag har ägnat större delen av min kirurgiska karriär åt laparoskopisk kirurgi, undervisning, kurser i öppen och laparoskopisk kirurgisk teknik samt sedan 90-talet strävat för säkrare kirurgi genom att driva Videoarkivet i Örebro. Genom att efterlikna flygets säkerhetstänk har jag försökt införa rutinmässig videoinspelning av all laparoskopisk kirurgi vilket för närvarande sker vid hälften av våra kirurgkliniker i Sverige. Denna teknik är grunden för att vi ska kunna samla videomaterial som visar kirurgiska riskmoment, fallgropar, tekniska misstag som leder till oväntade postoperativa förlopp. Genom analys av dessa filmer och avkodifierad presentation av filmerna på Videoarkivet i Örebro kan alla kollegor som har intresse av t.ex. laparoskopisk gallkirurgi ta del av andra kollegors surt förvärvade erfarenheter. Genom att studera dessa filmer kan man på ett smidigt och enkelt sätt bygga på sin erfarenhetsbank och detta leder till säkrare kirurgi och ökad patientsäkerhet.
Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks
Ansvariga för Gallriks utför ett fantastiskt arbete och registret är ju en stor källa för de kollegor som har forskningstalang. Genom olika typer av forskningsprojekt kommer vi tillsammans att göra gallkirurgin bättre och säkrare för patienterna. Tekniska innovationer och forskning ändrar hur vi utför kirurgin och det är fascinerande att följa årsrapporterna i Gallriks. Den mest dramatiska teknikväxlingen har nog varit hanteringen av koledokuskonkrement där införandet av ERCP RV gått otroligt snabbt och förbättrat omhändertagandet av patienten där det oftast slutar med en sövning, en operation och en nöjd stenfri patient. Detta tack vare övre gastrokirurgerna Fredrik Swahn och Rozh Noels avhandlingsarbeten och andra gallkirurgiskt profilerade kollegors och operationssjuksköterskors entusiastiska utvecklingsarbete för att få logistiken på operation vid detta tekniskt utmanande ingrepp att flyta på smidigt.
Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Att på hemsidan lägga till en sida där Gallriks fortlöpande i videoformat lägger upp operationsteknik, komplikationer, riskmoment och tips och trix samt innovationer. Det har visat sig att videos som demonstrerar iatrogena gallgångsskador är speciellt uppskattade eftersom alla kirurger är oroliga för att råka ut för detta, men det är tyvärr alltför få som vill dela med sig av sina misstag.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Gallriks är ett måste för att man nationellt ska kunna följa vad som sker inom detta område och utgör även en rik källa för forskningsintresserade. Gallriks utgör också en fin samlingsplats för kirurger med speciellt intresse för gallkirurgi där man så här i pandemitider digitalt kan mötas och utbyta erfarenheter.
Online-registreringen i registret på operationssalen under pågående operation är något jag tycker fungerar utmärkt här i Mora och kan rekommenderas till övriga enheter i Sverige. Det sparar tid då dubbelarbete undviks och förbättrar kvaliteten på registerdata.
Är det något speciellt projekt som du driver för närvarande och som du tror gagnar våra gallpatienter?
”Black box” är ett projekt som pågår vid kirurgkliniken i Mora där vi sedan något år tillbaka även spelar in operatörens kommentarer på videon för att ytterligare underlätta den postoperativa analysen vid oväntade postoperativa förlopp. Detta projekt diskuteras för närvarande med ansvariga inom Socialstyrelsen, IVO och LÖF. Målsättningen är att inspelat material ska bedömas vara arbetsmaterial och inte journalhandling och kunna användas vid analys av postoperativa komplikationer av IVO. Alla som använder denna teknik måste därför känna sig trygga med den medicolegala aspekten av denna rutin och det kräver klarläggande från myndigheterna hur inspelat och insänt material hanteras. Vi måste sträva efter att få ett icke repressivt regelsystem jämfört med det som flyget införde redan för 50 år sedan.