Senaste nytt

Tidskriften PLOS ONE har uppmärksammat att en artikel om SveDem finns bland de 10% mest citerade artiklarna som publicerats i tidskriften 2015. Artikeln är en presentation av SveDem och dess målmedvetna utveckling för att förbättra kvalitén på diagnostik, behandling och vård av patienter med demenssjukdomar i Sverige. SveDems uppbyggnad som ett internetbaserat kvalitetsregister som möjliggör att flera indikatorer följs över tid med information om diagnosprocessen, medicinsk behandling och omvårdnad beskrivs. Det konstateras att databasen är en av de största i världen i sitt slag då den täcker nästan hela Sverige och inkluderar patienter på såväl specialistmottagningar och vårdcentraler som sjukhem. Det beskrivs hur deltagande enheter fortlöpande får online-statistik där egna data kan jämföras med regionala och nationella och hur en årsrapport om kvalitén på demensvården publiceras för yrkesfolk i sjukvård och omvårdnad och för politiker och andra beslutsfattare.

PLOS ONE är en vetenskaplig tidskrift vars innehåll är fritt tillgängligt på internet och utges av den San Francisco-baserade organisationen Public Library of Science (PLOS). Den publicerar sakkunniggranskade originalartiklar i alla ämnesområden inom naturvetenskap och medicin.

Referens:
Religa D, Fereshtehnejad SM, Cermakova P, Edlund AK, Garcia-Ptacek S, Granqvist N, Hallbäck A, Kåwe K, Farahmand B, Kilander L, Mattsson UB, Nägga K, Nordström P, Wijk H, Wimo A, Winblad B, Eriksdotter M. SveDem, the Swedish Dementia Registry - a tool for improving the quality of diagnostics, treatment and care of dementia patients in clinical practice. PLoS One. 2015 Feb 19;10(2):e0116538. doi: 10.1371/journal.pone.0116538

Artikeln finns här

Migrationsskolan vid Kunskapscentrum demenssjukdomar, Region Skåne har givit ut en rapport om tolkning i demensvården: Inga om men eller varför. Att främja säker och jämlik kognitiv utredning genom tolk. Rapporten pekar på flera utmaningar som såväl hälso- och sjukvården som vården- och omsorgen står inför när det gäller kommunikation genom tolk.

Kort information från Migrationsskolan om rapporten:

Vår erfarenhet inom Migrationsskolan, Kunskapscentrum demenssjukdomar är att kognitiv utredning genom tolk är en komplex situation för samtliga inblandade parter: vårdpersonal, patient och tolk. Trots att användning av tolk är en del av vardagen för många, både inom hälso- och sjukvården generellt (inom Region Skåne bokades tolk vid över 210 000 tillfällen under 2018) och inom demensvården, uppstår ofta osäkerhet och otrygghet när kommunikationen sker genom tolk. Detta kan leda till felaktig utredning, diagnos, vilket i sin tur kan leda till felaktig medicinering, omvårdnad och stöd.

Med denna bakgrund ställde vi oss frågan hur den kognitiva utredningen påverkas av att en tolk är närvarande. Rapporten bygger på en kartläggning och ett utvecklingsarbete, som skett i samverkan mellan Migrationsskolan och en specialistklinik inom minnessjukdomar i Region Skåne. Med ljud och bild har vi under drygt två års tid dokumenterat 19 kognitiva utredningar med vårdpersonal, patient och tolk närvarande. Materialet har därefter översatts, detaljgranskats och analyserats.

Resultatet visar att i samtliga av de dokumenterade utredningarna uppstod utmaningar vilka påverkade den kognitiva utredningen. De kommunikationssvårigheter som uppstod mellan vårdpersonal, patient och tolk kunde leda till att patienten felbedömdes vid testningen. Det visade sig även att de tester och frågeformulär som användes under den kognitiva utredningen dels var svåra att administrera genom tolk och dels var påverkade av utbildningsbakgrund vilket påverkade interaktionen mellan vårdpersonal, tolk och patient.

Resultatet av det analyserade materialet beskrivs utifrån tre övergripande teman.

• • Vårdpersonalen saknade ofta kunskap om att kommunicera genom tolk. Detta visade sig på flera sätt: vårdpersonalen använde återkommande svåra ord, talade i för långa meningar, ställde inte kontrollfrågor för att säkerställa att patient och tolk förstod varandra. Det hände även att vårdpersonalen överlät bedömningen åt tolken.
• • Tolken gjorde direkta feltolkningar. Vid samtliga översatta utredningar hände det att tolken vid flera tillfällen inte översatte det som vårdpersonal och patient sade korrekt. Det förekom att tolken inte hittade rätt ord, lade till i det som sades eller inte tolkade allt.
• • Patientens situation påverkas av samspelet mellan vårdpersonal och tolk. Kommunikationssvårigheter från vårdpersonal och tolk ledde till osäkerhet, irritation och utsatthet hos patienten vilket i sin tur påverkade patientens medverkan och delaktighet. Detta hade i sin tur betydelse för en tillförlitlig testning och bedömning av patientens förmåga.

I rapportens kapitel två ges flera exempel och citat från de dokumenterade utredningarna som visar feltolkningar och felbedömningar som uppstår i samtalet mellan vårdpersonal, patient och tolk.

Klicka här för att komma till rapporten

Distriktsläkare Anna Segernäs Kvitting visar i sin avhandling ”Dementia Diagnostics in Primary Care with a focus on Cognitive Testing” att ett flertal kognitiva tester som kompletterar MMSE-SE kan förbättra diagnostiken vid demensutredningar, till exempel AQT (A Quick Test of Cognitive Speed) samt Cognistat. Vidare visar studierna att kognitivt friska personer i åldern 85-93 år ofta presterar mycket bra på MMSE-SR, vilket innebär att författaren rekommenderar en cut-off på 26 av 30 poäng för personer med relativt hög utbildningsnivå (jämfört med dagens 24 av 30).

Här kan du ladda ner avhandlingen

Pressmeddelande från Linköpings universitet

SveDems årliga möte genomfördes tisdag 24 september i Stockholm med flera intressanta föreläsningar.

Först ut var SveDems registerhållare Maria Eriksdotter som visade resultat från SveDems årsrapport 2018 och från forskning baserad på SveDemdata. Därefter presenterade Juraj Secnik resultat på sin forskning om bland annat antidiabetesläkemedel hos personer med demenssjukdom. Studierna baseras på SveDemdata. Helga Eyjólfsdóttir berättade därefter om demensvården på Island och om planerna på ett nytt kvalitetsregister för personer med demenssjukdom på Island. Efter lunchen var det dags för Marie Rydén att berätta om den minnesutredning med snabbspår som finns på karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Från Arboga kommun kom Lina Berankyte-Simkeviciene och Matilda Pettersson och berättade om sitt fina arbete med SveDems SÄBO-modul. Man har under det dryga år man arbetat med SveDem genomgått många förändringar av verksamheten och har fått fina resultat och förändrade arbetssätt. Ann-Christin Kärrman från Svenskt Demenscentrum och Emma Timerdal från SveDem berättade därefter om Stjärnmärkt äldreomsorg, en utbildningssatsning som är ett samarbete mellan Svenskt Demenscentrum och SveDem. Sist ut för dagen var Iréne Ericsson vars uppskattade föreläsning handlade om personcentrerad vård i demensvården.  För att ni ska kunna läsa mer om respektive föreläsning ligger presentationer i pdf-format. klicka på rubriken intill. Tack för en givande dag!

Maria Eriksdotter del1

Maria Eriksdotter del 2

Juraj Secnik

Helga Eyjólfsdóttir del 1

Helga Eyjólfsdóttir del 2

Marie Rydén

Arboga kommun

Stjärnmärkt äldreomsorg

Iréne Ericsson del 1

Iréne Ericsson del 2

Minnesanteckningar årligt möte 2019

SveDems årliga möte genomfördes tisdag 24 september i Stockholm. För att läsa mer och få tillgång till presentationerna, se under Senaste nytt.

”SveDemdata visar en koppling mellan statiner och minskad mortalitet bland personer med demenssjukdom”.

Forskare från Karolinska Institutet och University Medical center i Ljubljana  i Slovenien har i en studie visat att av bland de 44 920 personer med demenssjukdom i SveDem under perioden 2008-2015  som använde statiner för att sänka blodkolesterolnivåerna hade 22% lägre mortalitetsrisk jämfört med dem som inte använde statiner.

Statins, risk of death and stroke in patients with dementia - a registry-based study. Petek B, Villa-Lopez M, Winblad B, Kramberger MG, von Euler M, Xu H, Eriksdotter M, Garcia-Ptacek S, presented at the 5^th Congress of International Neurology in Oslo, July 2019.

”Fynden är intressanta och visar hur användbart SveDem är för att studera läkemedel och andra sjukdomar och också bland dem demenssjukdom” säger Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem

Läs mer om konferensen här

Svenskt Demenscentrum har givit ut en bok om demenssjukdom för primärvården. Den finns att beställa i Svenskt Demenscentrums webbshop och att ladda ner i pdf-format. Klicka här

För att kunna arbeta med och följa upp omsorgsinsatser för personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende så har vi skapat en modul för hemsjukvård med omsorgsinsatser. Användare loggar in med sitt SITHS-kort som vanligt för att nå registrering och rapporter. Vi hoppas att det blir ett bra verktyg för kvalitetsarbete som involverar hemsjukvård och hemtjänst. Mall för registrering och manual finns på hemsidan under verktyg och här nedanför.

Hemsjukvård med omsorgsinsatser mall

Registrera i SveDem – manual Hemsjukvård med omvårdnadsinsatser

Uppdateringar gjorda i SÄBOmodulen. Läs mer under Nyheter/Uppdateringar i registret.

SveDems årliga möte

Tisdag 2 oktober genomfördes SveDems årliga möte med drygt hundra deltagare. Under dagen visades resultat från årsrapporten för 2017, smakprov på forskning baserat på SveDemdata samt redovisning från två kommuner som provat piloten för modulen för hemsjukvård med omvårdnadsinsatser. De nöjda deltagarna hann också mingla i de nyrenoverade lokalerna hos Läkaresällskapet i Stockholm. Vill du se föreläsarnas bilder? Klicka på respektive länk längst ner på sidan.

Maria Eriksdotter 1

Maria Eriksdotter 2

Kåre Buhlin

Peter Nordström

Torsby kommun

Annalisa Andersson

Sibylle Meyer

SveDems årsrapport 2017

Europeiska kongressen för neurologi hölls i Lissabon den 16-19 juni, med mer än 6000 deltagare. Uppgifter från SveDem presenterades som en del av den kliniska turneringen mellan unga neurologer från hela Europa. Juraj Secnik, doktorand som forskar på SveDemdata, presenterade resultat från en studie om diabetesmedicin och dess kardiovaskulära effekter hos 8 000 personer med demenssjukdom. Presentationen och kvaliteten på data uppskattades och tilldelades första plats i den kliniska turneringen. SveDem är definitivt ett utmärkt verktyg för demensforskning.

foto: Dorota Religa, huvudhandledare

SveDemdata används flitigt i forskning. SveDem är ett av 17 register som står för 67% av alla publikationer.

Foto Dorota Religa - Forskningskonferensen om Nationella Kvalitetsregister, Arlanda, 23 maj 2018 

Juridik och regelverk

Enligt GDPR (General Data Protection Regulation), dataskyddsförordningen, måste alla som behandlar personuppgifter stödja sig på rättslig grund. Uppgifter i Svenska Demensregistret får bara användas för att utveckla och säkra demensvårdens kvalitet, framställa statistik och för forskning inom hälso- och sjukvården. Uppgifterna skyddas av hälso- och sjukvårdssekretessen i offentlighets- och sekretesslagen. Vidare skyddas uppgifterna i SveDem mot obehöriga genom särskilda krav på säkerhetsåtgärder, tex att endast den som är i behov av uppgifterna har tillgång till dem, att det går att kontrollera att ingen obehörig tagit del av uppgifterna, att de skyddas genom kryptering samt att inloggning bara får ske på ett säkert sätt. Kansliet för Nationella Kvalitetsregister har tagit fram en ny mall för patientinformation. Mallen är i wordformat så att ni lätt kan anpassa den till er egen enhet på de ställen som är markerade med rött. Ladda ner mallen här

För mer information om GDPR hänvisar vi till kvalitetsregister.se

SveDem fortsätter att växa. Nedan kan du se anslutningsgrad och registreringstakt