Intervjuer
Kvalitetsregistret SveDem – en nyckelspelare för vård av personer med demenssjukdom
SveDem är världens största kvalitetsregister om kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar där över 100 000 personer med olika demensdiagnoser följs genom hela vårdkedjan.
Under 2012 utökades SveDem med en modul för särskilda boenden (SÄBO) och 2019 en för hemsjukvård med omsorgsinsatser (HEMO). I dag är 1 813 kommunala enheter anslutna.
Vi träffar Maria Eriksdotter, professor i geriatrik på Karolinska Institutet, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge samt registerhållare för SveDem:
Hur står det till med kommunal vård och omsorg för personer med demenssjukdom?
Maria Eriksdotter (Foto David Thunander)
−Pandemin visade på brister i vården och omsorgen av personer med demenssjukdomar. Mycket handlade om underbemanning, men även om god kvalitet på omvårdnad och behandling. Det behövs mer kunskap och utbildning hos de som möter personer med demenssjukdomar i hemmet eller i särskilt boende.
Maria Eriksdotter betonar att det är viktigt att personalen och allt de gör lyfts, men även anhörigas roll och insatser behöver belysas.
Vården och omsorgen använder dagligen ett flertal kvalitetsregister, vilka är fördelarna med SveDem?
−Ett viktigt syfte med SveDem är att förbättra kvaliteten av demensvården genom hela vårdkedjan från diagnos och genom hela sjukdomsförloppet, det gör inte andra kvalitetsregister på sammas sätt.
−Nu, med de två nya modulerna, kan vi även följa upp kvaliteten i kommunal vård och omsorg med hjälp av Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer. Till exempel personcentrerad vård och omvårdnad.
−Vi lyfter fokus till personerna som bor på SÄBO, säger Maria Eriksdotter och betonar också vikten av att varje enhet använder sina rapporter i sitt förbättringsarbete cykliskt och över tid.
Kvalitetsarbete på agendan dagligdags
−Kvalitet är förvisso en färskvara och därför är det viktigt att låta fokus på kvalitet genomsyra arbetet varje dag, följa upp, arbeta med utveckling och förbättring, utvärdera och fortsätta med detta arbetssätt. Det ska vara som en naturlig del av arbetet.
Resultat svart på vitt skapar engagemang
SveDem fick för 2022 medel från Socialdepartementet att stödja särskilda boenden att komma i gång med utveckling och förbättringsarbete genom att använda sina resultat från registret. Fem kommuner och 11 enheter deltar. Projektet rapporteras till Socialdepartementet i december 2022.
−Mitt intryck är att personalen ibland blir förvånade över att resultaten inte är så bra som de hoppats och trott. När de sedan börjar identifiera förbättringsområden och tar fram åtgärder finns det ett stort engagemang över att få möjlighet att förbättra kvaliteten i demensvården, kommenterar Maria Eriksdotter om det pågående projektet.
Göteborgs stad satsar brett på demensvården
Göteborgs stad ansökte och har fått statsbidrag för att motverka ensamhet bland äldre och skapa ökad kvalitet i vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. Stimulansmedlen har i Göteborg bidragit till en bred satsning på att utbilda personal vad gäller bemötande av personer med demenssjukdom. Det sker i ett första led enligt utbildningskonceptet Stjärnmärkt genom Svenskt Demenscentrum. En förutsättning för att särskilda boenden ska bli Stjärnmärkta är att de är anslutna och registrerar i SveDem, som är ett av en väldens största kvalitetsregister för personer med demenssjukdomar.
Högre kompetens i vård och omsorg av personer med demenssjukdomar
Cristina WångbladEtt tiotal vård-och omsorgsboenden i Göteborgs stad är inom kort Stjärnmärkta. Cristina Wångblad är kommunalt ansvarig administratör/kontaktperson för SveDem och metodhandledare i demens vid Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen i Göteborg. Hon berättar att planen är att antalet ska öka allt eftersom.
SveDem-projekt stöttar för att utveckla vården med hjälp av registerdata
SveDem driver nu ett projekt med hjälp av medel från Socialdepartementet. Syftet är att stödja vård-och omsorgsboenden att komma i gång med utvecklings-och förbättringsarbete med hjälp av SveDems rapporter. Göteborgs stad är en av de kommuner som deltar.
−Projektet kom lägligt därför att de boenden som ska sätta i gång får draghjälp i att långsiktigt arbeta med SveDem, säger hon.
Förbättring ska vara rutin
I kvalitetsregistrets rapporter kan enheter bland annat mäta och jämföra sig med Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer och målnivåer för dem.
−Genom SveDem synliggör vi vad vi gör och kanske inte gör i tillräcklig omfattning. Det är fördelen med kvalitetsregistret säger Cristina Wångblad och ser positivt framåt på vård-och omsorgsboendenas kvalitetsarbete. Hon ser stora möjligheter att förbättringsarbete kommer att genomsyra det dagliga arbetet på Göteborgs stads vård-och omsorgsboenden kontinuerligt och betonar att:
−Detta ska vara en del av det dagliga arbetet, jag vill att invånarna i Göteborg ska känna sig trygga med att de möts av hög kompetens på våra vård-och omsorgsboenden.
Forsgården i Söderhamn förbättrar vården för personer med demenssjukdom
Ulla Hammarbäck är sjuksköterska på Forsgårdens vård-och omsorgsboende i Söderhamns kommun som är en av fem kommuner som deltar i projektet Utvecklings- och förbättringsarbete genom Svenska registret för kognitiva sjukdomar och demenssjukdomar (SveDem). Registret är ett av världens största kvalitetsregister om personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom.Ulla Hammarbäck
I det omfattande registret följs personer med demenssjukdom från diagnos i primärvården eller specialistvården till kommunal vård och omsorg.
Nulägesrapport över kvalitetsindikatorer och målnivåer är en bra start
Ett team på Forsgården har haft möte med SveDems projektledare som erbjudit konkret stöd i att komma i gång med förbättringsarbetet med hjälp av enhetens rapporter i SveDem. En början är att enheten tar fram sin nulägesrapport som visar resultat i jämförelse med ett antal av Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer med målnivåer.
Teamet som ska driva förbättringsarbetet består, förutom Ulla Hammarbäck, av boendets enhetschef och två undersköterskor. De har diskuterat sina resultat, valt förbättringsområden och möjliga åtgärder.
−Nulägesrapporten visade att vi har höga resultat för vissa områden men att det finns andra vi kan förbättra och jobba på. Vi har valt att bland annat jobba med kvalitetsindikatorn Individuella miljöanpassningar, det vill säga att säkerställa utformning av boendemiljön på bästa möjliga sätt säger Ulla Hammarbäck.
Dokumentation viktig pusselbit
Samtliga uppgifter som matas in i ett kvalitetsregister ska även finnas dokumenterade i hälso- och sjukvårdsjournalen. Det är viktigt att uppgifterna är kompletta och riktiga så att den registrerande enheten får ut korrekta rapporter att använda för att följa upp sin verksamhet med och få möjlighet att använda dem i sitt förbättringsarbete. Ulla Hammarbäck berättar att enheten redan gör mycket för att anpassa sina boendes närmiljö på bästa sätt och lägger till:
−Säkerställer vi att vi dokumenterar allt det vi faktiskt gjort och utför, får vi syn på var vi kan göra ytterligare förbättringar, säger hon och betonar vikten av att all personal är informerade och involverade i förbättringsarbetet.
−Det är viktigt för att förbättringsarbetet ska få önskad effekt genom ökad delaktighet, självständighet och trygghet för våra boende.
Förbättringsarbete behöver inte vara krångligt
Utvecklings- och förbättringsarbete kändes stort och svårt att greppa i början av projektet, men enklare nu när vi brutit ner det i mindre delar säger Ulla Hammarbäck.
−En anledning till att vi gick med i SveDems projekt är att vi vill jobba med utveckling och förbättring på ett hållbart och långsiktigt sätt för att de som bor på Forsgården ska få bästa möjliga omvårdnad.
Värmländsk nestor i förbättringsarbete genom SveDem
Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) är ett av världens största kvalitetsregister om personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom. I det omfattande registret kan en person med demenssjukdom följas, från diagnos i primärvården eller specialistvården och slutligen i kommunal vård och omsorg. Ett av syftena med SveDem är att använda registerdata för utvecklings-och förbättringsarbete.
Carina Stenmark, Silviasjuksköterska i Torsby kommun, Carina StenmarkVärmland, har i 13 år oförtrutet drivit och utbildat många medarbetare i vård-och omsorg vad gäller förbättringsarbete genom SveDem:
−Enhetens nulägesrapport i SveDem visar resultatet över hur enheten ligger till i jämförelse med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och andra målnivåer, säger hon.
Se sitt nuläge - förbättra och mäta igen
−Jag upplever att allt fler vårdcentraler, särskilda boenden och hemtjänst får upp ögonen för förbättringsarbete genom SveDem.
−I början kan det finnas ett visst motstånd, som ju alltid förändringar brukar innebära, men när ett team har kommit i gång med valda förbättringsområden finns ett stort engagemang. Sedan är det viktigt att minst en gång per halvår följa uppför att se hur förbättringarna har gått.
Engagerad chef och tid viktiga faktorer
Carina Stenmarks erfarenhet är att en viktig faktor för förbättringsarbete är att det finns en chef som efterfrågar resultatet och ger förutsättningar för jobbet och att det ofta är undersköterskor som är ansvariga för att uppföljningar utförs och att det sker samverkan med ansvarig sjuksköterska.
−I Torsby kommun kallas de för kvalitetsansvariga undersköterskor och det finns minst två på varje enhet som driver och ansvarar för kvalitetsarbetet
Tidsbrist är en annan faktor som Carina lyfter fram:
−Tidsbrist går att åtgärda. I min hemkommun Torsby har planeringsenheten lagt in kvalitetsarbete på schemat för personalen i HEMO och SÄBO, det är toppen!
Komplex kedja med många aktörer
Carina lyfter också fram journalsystemens betydelse, då det som registreras i SveDem tar upp sådant som handlar om demenssjukdomen. Att det därför är viktigt att samma terminologi används i olika journalsystem och att när det görs uppföljningar på personer med demenssjukdom på både region-, och kommunnivå.
−Region Värmland har skapat en mall för dokumentationen gällande demensutredningar/uppföljningar utifrån SveDems frågeställningar så att man ska dokumentera på likartat sätt på länets vårdcentraler och minnesmottagningar
−Under mitt arbete med SveDem genom åren har jag sett hur man gjort sina förbättringar i sina journalsystem både inom regioner och kommuner. Mallar utifrån SveDem har byggts upp och nya sökord kommit till för att öka följsamheten till Socialstyrelsens nationella riktlinjer på vad som bör ha utförts för personer med demenssjukdom. En tydlig förbättring av dokumentationssystem och förutsättningarna för att dokumentera har skett genom åren.
Levnadsberättelsen en viktig kvalitetsindikator
Levnadsberättelsen beskriver en person med demenssjukdoms tidigare liv och vem personen är nu i sin sjukdomsbild.
-I SveDem ställs frågan om ”levnadsberättelsen ligger till grund för vårdens och omsorgens utformande”, vilket nulägesrapporten visar resultatet för.
−Tänk dig själv om du inte gillar att se på TV men ändå blir sittandes framför den eller om du inte tycker om gröt men får det ändå till frukost varje dag avslutar Carina Stenmark.
Stockholms sjukhem tar täten i förbättringsarbete med stöd av SveDem
På vård- och omsorgsboendet Vallgossen, Stiftelsen Stockholms sjukhem, har ett team bestående av specialistutbildade undersköterskor inom demens, sjuksköterskor, och en arbetsterapeut satts samman för att driva ett förbättringsprojekt med hjälp av Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem). Syftet är att använda registerdata för utvecklings-och förbättringsarbete.
Ann-Christine Johansson är verksamhetschef:
Hej Ann-Christine, varför ville ni delta i det här projektet?
– Hej, idag registrerar verksamheten i ett flertal kvalitetsregister och vi har även egna kvalitetsindikatorer som vi aktivt arbetar med. Vi är duktiga på att registrera och ta fram rapporter men vi behöver bli ännu bättre på att använda resultatet praktiskt som ett led i att utveckla vår verksamhet. Genom att vi nu är med i detta projekt får vi konkret stöd. Men även att följa andra verksamheters projekt vilket är mycket spännande.
Hur går det?
– Inför projektets start gjorde vi nya registreringar i SveDem för att förstå vårt nuläge. Det finns redan ett stort engagemang inför att sätta i gång med utvecklingsarbetet. Det känns kul!
Vad ska ni förbättra?
−Utifrån resultatet i nulägesrapporten valde vi att förbättra området personcentrerade aktiviteter. Vi kommer framöver att fokusera stort på omsorgskontaktens uppdrag med att planera in egentid tillsammans med den boende. Till vår hjälp att utforma rätt aktivitet kommer vi bland annat att utgå ifrån våra boendes levnadsberättelser.
Ni använder ett flertal kvalitetsregister, varför använder ni SveDem för att utveckla ert arbete?
–Fördelen med SveDem är att det riktar sig specifikt mot demens och verksamheten är också Stjärnmärkt inom demens genom Svenskt Demenscentrum. Vi upplever att SveDem är ett register som skapar delaktighet i teamet runt den boende där alla professioners medverkan är viktig.
Hur kommer era boende att påverkas av förbättringsarbetet?
-Jag hoppas att vi hittar aktiviteter som skapar meningsfullhet och ökar välbefinnandet hos våra boende. Att arbeta i projektform stärker också teamet och blir meningsfullt för medarbetare som kan se att förändringarna ger resultat avslutar Ann-Christine Johansson.