SE-CURE, världsunik jämförelse av godkända covidvaccin kommer inte genomföras.

Sverige har unika förutsättningar att jämföra effektiviten av redan godkända covid-vacciner.

Vi är övertygade om att det är i allmänhetens intresse och väldigt besvikna över att vi inte får genomföra studien som skulle kunna ge betydande kunskapsvinster både nu och för framtida Covid-vaccinering.

Vi vill därför gärna delta i den diskussion som just nu pågår kring de begränsningar som rådande lagstiftning eller tolkning av Etikprövnings­lagen och Läkemedelslagen i Sverige leder till.

Hur kan lagarna tolkas för att skapa mest nytta men utan att utsätta individer för risker?
Idag anser vi att tolkningen förhindrar klinisk forskning snarare än maximerar möjligheter att bedriva viktig forskning så att våra patienter och medborgare får tillgång till den bästa behandlingen.
Är det rimligt att två olika instanser ska pröva samma forskningsprojekt och komma till olika slutsatser?

Dekorativ bild logga SE CURE 2

Varför studien SE-CURE?

  • Tidigare studier har jämfört vart och ett av covid-vaccinen med placebo och gjordes under en viss tid med ganska många individer, men väldigt få som fick sjukdomen. Vi anser att det är värdefullt att jämföra vaccinernas effektivitet mot varandra när de sedan används i praktiken.
  • Vi har varit väldigt tydliga med förutsättningen för studien är att den inte fördröjer vaccinationsprogrammet eller ökar belastningen på den personal som ska genomföra vaccinationerna. Skriftligt samtycke från varje deltagare hade fördröjt vaccinationsprogrammet och det hade vi aldrig kunnat acceptera.
  • Vi skulle aldrig testa ett helt nytt vaccin utan skriftigt informerat samtycke av varje individ, men här vill vi undersöka de vacciner som redan är utvärderade i stora randomiserade studier och är godkända av Läkemedelsverket och ges enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer och prioriteringar.

Länkar till artiklar och intervjuer:

Länk till Läkartidningens intervju med Stefan James och Jonas Oldgren hittar du här:  https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/04/varldsunik-jamforelse-av-godkanda-covidvaccin-far-nobben/

Länk till DN Debattartikel
”Stärk medicinsk forskning och utveckling inför nästa hälsokris” - DN.SE
”Sverige kan genom medicinsk forskning och utveckling stå bättre rustade vid nästa hälsokris. Det handlar om att säkerställa forskningskompetens, kunna dela hälso- och vårddata samt öka möjligheten att genomföra patientnära studier i vården.”

Länk till Expressens besök på biobanken i Uppsala.
 https://www.expressen.se/nyheter/har-slangs-proverna-som-kan-ge-svaret-pa-gatan-med-corona/

 

Kontakt:

Jonas Oldgren
Centrumföreståndare UCR 
Professor, Institutionen för medicinska vetenskaper
Uppsala Universitet 
Email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tel: 018-6119500

Stefan James,
Vetenskaplig ledare UCR
Professor, Institutionen för Medicinska Vetenskaper
Uppsala Universitet
Email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tel: 018-6119500

Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt utan att ha kända riskfaktorer som rökning, höga blodfetter och högt blodtryck har kraftigt ökad risk för att dö tidigt efter hjärtinfarkten visar en studie på över 60 000 svenska patienter.

Titel: Mortality in STEMI patients without standard modifiable risk factors: a sex-disaggregated analysis of SWEDEHEART registry data.

Artikeln hittar du här: Länk till The Lancet

Studien är en observationell studie med 12 års uppföljningstid av svenska män och kvinnor som drabbats av en hjärtinfarkt. Patienternas modifierbara riskfaktorer, såsom rökning, högt blodtryck och höga blodfetter, och i synnerhet avsaknad av dessa, har studerats i relation till prognos.

Studien har letts av Docent Emil Hagström, Uppsala universitet och Uppsala kliniska forskningscentrum, tillsammans med svenska och australienska forskare.

Det är känt sen länge att åtgärdbara riskfaktorer, riskfaktorer som till stor del orsakas av osunda levnadsvanor, är den absolut dominerande orsaken till hjärtinfarkt och hjärtdöd. De dominerande riskfaktorerna är rökning, höga blodfetter, högt blodtryck och diabetes.

-Patienter som vi hittills har sagt har en låg risk visade sig, tvärt emot vad vi trott, har en hög, och kanske högre än dem med riskfaktorer, risk för tidig död. Resultaten belyser att även idag med mycket bra behandlingsmetoder och läkemedel, så hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, säger Emil Hagström, överläkare vid hjärtsektionen vid Akademiska sjukhuset.

I studien har forskarna studerat över 60 000 patienter i Sverige som trots att de saknar åtgärdbara riskfaktorerna, ändå drabbats av hjärtinfarkt. Resultaten man fann visade en förvånande motsats till det man känner till sedan tidigare, nämligen att de utan riskfaktorer hade 50% större risk att dö under de första 30 dagarna, än patienter med en eller flera riskfaktorer. Detta var allra tydligast för kvinnor.

-Studiens resultat understryker betydelsen av forskning från ett könsperspektiv. Just att kvinnor utan typiska riskfaktorer har sämre prognos efter hjärtinfarkt jämfört med män tyder på att mer forskning behövs kring skillnader i biologiska mekanismer och andra faktorer som socioekonomiska, psykisk ohälsa och reproduktiv hälsa som kan ha större betydelse för kvinnor, säger Nina Johnston docent och överläkare vid hjärtsektionen vid Akademiska sjukhuset

Orsaken till varför de utan riskfaktorer, och i synnerhet kvinnor, har den kraftigt ökade tidiga risken är okänd. Det kan vara så att patienterna har flera riskfaktorer som samverkar, men att de ligger under de vanliga behandlingsnivåerna för patienter som uppfattas som hjärtkärlfriska. Forskarna spekulerar också i om patienter med hjärtinfarkt utan riskfaktorer, bedöms ha så låg risk, att de inte får samma intensitet av hjärtskyddande läkemedelsbehandling under och efter hjärtinfarkten.

-Patienter utan riskfaktorer skrevs ut från sjukhuset med betydligt färre läkemedel för blodtryck, blodfetter och andra hjärtskyddande läkemedel, än de patienter som hade en eller flera riskfaktorer, säger Emil Hagström.

Total studerades 62 048 patienter och av dessa saknade 15% riskfaktorer. Patienterna var 69 år gamla i median. 30 dagar efter hjärtinfarkten hade 11,3 % av patienterna utan riskfaktorer avlidit, medan 7,9% av dem med riskfaktorer hade dött. Kvinnor utan riskfaktorer var extra drabbade, och efter 30 dagar hade hela 17,6% avlidit.

Däremot var prognosen för dem som överlevt 30 dagar, och saknade riskfaktorer som förväntat bättre än för dem som hade en eller flera riskfaktorer.                                                                                                              

-Det stärker oss i att på lång sikt är det bättre att inte ha riskfaktorer som man kan åtgärda. Andra studier visar med tydlighet att det går bättre för patienter som normaliserar sitt blodtryck, sänker det onda kolesterolet, behandlar diabetes och i synnerhet slutar att röka, säger Emil Hagström

-Studien bekräftar kraften i systematisk datainsamling från väldesignade register med bred åtkomst för att identifiera oväntade luckor och ojämlikhet i klinisk vård och resultat, säger Stefan James, vetenskaplig ledare UCR,överläkare vid Akademiska sjukhusets hjärtsektion och professor i kardiologi vid Uppsala universitet.


Kontakt:
Docent Emil Hagström        
Mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tel: 0708-110328
Kardiologi, Institutionen för medicinska vetenskaper,
Uppsala universitet, Uppsala, Hjärtsektionen, Akademiska sjukhuset

Det finns ett stort intresse bland både forskare och allmänhet att veta mer om vilka vaccin som fungerar bäst på kort och lång sikt och därför behöver godkända vacciner jämföras med varandra i en och samma studie.

De vaccin mot covid-19 som är tillgängliga i Sverige är godkända av Läkemedelsverket efter studier där vart och ett av vaccinen är jämförda mot ingen behandling (placebo).  

Viktiga förutsättningarna för en jämförande studie är att den inte ska fördröja det nationella vaccinationsprogrammet, att allt tillgängligt vaccin ska användas, och arbetsbördan inte får ökas för de som vaccinerar. Lösningen är att låta slumpen (randomisering) avgöra vem som får vilket vaccin redan innan vaccindoserna levereras ut inom regionerna.

I Sverige har vi unika förutsättningar för att genomföra en sådan studie.

Läs och lyssna på intervjuer kring studien nedan: 

Klicka här för att komma till artikel på SVT.se

Klicka här för att komma till artikel på vetenskapsradion.se


Kontakt:

Jonas Oldgren
Centrumföreståndare UCR 
Professor, Institutionen för medicinska vetenskaper
Uppsala Universitet 
Email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tel: 018-6119500


Stefan James,
Vetenskaplig ledare UCR
Professor, Institutionen för Medicinska Vetenskaper
Uppsala Universitet
Email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tel: 018-6119500

 

Avgörande fynd om läkemedelsavgivande ballonger och stentar

Nu presenteras en interimsanalys (mellanrapport) från en omfattande svensk studie, SWEDEPAD, som visar att ballonger och stentar som behandlats med läkemedlet paclitaxel, inte ger den ökade dödlighet som tidigare rapporterats vid behandling av benartärsjukdom. Studien som letts från Göteborgs universitet publiceras i The New England Journal of Medicine, NEJM, och väntas ge internationellt eko.

Benartärsjukdom är vanligt, främst hos äldre, och ger en otillräcklig blodcirkulation. Sjukdomen innebär förträngningar i pulsådrorna till och i benen. Den orsakar ofta stort lidande med smärtor och risk för amputation.

För att vidga förträngningarna som uppstår används ofta ballongvidgning, ibland i kombination stentar, små rörformiga metallnät, som stärker kärlväggen och förhindrar återfjädring efter vidgningen. Proceduren genomförs med katetrar som förs in i pulsådern via ljumsken, vilket är skonsammare för patienten jämfört med en öppen operation.

Det forskarna gjort i den aktuella rapporten är att jämföra dödlighet hos patienter som lottats till att få endera traditionell vidgning av kärlet, eller den mer kostsamma behandlingen med läkemedelsavgivande ballonger och stentar. Samtliga läkemedelsavgivande ballonger och stentar som är godkända för benartärsjukdom är behandlade med läkemedlet paclitaxel. Underlaget om hittills cirka 2 300 patienter i Sverige gör studien till den överlägset största i sitt slag i världen.

Resultatet, att dödligheten i de olika grupperna inte skiljer sig åt, väntas få stor påverkan. Frågan om en eventuellt ökad dödlighet vid behandling med paclitaxel-behandlade ballonger och stentar har varit livligt diskuterad på senare år.

Bidrar med lösning på kliniskt dilemma

I december 2018 publicerades en artikel, byggd på en samlad analys av dittills publicerade randomiserade studier, som överraskande rapporterade ökad dödlighet bland patienter som fått behandling med paclitaxel-behandlade ballonger och stentar.

Användningen av produkterna minskade drastiskt i hela världen och bland andra den amerikanska myndigheten för kost och läkemedel, FDA, manade till försiktighet vid användandet av dem. I den efterföljande diskussionen har resultaten ifrågasatts, men en tillräckligt stor randomiserad studie för att avgöra frågan har saknats, fram tills nu.

Försteförfattare till artikeln i NEJM är Joakim Nordanstig, docent i kärlkirurgi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ordförande i studiens styrgrupp, och kärlkirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset:

– Vi är stolta och glada över att på detta sätt kunna bidra med en lösning på det svåra kliniska dilemma som uppstod när den långsiktiga patientsäkerheten gällande behandling med paclitaxel-behandlade ballonger och stentar blev ifrågasatt, säger han, och fortsätter:

– Först och främst är våra resultat viktiga för alla de patienter som lever med benartärsjukdom och som står inför ett ingrepp i benens pulsådror. Läkemedelsbehandlade ballonger och stentar har haft en utbredd användning runt om i världen och är den i nuläget mest lovande tekniken vi har för att motverka återförträngning i det vidgade blodkärlsavsnittet efter ingreppet. Sådan återförträngning är den absolut viktigaste begränsningen för invasiva interventioner vid benartärsjukdom och är något som drabbar många patienter.

– Det är också väldigt roligt att svensk kärlkirurgi och interventionsradiologi i fin samverkan här verkligen har kunnat bidra till att lösa ett internationellt behandlingsdilemma. Vår studie är definitivt en laginsats, och alla landets kärlkirurger, interventionsradiologer och kärl- och röntgensjuksköterskor som deltagit i studien kan i dag sträcka på sig lite extra, säger Joakim Nordanstig.

Lugnande resultat – nya patienter inkluderas

Studien, som huvudsakligen finansierats av Vetenskapsrådet, har gjorts inom ramen för det nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi (Swedvasc) vilket administreras av Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet. Vid UCR har studieplattformen tagits fram och data processats.

Forskare vid UCR har tidigare genomfört flera studier med liknande design och samarbetet mellan Göteborgs universitet och UCR har varit en framgångsfaktor, menar Mårten Falkenberg, principal investigator för SWEDEPAD, adjungerad professor i vaskulär intervention vid Sahlgrenska akademin och korresponderande författare. 

– Det är ovanligt att interimsanalys publiceras i världens högst rankade medicinska tidskrift. Anledningen är att vårt resultat, trots att det är negativt och alltså inte påvisar några skillnader, med stor sannolikhet löser ett medicinskt dilemma, med stora kliniska och ekonomiska konsekvenser över hela världen, konstaterar han.

– Med detta övertygande och lugnande resultat har vi åter dragit igång vår studie och ytterligare 1 400 patienter kommer att inkluderas. När allt är klart räknar vi med att kunna visa om den nya teknologin, med läkemedelsbehandlade ballonger och stentar, verkligen förbättrar de behandlingsresultat som är väsentliga för patienter med benartärsjukdom; lägre risk för amputation och bättre livskvalitet, avslutar Mårten Falkenberg.

– SWEDEPAD är den första registerbaserade randomiserade studien inom Swedvasc registret och är med sina 2300 patienter den, utan jämförelse, största studie som gjorts av ballongvidgning hos patienter med förträngda blodkärl i benen. Studien har planerats för att inkludera dubbelt så många patienter och fortsätter för att senare förhoppningsvis också kunna visa effekter på tex risk för amputation och livskvalitet, säger Stefan James, Professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, kardiologi och vetenskaplig ledare hos Uppsala Clinical Research center,

– Att studien är publicerad i världens mest citerade vetenskapliga tidskrift inom medicin visar på nytt att UCR - som registercentrum för Swedvasc och med ansvarar för genomförandet av studien SWEDEPAD - har kvalitetsregister och klinisk forskning som är världsledande.
Denna studie påverkar direkt behandlingen av patienter med kärlsjukdom i Sverige och hela världen, avslutar Stefan James.

Titel: Mortality with Paclitaxel-Coated Devices in Peripheral Artery Disease,

Artikeln i sin helhet hittar du här: Länkt till New England Journal of Medicine


Kontakter
:

Stefan James, senior professor i Kardiologi
Uppsala Kliniska Forskningscentrum och Institutionen för Medicinska Vetenskaper
Uppsala Universitet, Uppsala
Email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tel: 018-6119500

Linkedin ACE2

Internationella forskare lyfter fram betydelsen av de nyligen presenterade Uppsala resultaten - att orsaken till skillnader i Covid-19 infektion skulle kunna bero på att åldrande leder till ett ökande antal ingångsportar för viruset och inte bara på ett minskande immunförsvar.

Professor Lars Wallentin, som lett studien, säger att andra forskares intresse är det mesta betydelsefulla för att det skall göras fler studier för att förstå sambanden mellan åldrande celler och Covid-19 infektion och hur detta kan bli användbart för att minska riskerna.

Läs hela artiklen i en tidigare publicerad nyhet. Klicka här för att läsa


English translation...
International researchers highlight the importance of the recently presented Uppsala results - that the reason for differences in covid-19 infection could be due to aging leading to an increasing number of gateways for the virus and not just to a declining immune system.

Professor Lars Wallentin, who led the study, says that the interest of other researchers is most important for more studies to be done to understand the links between aging cells and covid-19 infection and how this can be useful in reducing the risks.

Read the hole article in a previously published news: Click here

Resultat av PROSPECT II Natural History Study, visar att högriskplack som identifierats av NIRS + IVUS Imaging är kopplade till framtida kranskärlshändelser

PROSPECT ABSORB, en randomiserat substudie, visade att behandling av högriskplack med stentning är säkert och associerad med gynnsamma långsiktiga kliniska resultat jämfört med optimal medikamentell behandling.

Studierna har letts av Prof David Erlinge, Lunds Universitet och Prof Gregg Stone, Clinical Research Foundation, NYC.

Positiva resultat från PROSPECT II och PROSPECT ABSORB-studierna, presenterades idag som en ”Late breaking clinical trial” vid TCT, det 32:e årliga vetenskapliga symposiet från Cardiovascular Research Foundation. PROSPECT II-studien visade förmågan hos nära infraröd spektroskopi (NIRS) avbildning plus intravaskulärt ultraljud (IVUS) att identifiera plack som är ansvariga för framtida kranskärlshändelser. Den randomiserade substudien PROSPECT ABSORB, som publicerades samtidigt i Journal of the American College of Cardiology (JACC), visade att behandling av högrisk plack med stentning var säkert och associerad med gynnsamma långsiktiga kliniska resultat jämfört med enbart optimal medicinsk behandling.

Flera obduktionsstudier har visat att fettrika plack är den bakomliggande orsaken till de flesta kranskärlssjukdomar, och när dessa fettrika plack spricker och trombotiseras orsakar de merparten av hjärtinfarkter och infarkt-relaterad plötslig död. PROSPECT II-studien syftade till att visa att fettrika plack som inte ses på kranskärlsröntgen, men som upptäcks av NIRS är orsakar framtida hjärtinfarkter eller angina.

Den forskarinitierade, multicenter, prospektiva studien inkluderade 898 patienter från 16 sjukhus i Sverige, Danmark och Norge och koordinerades av Uppsala Clinical Research Center (UCR). Patienter med nylig hjärtinfarkt inkluderades efter att alla synliga och flödesbegränsande stenoser åtgärdats med PCI (ballongvidgning och stentning). En NIRS-IVUS-kateter, användes för att avbilda alla tre kranskärlen. Systemet använder NIRS för att upptäcka fettrika plack och visar automatiskt en färgkodad karta, kallad kemogram. Kemogramet visar fettrika plack i gult och frånvaron av fett i rött. Högt plackinnehåll avslöjades med IVUS.

Totalt 3629 obehandlade plack karakteriserades, i snitt 4 per färdigbehandlad patient. Studieresultat visade att ogynnsamma hjärthändelser inträffade hos 13.2 procent av patienterna inom fyra år, med 8.0 procent från obehandlade plack. Förekomsten av hög fetthalt (>325%) var en oberoende prediktor för hjärtinfarkt eller nytillkommen kärlkramp på både patientnivå och placknivå. Närvaro av fettrika plack visade en 2.3-faldigt och 7.8-faldigt högre sannolikhet för patientnivå respektive lesionsnivå. Om det fanns ett fettrikt plack som också hade hög plackbörda sågs en 3.7-faldigt och 36.7-faldigt högre sannolikhet på patientnivå respektive lesionsnivå jämfört om de inte hade något av dessa högrisk kriterier. Studieförfattarna drog slutsatsen att lipidrika plack som detekterats av NIRS-IVUS identifierar lesioner som orsakar framtida hjärthändelser.

  -  Ett viktigt resultat var att de flesta av de framtida hjärthändelserna orsakades av plack som inte avslöjades av angiografi och tryckmätning, de metoder som används idag. Istället var kombinationen av fettrikt plack och hög plackbelastning den starkaste prognostiska faktorn, säger Prof David Erlinge.

PROSPECT ABSORB var en substudie som  randomiserade 182 patienter till stentning (93 patienter) eller medicinsk behandling (89 patienter). Studien utvärderade huruvida stentning säkert kunde förbättra kranskärlets lumen för plack som inte identifierats på kranskärlsröntgen men där IVUS konstaterat plackbörda ≥65 procent (tidigare känd risk-faktor). Uppföljning med kranskärlsröntgen gjordes efter 25 månader och median för klinisk uppföljning var 4.1 år. Studieresultat visade att uppföljning av minsta lumenarea (MLA) i stentade lesioner var 6.9 ± 2.6 mm2 och 3.0 ± 1.0 mm2 i medicinskt behandlade lesioner, en skillnad på 3.9 mm2 som var starkt signifikant. Hjärthändelser (hjärtinfarkt och nytillkommen kärlkramp) inträffade hos 4.3 procent av de stentade patienterna jämfört med 10.7 procent av de medicinskt behandlade patienterna. Studieförfattarna drog slutsatsen att PCI av lesioner som inte bedöms vara av betydelse på kranskärlsröntgen men med stor plackbörda var säkert, ökade kranskärlets lumen och var associerat med gynnsamma långsiktiga kliniska resultat jämfört med enbart medicinsk behandling.

  -  Utöver de viktiga medicinska resultaten, som ger möjlighet att bättre värdera framtida risk och förebyggande behandla kranskärlsförändringar, kan vi vara stolta över att studien så framgångsrikt genomförts i Skandinavien av ett unikt nätverk av PCI-operatörer under ledning av David Erlinge. Vi är tacksamma för att InfraRedX, Abbot, the Medicines Company/Novartis, gav oss förtroendet att koordinera hela studien och objektivt granska utfallshändelser, säger Jonas Oldgren, chef för UCR (www.ucr.uu.se).

Kontakter:

Prof David Erlinge
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
0733-746165
Kardiologi, Institutionen för Kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Lund
Hjärtkliniken, Skånes Universitetssjukhus

Jonas Oldgren
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Chef UCR, Uppsala Clinical Research
Kardiologi, Professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper
Uppsala Universitet

 

Press Release Oktober 01, 2020


Bild förstasida studie Wallentin et al ACE2 and risk factors for COVID EHJ Sep 2020

Biologiskt åldrande kopplat till risken för COVID-infektion.

Varför är allvarlig COVID-19-infektion vanligast hos äldre, och vanligare hos män än kvinnor i alla länder i hela världen? Lars Wallentin och hans lokala och internationella forskargrupp har belyst denna fråga i ett vetenskapligt projekt som nyligen publicerats i European Heart Journal. Coronaviruset SARS-CoV-2 binder sig till proteinet ACE2 på cellernas yta varigenom viruset sedan kan ta sig in i cellerna. ACE2 är en molekyl som deltar i regleringen av blodtryck och som också frigörs från cellerna och åker ut i blodströmmen. Forskargruppen visade att nivån av ACE2 i blodplasma, hos två grupper med sammanlagt 5087 patienter med den vanliga hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer, ökade med ålder, manligt kön, diabetes och andra hjärtsjukdomar. Samtidigt mätte de ett annat ämne i blodplasma,
GDF-15, som gruppen tidigare visat vara en bra indikator på biologiskt åldrande och risken för åldersrelaterade sjukdomar. Det visade sig då att nivån av GDF-15, dvs biologiskt åldrande, och manligt kön var de faktorer som var starkast relaterade till ACE2-nivån. Forskarna anser att resultaten talar för att ACE2-nivån i blodplasma avspeglar en ökad ACE2-nivå i cellerna och därmed innebär en ökad risk för COVID-infektion. Detta överensstämmer med infektionsdata från alla länder drabbade av viruset, där ökande biologisk ålder och manligt kön är förenat med en ökad risk för COVID-infektion. Dessutom indikerar resultaten att mätning av GDF-15-nivån skulle vara en intressant möjlighet att bedöma risken för att drabbas av allvarlig COVID-19-infektion. Lars Wallentin säger att ”det är mycket spännande att orsaken till skillnader i COVID-19-infektion skulle kunna bero på att åldrande leder till ett ökande antal ingångsportar för viruset och inte bara på ett minskande immunförsvar”.  Den aktuella studien publicerades on-line i European Heart Journal, 27 september, 2020.

Studien baserades på kemiska analyser av ACE2 och GDF-15 och flera andra ämnen i blodplasma från patienter som ingick i de stora internationella kliniska prövningar av nya läkemedel mot stroke (ARISTOTLE och RELY) vilka genomfördes 2006 – 2011. Blodproverna har sedan studiernas avslutande förvarats i Uppsala Biobank. De biokemiska analyserna har genomförts vid Uppsala Kliniska Forskningscentrums (UCR) laboratorium och Science for Life-laboratoriet i Uppsala. GDF-15 har mätts med en metod som utvecklats i samarbete med ROCHE Diagnostics. ACE-2 har bestämts med en metod utvecklad av Uppsalaföretaget OLINK. De statistiska analyserna har genomförts av statistikgruppen vid UCR.

Länk till hela artiklen finns här: European Heart Journal

Ansvarig forskningsledare:
Lars Wallentin, senior professor i Kardiologi
Uppsala Kliniska Forskningscentrum och Institutionen för Medicinska Vetenskaper
Uppsala Universitet, Uppsala
Email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tel: 018-6119500

Länk till Vetanskapsradions sändning kring just detta finner du här: SR Vetenskapsradion

ESC, European Society of Cardiology 2020,  är över för denna gång.
I år blev det en digital mässa men likväl är ESC en perfekt samlingspunkt för oss som arbetar och forskar inom kardiologi.  

Vi samlades hela 116 000 personer inom hälso- och sjukvård från 211 olika länder.
Under intensiva dagar har vi lyssnat på världsledare inom kardiovaskulär medicin presentera och diskutera senaste forskning och nyheter för att komma fram till best practice

Det är som alltid mycket vi tar med oss men vill lyfta fram dessa tre punkter.

  • Vårt framgångsrika koncept för "pragmatiska studier”
    Att genomföra stora studier som besvarar viktiga frågeställningar på ett mer resurseffektivt sätt belystes genom två pågående R-RCT som genomförs av UCR, dels ABC-AF studien som presenterades av UCRs chef, professor Jonas Oldgren, och SPIRRIT-HFpEF som presenterade av professor Lars Lund, Karolinska institutet. 
    Läs mer om ABC-AF studien här.
    Läs mer om SPIRRIT-HFpEF studien här.

  • En av kongressens största och viktigaste nyheter var presentationen av en stor multinationell randomiserad studie av Dapagliflozin. Studien visar övertygande att detta läkemedel är till stor nytta för patienter med njursvikt.  UCR och vårt team inom Clinical Endpoint Adjudication har haft en helt central del i studien genom att granska och definiera alla kliniska händelser. DAPA CKD visar att Dapagliflozin minskar risken för hjärt- och njurrelaterad död och andra hjärt- och kärlkomplikationer samt förbättrar njurfunktionen.
    Se presentation från ESC här.

  • Professor Stefan James, Vetenskaplig ledare UCR, höll flera presentationer varav en utgjorde en kritisk granskning av en nyligen genomförd studie som jämförde två likartade blodproppshämmande läkemedel. Studien fick stort genomslag men hade många metodologiska brister.
    Hans budskap var att studier måste hålla en hög kvalitet i design och genomförande för att vara informativa med stor risk att fel slutsatser kan dras om man är oförsiktig med grundläggande kvalitetskrav

Ny covid-behandling testas i svensk studie på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Karolinska Institutet i Stockholm.
Vi på UCR är stolta över att vara en del av detta genom att stötta forskarna med resurser inom projektledning, monitorering och Data Management.

Studien är en klinisk läkemedelsprövning och kommer att genomföras som ett samarbete mellan flera kliniker på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Totalt medverkar ett 40-tal personer i projektet.

Läs mer i intervjun gjord av Sveriges Radio med en av forskarna på Akademiska sjukhuset, Oscar Simonson
Klicka här för länk till Sveriges Radio

"Många tyckte när det här började att vi skulle göra paus i all klinisk forskning. Jag tycker faktiskt att det vore oförsvarligt. Vi har en skyldighet mot de patienter som redan är med i en studie att försöka göra den färdig. Annars har de varit med i onödan. Vi har en skyldighet också mot myndigheter och anslagsgivare" säger Jonas Oldgren, som också är chef för UCR, Uppsala Clinical Research Center, inblandat i många nationella och internationella forskningsprojekt.

Läs hela artikeln här

 

Radio P1:s hälsojournalistiska program: Skräcken för hjärtinfarkt.
Hur ser livet ut efter en hjärtinfarkt och hur kan man lära sig leva med rädslan för att det när som helst kan hända igen?

Ett 55 minuters program där Stefan James, professor, och Lars Lind, professor, båda med anknytning till UCR medverkar.

Lyssna här

I ABC risk score-projektet används biomarkörer som stöd vid bedömningar av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. I en artikel  publicerad i Framtidens Forskning (25 juni 2019) intervjuas Agneta Siegbahn och Jonas Oldgren om arbetet med projektet.

Läs artikeln