Aktuellt
Biologiskt åldrande kopplat till risken för COVID-infektion.
Press Release Oktober 01, 2020
Biologiskt åldrande kopplat till risken för COVID-infektion.
Varför är allvarlig COVID-19-infektion vanligast hos äldre, och vanligare hos män än kvinnor i alla länder i hela världen? Lars Wallentin och hans lokala och internationella forskargrupp har belyst denna fråga i ett vetenskapligt projekt som nyligen publicerats i European Heart Journal. Coronaviruset SARS-CoV-2 binder sig till proteinet ACE2 på cellernas yta varigenom viruset sedan kan ta sig in i cellerna. ACE2 är en molekyl som deltar i regleringen av blodtryck och som också frigörs från cellerna och åker ut i blodströmmen. Forskargruppen visade att nivån av ACE2 i blodplasma, hos två grupper med sammanlagt 5087 patienter med den vanliga hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer, ökade med ålder, manligt kön, diabetes och andra hjärtsjukdomar. Samtidigt mätte de ett annat ämne i blodplasma,
GDF-15, som gruppen tidigare visat vara en bra indikator på biologiskt åldrande och risken för åldersrelaterade sjukdomar. Det visade sig då att nivån av GDF-15, dvs biologiskt åldrande, och manligt kön var de faktorer som var starkast relaterade till ACE2-nivån. Forskarna anser att resultaten talar för att ACE2-nivån i blodplasma avspeglar en ökad ACE2-nivå i cellerna och därmed innebär en ökad risk för COVID-infektion. Detta överensstämmer med infektionsdata från alla länder drabbade av viruset, där ökande biologisk ålder och manligt kön är förenat med en ökad risk för COVID-infektion. Dessutom indikerar resultaten att mätning av GDF-15-nivån skulle vara en intressant möjlighet att bedöma risken för att drabbas av allvarlig COVID-19-infektion. Lars Wallentin säger att ”det är mycket spännande att orsaken till skillnader i COVID-19-infektion skulle kunna bero på att åldrande leder till ett ökande antal ingångsportar för viruset och inte bara på ett minskande immunförsvar”. Den aktuella studien publicerades on-line i European Heart Journal, 27 september, 2020.
Studien baserades på kemiska analyser av ACE2 och GDF-15 och flera andra ämnen i blodplasma från patienter som ingick i de stora internationella kliniska prövningar av nya läkemedel mot stroke (ARISTOTLE och RELY) vilka genomfördes 2006 – 2011. Blodproverna har sedan studiernas avslutande förvarats i Uppsala Biobank. De biokemiska analyserna har genomförts vid Uppsala Kliniska Forskningscentrums (UCR) laboratorium och Science for Life-laboratoriet i Uppsala. GDF-15 har mätts med en metod som utvecklats i samarbete med ROCHE Diagnostics. ACE-2 har bestämts med en metod utvecklad av Uppsalaföretaget OLINK. De statistiska analyserna har genomförts av statistikgruppen vid UCR.
Länk till hela artiklen finns här: European Heart Journal
Ansvarig forskningsledare:
Lars Wallentin, senior professor i Kardiologi
Uppsala Kliniska Forskningscentrum och Institutionen för Medicinska Vetenskaper
Uppsala Universitet, Uppsala
Email:
Tel: 018-6119500
Länk till Vetanskapsradions sändning kring just detta finner du här: SR Vetenskapsradion
Ny covid-behandling testas i svensk studie
Ny covid-behandling testas i svensk studie på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Karolinska Institutet i Stockholm.
Vi på UCR är stolta över att vara en del av detta genom att stötta forskarna med resurser inom projektledning, monitorering och Data Management.
Studien är en klinisk läkemedelsprövning och kommer att genomföras som ett samarbete mellan flera kliniker på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Totalt medverkar ett 40-tal personer i projektet.
Läs mer i intervjun gjord av Sveriges Radio med en av forskarna på Akademiska sjukhuset, Oscar Simonson
Klicka här för länk till Sveriges Radio
Skräcken för hjärtinfarkt
Radio P1:s hälsojournalistiska program: Skräcken för hjärtinfarkt.
Hur ser livet ut efter en hjärtinfarkt och hur kan man lära sig leva med rädslan för att det när som helst kan hända igen?
Ett 55 minuters program där Stefan James, professor, och Lars Lind, professor, båda med anknytning till UCR medverkar.
ABC risk score-projektet och individanpassad behandling vid hjärtinfarkt och förmaksflimmer
I ABC risk score-projektet används biomarkörer som stöd vid bedömningar av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. I en artikel publicerad i Framtidens Forskning (25 juni 2019) intervjuas Agneta Siegbahn och Jonas Oldgren om arbetet med projektet.