Aktuellt
Lars Wallentin- Hjärtforskningens lågmälda superstjärna
I senaste upplagan av Forskning för hälsa finns nu ett reportage med UCR:s grundare, Uppsala universitets första professor
i kardiologi, och legend - Lars Wallentin.
Rekomenderar er att läsa!
Klicka HÄR för att komma till tidningen "Forskning för hälsa"
Nobelpristagare föreläser i Uppsala
Varje år bjuder universitetet in de nya Nobelpristagarna på besök. Under besöket ger pristagarna öppna föreläsningar där de berättar om sina upptäckter och forskning. Nobelföreläsningarna sker i december varje år och är öppna för allmänheten.
Föreläsningarna kan följas på plats eller ses via streaming. Mer information om evenemanget, tider och länkar hittar du under respektive länk nedan.
12 december: Nobelpristagare i filosofiskt samtal om forskningens förutsättningar med Nobelpristagarna i fysik 2020 Andrea Ghez och Reinhard Genzel samt Nobelpristagare i kemi 2021 David McMillan.
13 december: Nobelföreläsning i kemi och medicin med årets pristagare i kemi Carolyn Bertozzi samt årets pristagare i medicin Svante Pääbo.
13 december: Nobelföreläsning i fysik Med årets pristagare i fysik John F. Clauser.
14 december: Nobelföreläsning med 2022-års fredspristagare Sasha Romatsova.
Professorsinstallationen fredagen den 18 november. Grattis Maria!
Den högtidliga professorsinstallationen äger rum fredagen den 18 november i universitetsaulan.
Under hela installationsveckan med början onsdagen den 16 november håller de nya professorerna sina installationsföreläsningar. Totalt installeras 53 nya professorer.
UCR:s alldeles egna chef, Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin kan ni lyssna på torsdagen den 17 november.
Stort Grattis Maria!
Samlade satsningar på forskning och entreprenörskap i Uppsala ger resultat
Sverige och Nederländerna stärker samarbetet inom Life science. Uppsalabolagen, Uppsala Clinical Research Center (UCR), Scandinavian CRO (SCRO) och CTC Clinical Trial Consultants (CTC) signerade den 12:e oktober ett sk Memorandum of Understanding (MoU) med varsin samarbetsparter i Nederländerna.
Picture by: Chris Jonker Copyrights are of: MinBZ
Signeringen bevittnades av utbildningsministrarna från respektive land och sker i samband med att kungaparet ifrån Nederländerna besöker SciLifeLab i Solna. Detta är ett bevis på att den satsning som under många år genomförts i Uppsala har lyckats stärka Uppsalas Life Science konkurrenskraft och tillväxt.
Överenskommelsen ger ett ramverk för att knyta ihop parternas Life Science-strategier över ett brett spektrum av områden. Uppsalabolagens deltagande kommer att innebära ett stort lyft för svensk forskning och sätter även Uppsala och Sverige på kartan som en viktig aktör som ligger i framkant av innovation och utveckling.
UCR skriver ett MoU med nederländska European Cardiovascular Research Institute.
UCR är Sveriges ledande Academic Research Organization (ARO), som på uppdrag från såväl akademi som industri genomför och hanterar alla aspekter av klinisk forskning och förbättrad hälsovård under ett och samma tak.
- Samarbetet med ECRI ger oss stora möjligheter att tillsammans tackla framtida hälsoutmaningar på bästa möjliga sätt vad gäller forskning och utveckling. – Maria Eriksson Svensson, verksamhetschef på UCR.
CTC i Uppsala signerar ett Letter of Intent med QPS, som är en global aktör med säte i Nederländerna. CTC är kontraktsforskningsbolag som planerar, genomför och rapporterar kliniska studier i Skandinavien. Studierna genomförs inom vårt eget site nätverk på våra egna fem kliniker.
- Samarbetet med QPS innebär att båda parterna kommer få ett bra kunskapsutbyte med varandra samt att vi tillsammans kan möta våra gemensamma kunders behov kring den kliniska utvecklingen av deras produkter. – Anders Millerhovf, VD för CTC.
SCRO skriver ett MoU med Cardialysis, ett ledande företag i Nederländerna som specialiserar på klinisk forskning inom kardiologi. SCRO är en helhetsleverantör som hjälper företag och forskare att driva sin kliniska forskning, främst i Norden.
- Detta samarbete är en unik möjlighet för både parter att dela erfarenheter och kunskap inom life science. Vi är otroligt stolta och hedrade att representera Sverige och driva fram innovation inom klinisk forskning tillsammans med Cardialysis. – Ulrika Hammarström Lüllmaa, vd för SCRO.
Stefan James, Wallenberg Clinical Scholar
Som Wallenberg Clinical Scholar ska Stefan James fortsätta att utveckla system för att utnyttja de data som redan samlas in till forskning och utvärderingar, och undersöka var de eventuellt kan behöva kompletteras med extra frågor för att bli till större nytta.
Datainsamling är en svensk paradgren, med ordning och reda och ett personnummersystem som öppnar möjligheter som forskare i många andra länder bara kan drömma om.
Forskningen kommer han att göra både i Sverige och i internationella samarbeten.
För att läsa hela reportaget med Stefan James och vad Stiftelsens erkännande ger honom möjlighet till, klicka här för att läsa hela artikeln: wallenberg.org/forskning/han-vill-att-varden-lar-sig-mer-av-allt-den-redan-gor
Precisionsmedicin förbättrar individualsering av behandlingen hos patienter med förmaksflimmer och möjliggör en direkt värdering av den kliniska nyttan med blodproppshämmande behandling.
En ny studie från Uppsala och Hamilton, Kanada, publicerad i Circulation), visar att riskbedömning med hjälp ABC-AF (Age, Biomarkers, Clinical history – in patients with Atrial Fibrillation) ger en mer balanserad bedömning av risken för stroke vs risken för blödning hos patienter med förmaksflimmer, som behandlas med eller utan antikoagulerande läkemedel.
(Circulation 2021 maj 11;143(19):1863-1873)
Vad är nytt?
- Den biomarkörbaserade ABC (Age, Biomarkers, Clinical history) – AF (Atrial Fibrillation) metoden för bedömning av risken för stroke, blödning och död visar en god förmåga att bedöma risken hos patienter med förmaksflimmer, även hos de som inte får behandling med antikoagulerande läkemedel.
- För patienter som inte får behandling med antikoagulerande läkemedel är ABC-AF metoden överlägsen de kliniska riskbedömningsmetoderna CHA2DS2-VASc och HAS-BLED, vilket även tidigare resultat i studier av patienter behandlade med antikoagulerande läkemedel påvisat.
- ABC-AF-riskbedömning för stroke och blödning har nu kalibrerats för att även användas vid bedömning av patienter som inte får behandling med antikoagulerande läkemedel.
Vad betyder detta för klinisk praxis?
- Den biomarkörbaserade ABC-AF metoden har nu validerats och kalibrerats både för patienter med förmaksflimmer som antingen får eller inte får behandling med antikoagulerande läkemedel, och möjliggör nu bättre bedömning av risk för stroke, blödning och död.
- ABC-AF-metoden kan därför ge en förbättrad möjlighet att rätt bedöma vilken antitrombotisk behandling som bäst passar varje individ med förmaksflimmer.
Förmaksflimmer är den vanligast förekommande hjärtarytmin i höginkomstländer där 3 % av befolkningen lider av sjukdomen. Förmaksflimmer blir vanligare med stigande ålder och bland personer som är över 75 år har omkring 10 % förmaksflimmer. Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp och stroke och behandlas därför vanligtvis med antikoagulerande läkemedel. Dessa läkemedel leder dock till ökad risk för blödning och det är därför viktigt att göra en bedömning för blödningsrisk vs risken för stroke hos varje enskild patient innan man fattar beslut om behandling. Under det senaste årtiondet har Ziad Hijazi, Johan Lindbäck, Jonas Oldgren, Agneta Siegbahn och Lars Wallentin, forskare vid Uppsala Kliniska forskningscentrum (UCR), och deras samarbetspartners visat att biomarkörer som finns i blodet är starkare indikatorer för stroke, död och blödning än om man enbart utgår från kliniska faktorer, så som blodtryck och fetma.
Under de senaste åren har gruppen lanserat en ny riskbedömningsmetod, kallad ABC-AF (Age, Biomarkers, Clinical history), som kan användas för att fastställa risken för stroke, blödning och död hos patienter med förmaksflimmer (AF, atrial fibrillation) som behandlas med antikoagulerande läkemedel. Denna metod har visat sig mer tillförlitlig än den traditionella riskbedömning som utförs i klinisk praxis. För att finslipa användningsmöjligheten för ABC-AF behöver metoden även utvärderas hos patienter med förmaksflimmer men som inte fått behandling med antikoagulerande läkemedel.
Under det senaste året har forskarna från Uppsala samarbetat med en grupp från Hamilton i Kanada för att utvärdera den biomarkörbaserade ABC-AF-metoden genom att använda blodprov som samlats in under två tidigare kliniska studier av patienter med förmaksflimmer som behandlats med aspirin (n=3195) eller aspirin och clopidogrel (n=1110) men inte med antikoagulerande läkemedel. Resultaten visade att ABC-AF-metoden vid bedömning av risk för stroke gav ett c-index på 0,70 (95 % CI, 0,67-0,73) i både kohorten med patienter endast behandlade med aspirin och i hela den sammanslagna kohorten. Bedömning av risk för blödning med ABC-AF hade ett c-index på 0,76 (95 % CI, 0,71-0,81) i kohorten som enbart fick aspirin och 0,73 (95 % CI, 0,69-0,77) i den sammanslagna kohorten. Båda riskbedömningarna var överlägsna de bedömningsmetoder som rekommenderas i de rådande riktlinjerna vid förmaksflimmer. Bedömning av risk för död med hjälp av ABC-AF gav ett c-index på 0,78 (95 % CI, 0,76-0,80). Som förväntat gav en riskbedömning med ABC-AF, ursprungligen kalibrerad för patienter som får behandling med antikoagulerande läkemedel, en underskattad risk för stroke och en överskattad risk för blödning hos patienter som behandlades med aspirin (eller aspirin och clopidogrel). Dessa skattningar kunde enkelt justeras för mer träffsäker bedömning av absoluta händelser hos patienter som inte behandlats med antikoagulerande läkemedel.
Slutsatsen var att den nya ABC-AF metoden gav bättre resultat i riskbedömning för patienter med förmaksflimmer och att den enkelt kunde kalibreras så att även de patienter som inte behandlas med antikoagulerande läkemedel kan dra nytta av den mer precisa riskbedömningsmetoden. Studien har därmed visat att man nu kan använda ABC-AF metoden i kliniken för att bättre utvärdera vilken behandlingsmetod som bäst passar olika patienter med AF.
Länk till hela artiklen finns här: CIRCULATION
Kontakt:
Jonas Oldgren
Centrumföreståndare UCR
Professor Koagulationsforskning, Institutionen för medicinska vetenskaper
Uppsala Universitet
Lars Wallentin
Senior professor i Kardiologi
Uppsala Kliniska Forskningscentrum och
Institutionen för Medicinska Vetenskaper
Ziad Hijazi
Docent i Kardiologi
Uppsala Kliniska Forskningscentrum och
Institutionen för Medicinska Vetenskaper
Kvinnor utan kända riskfaktorer har kraftigt ökad risk för att dö tidigt efter hjärtinfarkt
Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt utan att ha kända riskfaktorer som rökning, höga blodfetter och högt blodtryck har kraftigt ökad risk för att dö tidigt efter hjärtinfarkten visar en studie på över 60 000 svenska patienter.
Titel: Mortality in STEMI patients without standard modifiable risk factors: a sex-disaggregated analysis of SWEDEHEART registry data.
Artikeln hittar du här: Länk till The Lancet
Studien är en observationell studie med 12 års uppföljningstid av svenska män och kvinnor som drabbats av en hjärtinfarkt. Patienternas modifierbara riskfaktorer, såsom rökning, högt blodtryck och höga blodfetter, och i synnerhet avsaknad av dessa, har studerats i relation till prognos.
Studien har letts av Docent Emil Hagström, Uppsala universitet och Uppsala kliniska forskningscentrum, tillsammans med svenska och australienska forskare.
Det är känt sen länge att åtgärdbara riskfaktorer, riskfaktorer som till stor del orsakas av osunda levnadsvanor, är den absolut dominerande orsaken till hjärtinfarkt och hjärtdöd. De dominerande riskfaktorerna är rökning, höga blodfetter, högt blodtryck och diabetes.
-Patienter som vi hittills har sagt har en låg risk visade sig, tvärt emot vad vi trott, har en hög, och kanske högre än dem med riskfaktorer, risk för tidig död. Resultaten belyser att även idag med mycket bra behandlingsmetoder och läkemedel, så hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, säger Emil Hagström, överläkare vid hjärtsektionen vid Akademiska sjukhuset.
I studien har forskarna studerat över 60 000 patienter i Sverige som trots att de saknar åtgärdbara riskfaktorerna, ändå drabbats av hjärtinfarkt. Resultaten man fann visade en förvånande motsats till det man känner till sedan tidigare, nämligen att de utan riskfaktorer hade 50% större risk att dö under de första 30 dagarna, än patienter med en eller flera riskfaktorer. Detta var allra tydligast för kvinnor.
-Studiens resultat understryker betydelsen av forskning från ett könsperspektiv. Just att kvinnor utan typiska riskfaktorer har sämre prognos efter hjärtinfarkt jämfört med män tyder på att mer forskning behövs kring skillnader i biologiska mekanismer och andra faktorer som socioekonomiska, psykisk ohälsa och reproduktiv hälsa som kan ha större betydelse för kvinnor, säger Nina Johnston docent och överläkare vid hjärtsektionen vid Akademiska sjukhuset
Orsaken till varför de utan riskfaktorer, och i synnerhet kvinnor, har den kraftigt ökade tidiga risken är okänd. Det kan vara så att patienterna har flera riskfaktorer som samverkar, men att de ligger under de vanliga behandlingsnivåerna för patienter som uppfattas som hjärtkärlfriska. Forskarna spekulerar också i om patienter med hjärtinfarkt utan riskfaktorer, bedöms ha så låg risk, att de inte får samma intensitet av hjärtskyddande läkemedelsbehandling under och efter hjärtinfarkten.
-Patienter utan riskfaktorer skrevs ut från sjukhuset med betydligt färre läkemedel för blodtryck, blodfetter och andra hjärtskyddande läkemedel, än de patienter som hade en eller flera riskfaktorer, säger Emil Hagström.
Total studerades 62 048 patienter och av dessa saknade 15% riskfaktorer. Patienterna var 69 år gamla i median. 30 dagar efter hjärtinfarkten hade 11,3 % av patienterna utan riskfaktorer avlidit, medan 7,9% av dem med riskfaktorer hade dött. Kvinnor utan riskfaktorer var extra drabbade, och efter 30 dagar hade hela 17,6% avlidit.
Däremot var prognosen för dem som överlevt 30 dagar, och saknade riskfaktorer som förväntat bättre än för dem som hade en eller flera riskfaktorer.
-Det stärker oss i att på lång sikt är det bättre att inte ha riskfaktorer som man kan åtgärda. Andra studier visar med tydlighet att det går bättre för patienter som normaliserar sitt blodtryck, sänker det onda kolesterolet, behandlar diabetes och i synnerhet slutar att röka, säger Emil Hagström
-Studien bekräftar kraften i systematisk datainsamling från väldesignade register med bred åtkomst för att identifiera oväntade luckor och ojämlikhet i klinisk vård och resultat, säger Stefan James, vetenskaplig ledare UCR,överläkare vid Akademiska sjukhusets hjärtsektion och professor i kardiologi vid Uppsala universitet.
Kontakt:
Docent Emil Hagström
Mail:
Tel: 0708-110328
Kardiologi, Institutionen för medicinska vetenskaper,
Uppsala universitet, Uppsala, Hjärtsektionen, Akademiska sjukhuset
Internationella forskare lyfter fram resultaten - Biologiskt åldrande kopplat till risken för COVID-infektion.
Internationella forskare lyfter fram betydelsen av de nyligen presenterade Uppsala resultaten - att orsaken till skillnader i Covid-19 infektion skulle kunna bero på att åldrande leder till ett ökande antal ingångsportar för viruset och inte bara på ett minskande immunförsvar.
Professor Lars Wallentin, som lett studien, säger att andra forskares intresse är det mesta betydelsefulla för att det skall göras fler studier för att förstå sambanden mellan åldrande celler och Covid-19 infektion och hur detta kan bli användbart för att minska riskerna.
Läs hela artiklen i en tidigare publicerad nyhet. Klicka här för att läsa
English translation...
International researchers highlight the importance of the recently presented Uppsala results - that the reason for differences in covid-19 infection could be due to aging leading to an increasing number of gateways for the virus and not just to a declining immune system.
Professor Lars Wallentin, who led the study, says that the interest of other researchers is most important for more studies to be done to understand the links between aging cells and covid-19 infection and how this can be useful in reducing the risks.
Read the hole article in a previously published news: Click here
Resultat av PROSPECT II Natural History Study
Resultat av PROSPECT II Natural History Study, visar att högriskplack som identifierats av NIRS + IVUS Imaging är kopplade till framtida kranskärlshändelser
PROSPECT ABSORB, en randomiserat substudie, visade att behandling av högriskplack med stentning är säkert och associerad med gynnsamma långsiktiga kliniska resultat jämfört med optimal medikamentell behandling.
Studierna har letts av Prof David Erlinge, Lunds Universitet och Prof Gregg Stone, Clinical Research Foundation, NYC.
Positiva resultat från PROSPECT II och PROSPECT ABSORB-studierna, presenterades idag som en ”Late breaking clinical trial” vid TCT, det 32:e årliga vetenskapliga symposiet från Cardiovascular Research Foundation. PROSPECT II-studien visade förmågan hos nära infraröd spektroskopi (NIRS) avbildning plus intravaskulärt ultraljud (IVUS) att identifiera plack som är ansvariga för framtida kranskärlshändelser. Den randomiserade substudien PROSPECT ABSORB, som publicerades samtidigt i Journal of the American College of Cardiology (JACC), visade att behandling av högrisk plack med stentning var säkert och associerad med gynnsamma långsiktiga kliniska resultat jämfört med enbart optimal medicinsk behandling.
Flera obduktionsstudier har visat att fettrika plack är den bakomliggande orsaken till de flesta kranskärlssjukdomar, och när dessa fettrika plack spricker och trombotiseras orsakar de merparten av hjärtinfarkter och infarkt-relaterad plötslig död. PROSPECT II-studien syftade till att visa att fettrika plack som inte ses på kranskärlsröntgen, men som upptäcks av NIRS är orsakar framtida hjärtinfarkter eller angina.
Den forskarinitierade, multicenter, prospektiva studien inkluderade 898 patienter från 16 sjukhus i Sverige, Danmark och Norge och koordinerades av Uppsala Clinical Research Center (UCR). Patienter med nylig hjärtinfarkt inkluderades efter att alla synliga och flödesbegränsande stenoser åtgärdats med PCI (ballongvidgning och stentning). En NIRS-IVUS-kateter, användes för att avbilda alla tre kranskärlen. Systemet använder NIRS för att upptäcka fettrika plack och visar automatiskt en färgkodad karta, kallad kemogram. Kemogramet visar fettrika plack i gult och frånvaron av fett i rött. Högt plackinnehåll avslöjades med IVUS.
Totalt 3629 obehandlade plack karakteriserades, i snitt 4 per färdigbehandlad patient. Studieresultat visade att ogynnsamma hjärthändelser inträffade hos 13.2 procent av patienterna inom fyra år, med 8.0 procent från obehandlade plack. Förekomsten av hög fetthalt (>325%) var en oberoende prediktor för hjärtinfarkt eller nytillkommen kärlkramp på både patientnivå och placknivå. Närvaro av fettrika plack visade en 2.3-faldigt och 7.8-faldigt högre sannolikhet för patientnivå respektive lesionsnivå. Om det fanns ett fettrikt plack som också hade hög plackbörda sågs en 3.7-faldigt och 36.7-faldigt högre sannolikhet på patientnivå respektive lesionsnivå jämfört om de inte hade något av dessa högrisk kriterier. Studieförfattarna drog slutsatsen att lipidrika plack som detekterats av NIRS-IVUS identifierar lesioner som orsakar framtida hjärthändelser.
- Ett viktigt resultat var att de flesta av de framtida hjärthändelserna orsakades av plack som inte avslöjades av angiografi och tryckmätning, de metoder som används idag. Istället var kombinationen av fettrikt plack och hög plackbelastning den starkaste prognostiska faktorn, säger Prof David Erlinge.
PROSPECT ABSORB var en substudie som randomiserade 182 patienter till stentning (93 patienter) eller medicinsk behandling (89 patienter). Studien utvärderade huruvida stentning säkert kunde förbättra kranskärlets lumen för plack som inte identifierats på kranskärlsröntgen men där IVUS konstaterat plackbörda ≥65 procent (tidigare känd risk-faktor). Uppföljning med kranskärlsröntgen gjordes efter 25 månader och median för klinisk uppföljning var 4.1 år. Studieresultat visade att uppföljning av minsta lumenarea (MLA) i stentade lesioner var 6.9 ± 2.6 mm2 och 3.0 ± 1.0 mm2 i medicinskt behandlade lesioner, en skillnad på 3.9 mm2 som var starkt signifikant. Hjärthändelser (hjärtinfarkt och nytillkommen kärlkramp) inträffade hos 4.3 procent av de stentade patienterna jämfört med 10.7 procent av de medicinskt behandlade patienterna. Studieförfattarna drog slutsatsen att PCI av lesioner som inte bedöms vara av betydelse på kranskärlsröntgen men med stor plackbörda var säkert, ökade kranskärlets lumen och var associerat med gynnsamma långsiktiga kliniska resultat jämfört med enbart medicinsk behandling.
- Utöver de viktiga medicinska resultaten, som ger möjlighet att bättre värdera framtida risk och förebyggande behandla kranskärlsförändringar, kan vi vara stolta över att studien så framgångsrikt genomförts i Skandinavien av ett unikt nätverk av PCI-operatörer under ledning av David Erlinge. Vi är tacksamma för att InfraRedX, Abbot, the Medicines Company/Novartis, gav oss förtroendet att koordinera hela studien och objektivt granska utfallshändelser, säger Jonas Oldgren, chef för UCR (www.ucr.uu.se).
Kontakter:
Prof David Erlinge
0733-746165
Kardiologi, Institutionen för Kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Lund
Hjärtkliniken, Skånes Universitetssjukhus
Jonas Oldgren
Chef UCR, Uppsala Clinical Research
Kardiologi, Professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper
Uppsala Universitet
Biologiskt åldrande kopplat till risken för COVID-infektion.
Press Release Oktober 01, 2020
Biologiskt åldrande kopplat till risken för COVID-infektion.
Varför är allvarlig COVID-19-infektion vanligast hos äldre, och vanligare hos män än kvinnor i alla länder i hela världen? Lars Wallentin och hans lokala och internationella forskargrupp har belyst denna fråga i ett vetenskapligt projekt som nyligen publicerats i European Heart Journal. Coronaviruset SARS-CoV-2 binder sig till proteinet ACE2 på cellernas yta varigenom viruset sedan kan ta sig in i cellerna. ACE2 är en molekyl som deltar i regleringen av blodtryck och som också frigörs från cellerna och åker ut i blodströmmen. Forskargruppen visade att nivån av ACE2 i blodplasma, hos två grupper med sammanlagt 5087 patienter med den vanliga hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer, ökade med ålder, manligt kön, diabetes och andra hjärtsjukdomar. Samtidigt mätte de ett annat ämne i blodplasma,
GDF-15, som gruppen tidigare visat vara en bra indikator på biologiskt åldrande och risken för åldersrelaterade sjukdomar. Det visade sig då att nivån av GDF-15, dvs biologiskt åldrande, och manligt kön var de faktorer som var starkast relaterade till ACE2-nivån. Forskarna anser att resultaten talar för att ACE2-nivån i blodplasma avspeglar en ökad ACE2-nivå i cellerna och därmed innebär en ökad risk för COVID-infektion. Detta överensstämmer med infektionsdata från alla länder drabbade av viruset, där ökande biologisk ålder och manligt kön är förenat med en ökad risk för COVID-infektion. Dessutom indikerar resultaten att mätning av GDF-15-nivån skulle vara en intressant möjlighet att bedöma risken för att drabbas av allvarlig COVID-19-infektion. Lars Wallentin säger att ”det är mycket spännande att orsaken till skillnader i COVID-19-infektion skulle kunna bero på att åldrande leder till ett ökande antal ingångsportar för viruset och inte bara på ett minskande immunförsvar”. Den aktuella studien publicerades on-line i European Heart Journal, 27 september, 2020.
Studien baserades på kemiska analyser av ACE2 och GDF-15 och flera andra ämnen i blodplasma från patienter som ingick i de stora internationella kliniska prövningar av nya läkemedel mot stroke (ARISTOTLE och RELY) vilka genomfördes 2006 – 2011. Blodproverna har sedan studiernas avslutande förvarats i Uppsala Biobank. De biokemiska analyserna har genomförts vid Uppsala Kliniska Forskningscentrums (UCR) laboratorium och Science for Life-laboratoriet i Uppsala. GDF-15 har mätts med en metod som utvecklats i samarbete med ROCHE Diagnostics. ACE-2 har bestämts med en metod utvecklad av Uppsalaföretaget OLINK. De statistiska analyserna har genomförts av statistikgruppen vid UCR.
Länk till hela artiklen finns här: European Heart Journal
Ansvarig forskningsledare:
Lars Wallentin, senior professor i Kardiologi
Uppsala Kliniska Forskningscentrum och Institutionen för Medicinska Vetenskaper
Uppsala Universitet, Uppsala
Email:
Tel: 018-6119500
Länk till Vetanskapsradions sändning kring just detta finner du här: SR Vetenskapsradion
Ny covid-behandling testas i svensk studie
Ny covid-behandling testas i svensk studie på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Karolinska Institutet i Stockholm.
Vi på UCR är stolta över att vara en del av detta genom att stötta forskarna med resurser inom projektledning, monitorering och Data Management.
Studien är en klinisk läkemedelsprövning och kommer att genomföras som ett samarbete mellan flera kliniker på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Totalt medverkar ett 40-tal personer i projektet.
Läs mer i intervjun gjord av Sveriges Radio med en av forskarna på Akademiska sjukhuset, Oscar Simonson
Klicka här för länk till Sveriges Radio
Skräcken för hjärtinfarkt
Radio P1:s hälsojournalistiska program: Skräcken för hjärtinfarkt.
Hur ser livet ut efter en hjärtinfarkt och hur kan man lära sig leva med rädslan för att det när som helst kan hända igen?
Ett 55 minuters program där Stefan James, professor, och Lars Lind, professor, båda med anknytning till UCR medverkar.
ABC risk score-projektet och individanpassad behandling vid hjärtinfarkt och förmaksflimmer
I ABC risk score-projektet används biomarkörer som stöd vid bedömningar av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. I en artikel publicerad i Framtidens Forskning (25 juni 2019) intervjuas Agneta Siegbahn och Jonas Oldgren om arbetet med projektet.