I Svenska hjärtkirurgiregistret registreras alla öppna hjärtkirurgiska operationer på vuxna patienter i Sverige sedan 1992, inklusive operationer på kroppspulsådern (aorta) i bröstkorgen. Hjärtkirurgiregistret är ett av delregistren inom SWEDEHEART, vilket ger stora fördelar då uppgifter om t ex andra kateterburna ingrepp i hjärtat eller genomgångna hjärtinfarkter är lätt tillgängliga. Dessa samlade data är av stor betydelse för att kontinuerligt utvärdera hjärtsjukvården i Sverige.
Hjärtkirurgi utförs i Sverige på åtta sjukhus, vid de sju universitetssjukhusen samt vid sjukhuset i Karlskrona. Totalt utförs i Sverige varje år 5000-6000 öppna hjärtoperationer.
Kranskärlsoperation, eller koronar bypassoperation (=CABG från engelskans Coronary Artery Bypass Grafting) går ut på att man kopplar förbi (”by-passar”) förträngningar i hjärtats kranskärl med hjälp av nya kärl från insidan av bröstkorgen, från benen, eller ibland från armen. Detta var tidigare den helt dominerande typen av hjärtoperation. Det är fortfarande det enskilt vanligaste ingreppet men står numera endast för knappt 40% av hjärtoperationerna. CABG-operation är ett alternativ till ballongsprängning, PCI, av kranskärlsförträngningar och har visat sig ge bättre resultat, inklusive bättre överlevnad, än PCI för vissa utvalda patientgrupper, t ex personer med mycket uttalade kranskärlsförändringar samt för många diabetiker.
Klaffoperationer görs för sjukdom i någon av hjärtats fyra klaffar. Hjärtklaffarna fungerar som backventiler och sjukdom innebär i princip att klaffen blir förträngd eller börjar läcka. Enstaka gånger kan en hjärtklaff också bli infekterad. Oftast måste en hjärtklaff bytas ut helt och ersättas med en konstgjord klaff, en så kallad klaffprotes, men ibland kan kirurgen reparera en läckande klaff. Det enskilt vanligaste klaffelet är förträngning i aortaklaffen. I dessa fall finns ett etablerat alternativ till öppen operation i form av ett kateterburet aortaklaffingrepp, så kallad TAVI. TAVI-ingrepp har utförts sedan 2008 och har successivt blivit mycket vanliga. Fördelen är att TAVI-ingreppet är mindre och konvalescensen kortare än en öppen operation. Långtidsresultaten av TAVI är dock mindre kända än vid öppen operation och TAVI väljs fortfarande i första hand till äldre personer, eller personer som av andra anledningar inte klarar en öppen operation. TAVI-ingrepp registreras i ett annat av SWEDEHEARTs delregister, SWENTRY.
Öppna operationer på kroppspulsådern, aorta, i bröstkorgen har många likheter rent tekniskt med hjärtkirurgi, t ex behovet av en hjärtlungmaskin. Inte sällan byter man även hjärtats aortaklaff i samband med aortaoperationer. Dessa operationer utförs därför alltid av hjärtkirurger och ingår i hjärtkirurgiregistret. Varje år utförs strax under 1000 sådana ingrepp i landet. Den enskilt vanligaste orsaken till ingreppen är aneurysm, bråck, på aorta.
Hjärttransplantationer utförs i Sverige på två ställen, Göteborg och Lund. Varje år utförs drygt 50 rena hjärttransplantationer i landet. Kombinerade transplantationer av både hjärta och lunga förekommer också men dessa är inte med i hjärtkirurgiregistret.
Övriga hjärtoperationer är ganska få till antalet och utgörs av en blandning av operationer t ex ingrepp mot arytmier (fr a förmaksflimmer), ingrepp hos personer med medfödda hjärtfel som kräver åtgärd i vuxen ålder, ovanliga vanligen godartade tumörer i hjärtat, hjärtskador vid olyckor m m. Inte sällan görs olika kombinationer av hjärtoperationer, t ex både byte av hjärtklaff och åtgärd av förmaksflimmer, en annan vanlig kombination är samtidig klaffoperation och CABG.
Riskerna i samband med hjärtoperation har sjunkit dramatiskt sedan fr a klaff- och kranskärlsoperationer introducerades på bred front under 70- och 80-talen. Resultaten fortsätter att förbättras successivt och dödligheten i samband med operation fortsätter att sjunka trots att allt äldre och allt sjukare personer genomgår ingreppen. I internationell jämförelse ligger resultaten i Sverige mycket bra till för samtliga typer av operationer, inklusive transplantationer. Riskerna vid en hjärtoperation avgörs framförallt av omfattningen av operationen och hur sjuk man är i övrigt. För personer som inte har andra samtidiga svåra sjukdomar är chansen att överleva en vanlig klaff- eller kranskärlsoperation i allmänhet betydligt högre än 99 %.
Kvaliteten mäts och redovisas varje år i registrets årsrapport. Där publiceras även offentligt sedan många år resultaten för var och en av de svenska klinikerna. Generellt är skillnaderna mellan klinikerna mycket små, och normala slumpmässiga variationer liksom möjligheten av viss skillnad i vilken typ av patienter man opererar (”case-mix”) gör att man utifrån registerdata inte pålitligt kan rangordna klinikerna resultatmässigt. Detta bör man ha i åtanke när man tolkar det ”kvalitetsindex” vi ändå publicerar varje år. Den lilla skillnaden mellan klinikerna som kan synas där beror inte sällan på skillnad i tillgänglighet (olika långa väntetider) snarare än på skillnad i resultat och dessutom varierar det från år till år vem som ligger högst. Man kan ändå vara trygg med att rent medicinskt är resultaten generellt i Sverige vid hjärtoperationer utomordentligt goda.
Mer skrifter om sjukdomar och hälsa, t ex hjärtklaffsjukdom, aortasjukdomar, hjärttransplantationer med mera finns att ladda ner på Hjärt-Lungfondens hemsida.