En ny studie från Uppsala och Hamilton, Kanada, publicerad i Circulation), visar att riskbedömning med hjälp ABC-AF (Age, Biomarkers, Clinical history – in patients with Atrial Fibrillation) ger en mer balanserad bedömning av risken för stroke vs risken för blödning hos patienter med förmaksflimmer, som behandlas med eller utan antikoagulerande läkemedel.
(Circulation 2021 maj 11;143(19):1863-1873)

Vad är nytt?

  • Den biomarkörbaserade ABC (Age, Biomarkers, Clinical history) – AF (Atrial Fibrillation) metoden för bedömning av risken för stroke, blödning och död visar en god förmåga att bedöma risken hos patienter med förmaksflimmer, även hos de som inte får behandling med antikoagulerande läkemedel.
  • För patienter som inte får behandling med antikoagulerande läkemedel är ABC-AF metoden överlägsen de kliniska riskbedömningsmetoderna CHA2DS2-VASc och HAS-BLED, vilket även tidigare resultat i studier av patienter behandlade med antikoagulerande läkemedel påvisat. 
  • ABC-AF-riskbedömning för stroke och blödning har nu kalibrerats för att även användas vid bedömning av patienter som inte får behandling med antikoagulerande läkemedel.

Vad betyder detta för klinisk praxis?

  • Den biomarkörbaserade ABC-AF metoden har nu validerats och kalibrerats både för patienter med förmaksflimmer som antingen får eller inte får behandling med antikoagulerande läkemedel, och möjliggör nu bättre bedömning av risk för stroke, blödning och död.
  • ABC-AF-metoden kan därför ge en förbättrad möjlighet att rätt bedöma vilken antitrombotisk behandling som bäst passar varje individ med förmaksflimmer.

Figure1 ABC score

Förmaksflimmer är den vanligast förekommande hjärtarytmin i höginkomstländer där 3 % av befolkningen lider av sjukdomen. Förmaksflimmer blir vanligare med stigande ålder och bland personer som är över 75 år har omkring 10 % förmaksflimmer. Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp och stroke och behandlas därför vanligtvis med antikoagulerande läkemedel. Dessa läkemedel leder dock till ökad risk för blödning och det är därför viktigt att göra en bedömning för blödningsrisk vs risken för stroke hos varje enskild patient innan man fattar beslut om behandling. Under det senaste årtiondet har Ziad Hijazi, Johan Lindbäck, Jonas Oldgren, Agneta Siegbahn och Lars Wallentin, forskare vid Uppsala Kliniska forskningscentrum (UCR), och deras samarbetspartners visat att biomarkörer som finns i blodet är starkare indikatorer för stroke, död och blödning än om man enbart utgår från kliniska faktorer, så som blodtryck och fetma.

Under de senaste åren har gruppen lanserat en ny riskbedömningsmetod, kallad ABC-AF (Age, Biomarkers, Clinical history), som kan användas för att fastställa risken för stroke, blödning och död hos patienter med förmaksflimmer (AF, atrial fibrillation) som behandlas med antikoagulerande läkemedel. Denna metod har visat sig mer tillförlitlig än den traditionella riskbedömning som utförs i klinisk praxis. För att finslipa användningsmöjligheten för ABC-AF behöver metoden även utvärderas hos patienter med förmaksflimmer men som inte fått behandling med antikoagulerande läkemedel.

Under det senaste året har forskarna från Uppsala samarbetat med en grupp från Hamilton i Kanada för att utvärdera den biomarkörbaserade ABC-AF-metoden genom att använda blodprov som samlats in under två tidigare kliniska studier av patienter med förmaksflimmer som behandlats med aspirin (n=3195) eller aspirin och clopidogrel (n=1110) men inte med antikoagulerande läkemedel. Resultaten visade att ABC-AF-metoden vid bedömning av risk för stroke gav ett c-index på 0,70 (95 % CI, 0,67-0,73) i både kohorten med patienter endast behandlade med aspirin och i hela den sammanslagna kohorten. Bedömning av risk för blödning med ABC-AF hade ett c-index på 0,76 (95 % CI, 0,71-0,81) i kohorten som enbart fick aspirin och 0,73 (95 % CI, 0,69-0,77) i den sammanslagna kohorten. Båda riskbedömningarna var överlägsna de bedömningsmetoder som rekommenderas i de rådande riktlinjerna vid förmaksflimmer. Bedömning av risk för död med hjälp av ABC-AF gav ett c-index på 0,78 (95 % CI, 0,76-0,80). Som förväntat gav en riskbedömning med ABC-AF, ursprungligen kalibrerad för patienter som får behandling med antikoagulerande läkemedel, en underskattad risk för stroke och en överskattad risk för blödning hos patienter som behandlades med aspirin (eller aspirin och clopidogrel). Dessa skattningar kunde enkelt justeras för mer träffsäker bedömning av absoluta händelser hos patienter som inte behandlats med antikoagulerande läkemedel.

Slutsatsen var att den nya ABC-AF metoden gav bättre resultat i riskbedömning för patienter med förmaksflimmer och att den enkelt kunde kalibreras så att även de patienter som inte behandlas med antikoagulerande läkemedel kan dra nytta av den mer precisa riskbedömningsmetoden. Studien har därmed visat att man nu kan använda ABC-AF metoden i kliniken för att bättre utvärdera vilken behandlingsmetod som bäst passar olika patienter med AF.

Länk till hela artiklen finns här: CIRCULATION

Kontakt:

Jonas Oldgren
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Centrumföreståndare UCR 
Professor Koagulationsforskning, Institutionen för medicinska vetenskaper
Uppsala Universitet 

Lars Wallentin
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Senior professor i Kardiologi
Uppsala Kliniska Forskningscentrum och
Institutionen för Medicinska Vetenskaper

Ziad Hijazi
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Docent i Kardiologi
Uppsala Kliniska Forskningscentrum och
Institutionen för Medicinska Vetenskaper

Vi använder cookies
Cookies gör att denna webbplats fungerar korrekt. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies.