Forskning

1. An integrative study using Swedish registries (SWEDCON,GUCH), RiksSvikt) for identification of outcomes and predictors of outcomes in adult patients with congenital heart disease. Edith Nagy/Lars Lund. Juni 2016. Stockholm
2. Diagnostik och behandling av hjärtsvikt i primärvården. Björn Eriksson/Magnus Edner. 2016. Stockholm.
3. Smoking, pulmonary disease and outcomes in HFrEF, HFmrEF and HFpEF. Marat Fudim. Juli 2017. Duke University USA/Stockholm
4. Incidence, timing and characteristics of heart failure following chemotherapy for lymphoma. Sara Harrysson/Karin Ekström Smedby. Oktober 2017. Stockholm
5. Age, gender and socioeconomic status as risk factors for non-adherence to heart failure medication; a register-based cohort study. Anna Ohlsson/Bertil Lindahl. Maj 2018. Uppsala.
6. Sambanden mellan Diabetes typ 1 och typ 2 och HFrEF, HFmrEF och HFpEF samt deras prognostiska betydelse. Annika Rosengren/Maria Schaufelberger. Juni 2018. Göteborg
7. Relevance and significance of left ventricular ejection fraction in heart failure: Phenotype derivation from the US PINNACLE registry linked to Medicare data and validation from the Swedish Heart Failure Registry linked to the Swedish National Patient and population registries. Hanna K Gaggin/James Januzzi. September 2018. Boston USA.
8. From electronic health record to ejection fraction based heart failure phenotype: Development and validation of HER based algorithms for identifying HF subphenotypes (HFrEF/HFpEF). Alicia Uijl/Gianluigi Savarese. Oktober 2018. Utrecht/Stockholm
9. Stroke prediction in chronic heart failure without atrial fibrillation – comparing different registries. Alicia Uijl/Gianluigi Savarese. Oktober 2018. Utrect/Stockholm
10. Förlopp och sjuklighet vid kronisk andningsstörning – en registerbaserad populationsstudie. Magnus Ekström/Josefin Sundh. Oktober 2018. Karlskrona/Örebro
11. Incidence of cancer in patients with heart failure: long term follow-up. Entela Bollano/Elmir Omerovic. November 2018. Göteborg
12. Interaction between heart failure treatment dosage and blood pressure for clinical outcome. Nicolas Girerd/Lars Lund. December 2018. Nancy/Stockholm
13. Role of cardiovascular and non-cardiovascular comorbidities in heart failure. Camilla Settergren/Gianluigi Savarese. Januari 2019. Stockholm
14. The SW-EQ project: Analysis of EQ-5D profile data and EQ VAS scores across patient groups in the Swedish National Quality registers and use in developing alternative ways of summarizing EQ-5D data. Emma Naucler. Februari 2019. Göteborg
15. Optimering av träning för kvinnor med bröstcancer – en randomiserad kontrollerad studie (OptiTrain). Yvonne Wengström. Mars 2019. Stockholm
16. Bröstcancer och hjärtsvikt: Prevalens och behandling. En registerstudie över patienter med hjärtsvikts- och bröstcancerdiagnos. Laila Hubbert/Elham Hedayati. Maj 2019. Norrköping/Stockholm
17. Jämförelse av patienter I SPIRRIT med patienter registrerade i RiksSvikt med avseende på riskmarkörer och utfall. Lars Lund. August 2019. Stockholm
18. Predictors of NYHA class and their impact on outcome in heart failure. Data from the Swedish Heart Failure Registry. Benedikt Schrage/Gianluigi Savarese. September 2019.Hamburg/ Stockholm
19. Metabola rubbningar och inflammation i relation till kronisk sjukdom, främst hjärt-kärl sjukdom. Njursjukdom, cancer, demenssjukdom, autoimmuna sjukdomar och psykisk ohälsa – epidemiologiska studier baserade på AMORIS-populationen. Niklas Hammar/Maria Feychting. December 2019. Stockholm
20. Ärftlighet, familjefaktorer, boendemiljö och cancer; 1958-2018. Kristina Sundkvist/Henrik Ohlsson. Mars 2020. Lund
21. Överlevnad efter hjärttransplantation – en nationell observationsstudie. Dennis Medved/Johan Nilsson. Mars 2020. Lund
22. Interaktion mellan Covid-19 och kardiovaskulär sjukdom: epidemiologi, prognos och terapeutiska implikationer. Lars Lund/Gianluigi Savarese. Mars 2020. Stockholm
23. Demografi och andra karakteristika, komorbiditet och riskfaktorer för Covid-19 insjuknande och prognos. Fredrik Nyberg. Juni 2020. Göteborg..
24. Stockholm Creatinine Measurements (SCREAM) project. Jean-Jesus Carrero/Lars Lund. Augusti 2020. Stockholm
25. Studier av orsaker, sjuklighet och behandlingsutfall vid sarkoidos. Marios Rossides/Johan Askling. Juni 2020. Stockhom
26. Dödlighet på kort och medellång sikt efter åtgärd för brustet och/eller icke-brustet kroppspulsåderbråck i buken: 1. För olika operationstekniker, 2. För vitala respektive bräckliga patienter samt 3. För sjukhus med liten respektive stor verksamhetsvolym. Fredrik Lundgren/Thomas Troäng. Juli 2020. Kalmar/Karlskrona
27. Personalized lifetime prediction of survival and treatment effects in patients with chronic heart failure and reduced ejection fraction. The LIFE-HF model. Pascal Burger/Gianluigi Savarese. Juli 2020. Stockholm
28. Association of body mass index with mortality/morbidity in heart failure across ejection fraction phenotypes. Data from the Swedish Heart Failure Registry. Daniele Rodolico/ Gianluigi Savarese. April 2021. Stockholm
29. Antiplatelet agents in Heart Failure, any prognostic role? Astrid Karlsson/Gianluigi Savarese. April 2021. Stockholm Stockholm
30. Impact of adherence to guideline directed medical therapy on risk of mortality in patients with heart failure across ejection fraction spectrum in real world. Xiaojing Chen/ Michael Fu. Maj 2021. Chengdu – Sichuan/ Göteborg
31. Causal association between body mass index and left ventricular mass index (LVMI) independent of blood pressure; Heart Failure implications Philip Sarajilic/Magnus Bäck. Juni 2021. Stockholm
32. Timing and modalities of initiation/Up-titration of ARNI in patients hospitalized for HF vs outpatients with reduced ejection fraction heart failure: Real-world data from the Swedish Heart Faiure Registry. Chiara Cappelletto/Gianluigi Savarese. August 2021.
33. Förekomst och betydelse av anemi för hjärtsviktpatienter som omhändertas inom primärvården. Anna Ugarph-Morawski/Magnus Edner. Augusti 2021. Stockholm
34. Clustering in heart failure with reduced ejection fraction. Alicia Uijl/Lars Lund. September 2021. Stockholm
35. Cancer in heart failure across the ejection fraction spectrum: epidemiology and association of cancer with cardiovascular treatments: Data from the Swedish Heart Failure Registry. Chiara Cappelletto/Entela Bollano. September 2021. Stockholm/Göteborg
36. Karakterisering av hjärtsvikt; en analys av patienters fenotyper, etiologiska och prognostiska faktorer, mortalitet och morbiditet, och behandling. Gianluigi Savarese/Lars Lund. Oktober 2021. Stockholm
37. Cardiac resynchronization therapy practice in heart failure vs electrophysiology settings/clinics in Europe. Paolo Gatti/Lars Lund. Oktober 2021. Stockholm
38. Pharmacological treatment patterns and outcomes in patients with heart failure with and without type 2 diabetes across the ejection fraction spectrum. Francesca Musella/ Guila Ferrannini/Gianluigi Savarese. November 2021. Stockholm
39. Phenomapping for identification of subgroups in heart failure with mildly reduced ejection fraction using data from the CHECK-HF and Swede-HF registry. Claartje Meijs/Alicia Uijl. November 2021. Utrect/Stockholm
40. Pharmacological treatment patterns and outcomes in patients with heart failure with and without type 2 Diabetes across the ejection fraction spectrum. Francesca Musella/Gianluigi Savarese. November 2021. Stockholm
41. Association between a hospitalization for heart failure and the initiation/discontinuation of guideline recommended tratments – an analysis from the Swedish Heart Failure Registry. Benedict Schrage/Gianluigi Savarese. Januari 2022. Hamburg/Stockholm
42. Change in health-related quality of life over 1 year and outcomes in patients with heart failure related to age, sex and HF subtype: Data from the Swedish Heart Failure Registry. Claire Lawson/Anna Strömberg. Januari 2022. Leicester/Linköping
43. Värdet av hälsa och införande av nya läkemedel. Naimi Johansson. Januari 2022. Örebro
44. Diuretic therapy as a prognostic enrichment factor for clinical trials in patients with heart failure across the ejection fraction spectrum. Marat Fudim/Lars Lund. Januari 2022. Duke University/Stockholm
45. se – The Swedish Cohort Consortium – Cycle 2. Christian Bruzelius/Johan Sundström. Februari 2022. Uppsala
46. world eligibility of vericiguat according to trial, guidelines and labeling eligibility criteria. Data from the Swedish Heart Failure Registry. Ngoc V. Nguyen/Gianluigi Savarese. Februari 2022. Stockholm
47. Treatment and prognostic predictors in new-onset vs long standing heart failure. Aniza Shahim/Camilla Hage. Mars 2022. Stockholm
48. Valvular heart diseases and heart failure – prevalence, predisposing factors, temporal trends and prognostic impact of developing Valvular heart disease after heart failure and vice versa. Bahira Shahim/Lars Lund. April 2022. Stockholm
49. Use of SGLT2i in heart failure patients across the ejection fraction spectrum. Peter Moritz Becher/Gianluigi Savarese. April 2022. Hamburg/Stockholm
50. Hjärtinfarkt och stroke – insjuknande, dödlighet mellan 2002-2015. Lena Björck. April 2022. Göteborg
51. Risk factors in cardiac arrest in patients with heart failure. Meena Thuccani/Peter Lundgren. Göteborg
52. Dödlighet och dess orsak och påverkande faktorer hos patienter med hjärtsvikt. Antros Louca/Michael Fu. Juni 2022. Göteborg
53. Registerstudie av komplikationer efter cancer hos barn, ungdomar och unga vuxna i Sverige. Laila Hubbert/Elham Hedayati/Joakim Alfredsson/ Bertil Ekman/Margaretha Stenmarker. Juni 2022. Linköping/Stockholm/Jönköping. Juni 2022.
54. Association between use of RASi/ARNI and betablockers with mortality/morbidity in real world heart failure patients with HFmrEF. Data from the Swedish Heart Failure Registry. Davide Stolfo/Gianluigi Savarese. August 2022. Trieste/Stockholm
55. SGLT2i:s are associated with reduced risk of mortality and re-admission in heart failure patients. Data from the Swedish Heart Failure Registry. Patric Karlström/Michael Fu. Oktober 2022. Jönköping/Göteborg
56. The prognostic impact of sarcoidosis in patients with heart failure. Entela Bollano/Michael Fu. Oktober 2022. Göteborg
57. Prior myocarditis in patients with heart failure . Does it matter. Entela Bollano/Michael Fu. Göteborg.
58. Characterizing heart failure with supranormal ejection fraction. Laura Landucci/Gianluigi Savarese. Oktober 2022. Stockholm
59. Phenotyping patients with heart failure for N-terminal pro-B-type natriuretic peptide concentrations and testing: Data from the Swedish Heart failure Registry. Giulia Ferrannini/Gianluigi Savarese. Stockholm
60. Menopausal hormonbehandling i relation till risk för kroniska sjukdomar och förtida död. Karin Leander Karolinska Institutet, Stockholm. Juni 2023.
61. Assessment of drug combinations within guideline-directed medical therapy: data from the Swedish Heart Failure Registry. Giulia Ferrannini /Gianluigi Savarese. Stockholm Augusti 2023
62. Modern heart failure treatment are associated with reduced risk of mortality compared to conventional treatment: Real-life data from the Swedish Heart Failure registry 2013-2020. Michael Fu/Patric Karlström. Augusti 2023.
63. Previous Heart Failure Related Hospital Admissions as an Enrichment Factor for Clinical Trials in Patients with Heart Failure Across the Ejection Fraction Spectrum. Barna Szabó-Söderberg, Lars H Lund, Lina Benson, Gianluigi Savarese, Camilla Hage. September 2023.
64. The role of cardiac resynchronization therapy for further optimization of guideline directed medical therapy in patients with heart failure and reduced ejection fraction: data from the Swedish Heart Failure Registry. Daniela Tomasoni, Lina Benson, Lars H Lund, Gianluigi Savarese. October 2023.
65. The diuretic effect across weight classes in heart failure hospitalization – an explorative study in a real-world population from SwedeHF. Mikael Erhardsson, Ulrika Ljung Faxén, Lars H Lund, Lina Benson, Gianluigi Savarese, Camilla Hage. October 2023. 
66. Cause-specific underlying and immediate mode of death, included suicide risk, in Heart Failure Across the Ejection Fraction Spectrum. Camilla Settergren, Bahira Shahim, Lars Lund, Lina Benson, Tonje Thorvaldsen, Angiza Shahim. November 2023.
67. Prognosis  and  effect of glucagon-like peptide 1 (GLP-1) agonist in patients with HFpEF and obesity: data from the Swedish Heart Failure registry 2013-2020. Patric Karlström, Michael Fu, Aldina Pivodic. November 2023.
68. Discontinuation and restart of mineralcorticoid receptor antagonists (MRA) in new users with heart failure with reduced ejection fraction (HFrEF). Laura Landucci, Lina Benson, Ulrika Ljung Faxén, Ulf Dahlström, Gianluigi Savarese, Juan-Jesus Carrero, Lars H Lund. November 2023.
69. Etiology of heart failure across the ejection fraction spectrum and association with prognosis. Kristian Kozman, Lina Benson, Ulf Dahlström, Giulia Ferrannini, Camilla Hage, Gianluigi Savarese, Bahira Shahim, Lars H Lund. December 2023.
70. Quality of Life and anxiety/depression in Heart failure. Paper 1: Quality of life in in Heart Failure Across the Ejection Fraction Spectrum. Paper 2: Anxiety/depression in Heart Failure Across the Ejection Fraction Spectrum. Camilla Settergren, Lars Lund, Lina Benson, Tonje Thorvaldsen. Bahira Shahim. Februari 2024.
71. Telemedicinsk egenmonitorering vid hjärtsvikt: effekter på sjukdomsförlopp, läkemedelsbehandling och egenvård. Helen Sjöland, Martin Lindgren, Michael Fu, Carmen Basic och Tomas Rydenstam Mellberg, Juli 2024
72. Hjärtsvikt – riskfaktorer, samsjuklighet, förekomst och prognos. Annika Rosengren, Gustav Smith, Zacharias Mandalenakis, Martin Lindgren, Clara Hjalmarsson, Carmen Basic, Erik Thunström, Joakim Nordanstig, Andreas Martinsson (samtliga Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset), Augusti 2024.
73. Patient karakteristika, läkemedelsförskrivning och prognos i hjärtsvikt. Gianluigi Savarese, Lina Benson, Giulia Ferrannini, Björn Wettermark, Mohammadhossein Hajiebrahimi. September 2024.

Biobanksverige.se

Etikprövningsnämnderna

Heart Failure Association (HFA)

Hjärt-Lungfondens forskningswebb

PubMed

Socialstyrelsen Registerservice

SOSFS 2013:2 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.

Hjärt- Lungfondens stora forskningsanslag 2015 till unikt hjärtsviktsforskning

2024 är stipendiesumman på 50 000 kronor

Beroende på kvalitet på projektet kan hela denna summa tillfalla ett projekt eller delas på två projekt om båda anses hålla samma kvalitet.

Ansökan skall innehålla

• Kort CV (en sida max)
• Tydlig projekt/forskningsplan (1-3 sidor max). Ansökningsblankett finns på RiksSvikts hemsida rikssvikt.se under fliken Forskning/Blanketter och mallar

Ansökan skickas via mail till RiksSvikts koordinator Åsa Jonsson (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) senast 2023-11-30.

Beslut om stipendiat/er fattas av RiksSvikts forskargrupp och beslutet kan ej överklagas.

Stipendiet/erna kommer att delas ut vid RiksSvikts årsmöte 2024.

Stipendiaten/erna skall inom 2 år lämna en skriftlig rapport om resultatet av sitt projekt som kommer att publiceras på RiksSvikts webbplats.

2024 Vidareutbildnings stipendium 10 000 kronor

Det finns även möjlighet att söka anslag för vidareutbildning (ex deltagande i den årliga Europeiska hjärtsviktkongressen som HFA arrangerar.) Sköterskor kan med fördel söka detta. 

Ansökan skickas via mail till RiksSvikts koordinator Åsa Jonsson (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) senast 2023-11-30.

Beslut om stipendiat fattas av RiksSvikts styrgrupp och beslutet kan ej överklagas.

Stipendiet kommer att meddelas skriftligen, senast 2023-12-15.

Stipendiaten skall inom 1 månad efter genomförd kongress lämna en skriftlig kongressrapport som kommer att publiceras på RiksSvikts webbplats

Läs mer: Stipendiefond

Syftet med biobanken är dels att identifiera patienter som svarar på insatt behandling så väl som att identifiera dem som inte svara lika, bra och dels att få en ökad kunskap om varför vissa ej svarar som förväntat.

Genom att samla in information från ett stort antal hjärtsviktpatienter avseende deras olika bakomliggande sjukdomar, deras symptom, deras medicinering, deras livskvalitet och koppla detta till koncentrationen i blodet av olika biologiska ämnen (s.k. biomarkörer) samt till vissa skillnader i mönstret hos olika gener (ärftlighetsfaktorer) som har betydelse för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar hoppas vi få ökad kunskap så att vi tidigt kan identifiera patienter med hjärtsvikt som svarar dåligt på rekommenderad behandling och erbjuda dessa en alternativ behandling. Å andra sidan hoppas vi även tidigt kunna identifiera dem som svarar bra.

Det förekommer olika typer av hjärtsvikt och därför önskar vi även få en uppfattning om vilka skillnader och likheter som föreligger i dessa avseenden mellan patienter med systolisk hjärtsvikt (hjärtsvikt med nedsatt pumpförmåga) och de som lider av s.k. diastolisk hjärtsvikt (styvt hjärta). Genom att få ökad kunskap om bakomliggande faktorer och skillnader mellan olika patienter i dessa avseenden hoppas vi på sikt att vi kan erbjuda en mer individuell och skräddarsydd behandling.

Totalt kommer ca 4-5000 patienter vid 8 olika sjukhus i Sverige att deltaga i denna studie.

Studiens praktiska genomförande:

Utöver sedvanliga rutiner kommer patienten att lämna blodprover för dels rutinanalyser (blod, salt, lever- och njurprover), dels för bestämning av det biologiska ämnet NT-proBNP samt prover för senare analys av utvalda biologiska ämnen (viktiga vid hjärtsvikt och för utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdom), samt prover för senare analys av ärftlighetsfaktorer som har samband med utveckling av hjärt- och kärlsjukdom. Dessutom kommer även det tas urinprov för senare analys av utvalda biologiska ämnen. 

Mängden blod tas vid dessa provtagningar är totalt 70 ml och mängden urin 10ml. Dessutom tillkommer 15 ml blod för rutinmässiga laboratorieanalyser samt bestämning av det biologiska ämnet NT-proBNP. Patienten registreras även i RiksSvikt vid detta tillfälle.

Uppföljning sker om möjligt cirka 6 månader efter första tillfället då patienten nått måldos eller optimal dos av läkemedel.  Patienten uppföljningsregistreras då i RiksSvikt.

Blodproverna och urinprovet som skall användas för senare analys av utvalda biologiska ämnen samt ärftlighetsfaktorer som har samband med utvecklingen av hjärt- kärlsjukdom kommer att förvaras i frysar ( i biobank märkt RespondersHF) på respektive sjukhus (minst 70 grader C) som är larmade och övervakade.

Alla resultat avidentifieras och kodas för senare bearbetning och sammanställning. Avidentifierade data finnes endast tillgängliga för ansvariga forskare som alla är läkare och som omfattas av sekretesslagen. Data liksom kodnyckel förvaras inlåsta på respektive deltagande sjukhus hjärtmottagning/ medicin- mottagning hos ansvarig läkare/forskare.

Den här vägledningen riktar sig till forskare som önskar använda sig av RiksSvikt uppgifter i sin forskning.

Normalt lämnas endast avidentifierade uppgifter ut till forskaren men samkörningar med andra data kan göras på individnivå om legala och forskningsetiska förutsättningar är uppfyllda. Som regel görs sambearbetningen av en myndighet och avidentifierade uppgifter lämnas ut till forskaren. Endast variabler som är relevanta för forskningsfrågeställningen lämnas ut (de data som etikprövningsnämnd har godkänt).

En forskare som är intresserad av att få tillgång till aggregerad data eller personuppgifter från RiksSvikt rekommenderas att tidigt (innan ansökan till etikprövningsnämnd) ta kontakt med forskningsansvarig för RiksSvikt för att berätta om sitt projekt och undersöka om RiksSvikt innehåller data som kan användas för att besvara frågan. Forskaren kan också få veta om det finnas andra tangerade eller överlappande projekt att samarbeta med.

Vilken forskning behöver godkännande av EPN?

All forskning, det vill säga studier som ämnas publiceras i vetenskapliga tidsskrifter och som skall utföras på personuppgifter i kvalitetsregister ska godkännas av en etikprövningsnämnd. Lagen om etikprövning av forskning omfattar forskning på levande och avlidna personer, biologiskt material från människor samt forskning som innebär hantering av känsliga personuppgifter. Efter en ändring i lagen 2008 ska all forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter etikprövas. Det gäller oavsett om forskningspersonen lämnat sitt uttryckliga samtycke eller inte.

Om det är ett forskningsprojekt som involverar industrin ska ett trepartsavtal upprättas mellan RiksSvikt, universitet/högskola och företaget, enligt den nationella överenskommelsen mellan sjukvårdshuvudmännen och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister. RiksSvikt kan, enligt överenskommelsen, avböja samverkan till exempel om registret saknar tillräckliga resurser för att genomföra arbetet.

Roller och ansvar

Registerorganisation

Driver och utvecklar registret samt står för den professionella förankringen av registret. De har god kunskap om registret och dess användning.

Centralt personuppgiftsansvarig myndighet

Den myndighet inom hälso- och sjukvården som är ansvarig för hanteringen av personuppgifter på den centrala registernivån i ett kvalitetsregister. Detta innefattar beslut om utlämnande av registerdata. CPUA kan ha delegerat uppgifter som rör administrationen av personuppgifter i ett register.

Logistik

En projektansökan skall skickas till forskningsansvarig Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Inkommen projektansökan granskas avseende tydlighet, mål och genomförbarhet i RiksSvikts forskningsgrupp.  Efter granskning av projektet kontaktas den lokale förslagsställaren. I samband med detta utses även ansvarig från RiksSvikt (vanligtvis ordförande för RiksSvikts forskningsgrupp) vilken även ansvarar för att den avidentifierade databasen erhålls och endast användes för ansökt projekt. Hur involverad denne skall vara i projektet sker i samråd med lokalt projektansvariga.

Etikansökan måste skrivas för varje projekt och om man så vill kan den skickas till Linköpings etiska prövningsnämnd, där huvudansökan för RiksSvikt redan är godkänd i så fall står RiksSvikts stiftelse för kostnaden för denna. Ansvarig för etikansökan är den lokale projektledaren, gärna tillsammans med RiksSvikt ansvarig.

För projekt, vars resultat kan ha potential att publiceras i vetenskapliga tidskrifter av hög rang ex. en impact factor > 10 kan särskilt bidrag på 15 000 kr utgå för hjälp med statistikbearbetning. Bedöms från projekt till projekt.

Den första klockan startar när projektet är godkänt/publicerat på hemsidan då har den lokale projektledaren 6 månader på sig att genomföra EPN ansökan samt rekvirera databas. Sker inget under denna tid så tas projektet bort från hemsidan och området är åter öppet för andra intresserade att ta över.

När EPN ansökan är godkänd och den avidentifierade databasen rekvirerad så startar den andra klockan. Projektet har nu 12 månader på sig att visa progress. Händer inget under dessa 12 månader så tas projektet bort från hemsidan och området är ånyo öppet för andra intresserade att ta över.

För att underlätta rekvireringen av databaser hos UCR finns en blankett för Adhoc-beställningar framtagen. Fyll i denna och skicka denna sedan till Forskningsansvarig för RiksSvikt. Planera rekvireringen av databasen i god tid (gärna 4-6 veckors framförhållning). På samma sätt när behov av samkörning föreligger skall ansökan inlämnas till Socialstyrelsen.

När projektet är avslutat skall databasen ”sparas” eftersom den endast var avsedd för det aktuella projektet. Den lokale projektledaren skall meddela RiksSvikts forskningsansvarige, professor Lars Lund skriftligen när databasen har återlämnats och eventuella kopior är raderade. (Blankett finns att ladda ner på hemsidan).

Publicering, erkännanden och författarskap

För samtliga publikationer som använder data från RiksSvikt ska det framgå att data är hämtat från RiksSvikt i metodavsnittet. Vi rekommenderar att någon som är väl insatt i registret finns med i forskningsprojektet för att kunna redogöra för hur data har samlats in till registret, vanligtvis ordförande i RiksSvikts forskningsgrupp. För författarskap gäller sedvanliga regler.

Det är också viktigt att RiksSvikt får information om vilka publikationer som resultaten publiceras i eftersom vi ska redovisa vilka forskningsresultat som registret har bidragit till.