Det är viktigt för dig att lära känna igen de olika symtom och besvär som kan uppträda vid hjärtsvikt. Detta för att du lättare ska veta vad du kan göra själv för att må bättre och för att snabbt kunna identifiera varningssignaler på om tillståndet försämras.

dyspne

Andfåddhet

Ett tidigt symtom på försämrad hjärtsvikt är att man lättare blir andfådd vid ansträngning och att andfåddheten inte släpper inom fem minuter i vila. Andfåddhet i vila och som förvärras av liggande ställning, kan bero på att hjärtat pumpar ut blodet sämre i kroppen och att vätska samlas i lungorna. När man ligger nerd sprids vätskan ut över en större yta. Andfåddheten kan även vara kombinerad med rethosta och oro.

Goda råd vid andfåddhet

  • Stanna och vila några minuter vid andnöd under ansträngning.
  • Höjd huvudända med extra kudde eller ett elektriskt höj- och sänkbart ryggstöd kan minska andnöd nattetid och underlätta sömnen.
  • Drick mindre och/eller öka den vätskedrivande medicinen enligt ordination.
  • Torr rethosta kan vara ett symtom på förvärrad hjärtsvikt men kan även vara en biverkan av vissa mediciner. Diskutera med din läkare/sjuksköterska då det finns möjlighet att prova annat preparat som inte har denna biverkan.

Trötthet

Trötthet beror på att kroppens organ och muskler inte får tillräckligt med blod och näring. Detta märks framför allt vid ansträngning då det är vanligt att man blir trött i benen och inte orkar på samma sätt som tidigare. Tröttheten kan vara kombinerad med kraftlöshet och andfåddhet och öka vid nedstämdhet. Tröttheten leder ofta till inaktivitet vilket gör att musklerna försvagas ytterligare. Koncentrationssvårigheter och försämrat minne kan också förekomma.

Goda råd vid trötthet

  • Prioritera och använd den energi du har till aktiviteter som är roliga och viktiga för dig. Välj bort eller ta hjälp vid andra aktiviteter. 
  • Lyssna på kroppens signaler vid olika aktiviteter.
  • Rör på dig regelbundet. Promenader kan rekommenderas.
  • Fråga din läkare/sjuksköterska om det finns någon träning du kan delta i.

Vätskeansamling och intag av dryck

Hjärtsvikt leder till en ökad mängd vätska i kroppen. Vätskeansamling leder till ökad kroppsvikt och snabba viktförändringar. Överskottet kan samlas i lungor, buk eller underben och leda till att det blir svårare att andas. Svullna fötter, vrister och ben kan också vara ett tecken på att hjärtsvikten har försämrats. Tryck gärna på benen för att se om det blir tydliga avtryck av dina fingrar. Vid vätskeansamling kvarstår en grop på benet. Svullnad av lever och tarmar kan ge en känsla av uppspändhet i buken, magsmärtor och illamående.

Goda råd för vätskebalans

  • Vid stark värme, svettning eller diarrésjukdom kan vätskeförlusterna öka dramatiskt. Det är då viktigt att du tillfälligt ökar vätskeintaget. Vid stora vätskeförluster behöver man ibland även minska eller göra ett uppehåll med sina vätskedrivande och RAS-blockerande läkemedel. Prata med din läkare/sjuksköterska.
  • Om du har problem med svullna ben pga. vätskeansamling – lägg fötterna i högläge.
  • Det kan vara bra att ha ett par stödstrumpor för att motverka svullnader i underbenen. Undvik strumpor med hård resårkant.
  • Om du har lätt för att samla på dig vätska så tänk på att begränsa ditt vätskeintag.

Vikt

Det är viktigt att du väger dig regelbundet. Om du får ökade besvär av din hjärtsvikt bör du väga dig dagligen. Snabb viktuppgång är oftast ett tecken på att vätska samlats i kroppen. Kontakta läkare/sjuksköterska vid all betydande viktuppgång/viktnedgång.

Goda råd vid viktkontroll

Skriv regelbundet upp vad du väger. Om du plötsligt går upp mer än 2 kilo från dina normala värden kan det vara ett tidigt tecken på att vätska samlats i kroppen.

Lär dig med hjälp av läkare/sjuksköterska att dosera ditt vätskedrivande läkemedel utifrån din kroppsvikt och hur du mår.

vikt

 Törst

Törst och muntorrhet är vanliga problem för personer med hjärtsvikt. Törsten beror både på de vätskedrivande läkemedlen och på hjärtsviktsjukdomen.

Goda råd vid törst

  • Undvikt kraftigt saltad och kryddad mat.
  • Skölj munnen med kallt vatten.
  • Drick någon klunk vatten istället för ett helt glas. Att suga på isbitar eller frusna bär brukar också vara bra.
  • Lite pressad citron, grape eller apelsin i vattnet stimulerar den egna salivavsöndringen.
  • Det finns tabletter, tuggummi och salivspray receptfritt på apotek som lindrar eventuell muntorrhet.
  • Var noggrann med tandhygienen då risken för karies ökar.

Urinträngningar

Urinträngningar är vanligt vid behandling med vätskedrivande läkemedel. Det är inte ovanligt att man blir kissnödig på nätterna då vätskan från svullna ben omfördelas, går tillbaka till blodomloppet och vidare till njurarna för att utsöndras via urinen.

Goda råd vid urinträngningar

  • Anpassa dina aktiviteter efter intaget av vätskedrivande medicin. Det går oftast bra att ta dosen senare under dagen när den praktiska situationen medger tätare toalettbesök.
  • Lär dig dosera medicin utifrån din kroppsvikt och hur du mår. Ibland kan man klara sig med att använda vätskedrivande medicin endast vid behov. Totaldosen av vätskedrivande bör hållas så låg som möjligt.
  • Vid nattliga trängningar se till att gå på toaletten direkt innan sänggående och begränsa vätskeintaget på kvällarna.

Nedsatt aptit

Nedsatt aptit, illamående och försämrat näringsupptag i tarmarna kan ge undernäring med viktnedgång.

Goda råd vid nedsatt aptit

  • Ät små och tätare måltider. Ibland kan extra näringsdrycker rekommenderas.
  • En dietist kan ge ytterligare råd och även skriva ut näringsdrycker.

Hud

Vätskedrivande medicin kan ge torr och skör hud.

Goda råd om hud

  • Smörj huden med mjukgörande kräm. Ibland kan klådstillande läkemedel behövas.

Yrsel

Yrsel kan ha många olika orsaker. När man reser sig eller står upp och yrsel uppträder beror det oftast på lågt blodtryck. Detta kan vara en effekt av hjärtsvikten, men även av de läkemedel man tar ger en blodtryckssänkning.

Goda råd vid yrsel

  • Undvik hastiga lägesändringar.
  • Sitt en stund på sängkanten och trampa gärna också med fötterna innan du reser dig upp.

Psykosocial situation

Ängslan, oro, irritabilitet och nedstämdhet är vanliga känslor i samband med hjärtsvikt. Osäkerhet om den egna förmågan kan leda till social isolering och ensamhet.

Goda råd rörande den psykosociala situationen

  • Försök att bevara sociala aktiviteter och relationer till släkt och vänner. Fokusera på möjligheter och inte på begränsningar.
  • Det är viktigt att anhöriga får ta del av informationen om din sjukdom för att kunna vara ett bra stöd. Kontakt med en kurator kan också vara av stort värde.
  • Riksförbundet HjärtLung ger råd och stöd.
  • Ibland kan stämningshöjande eller antidepressiv medicinering vara till hjälp.
  • Möjlighet finns att få färdtjänst eller tillstånd för handikapp parkering.

psykosocial

Sömn

Störd sömn är vanligt vid hjärtsvikt och kan många olika orsaker.

Goda råd om sömn

  • Undvik intag av kaffe, alkohol och större måltider i nära anslutning till sänggående. Hunger kan dock försämra sömnen.
  • Undvik långa sovstunder under dagen och öka den fysiska aktiviteten. Regelbunden motion kan påverka sömnen positivt.
  • Ha svalt i rummet.
  • Höjd huvudända minskar belastningen på hjärtat och därmed andnöden. Anpassad säng med höj- och sänkbar huvudända kan fås via arbetsterapeut.
  • Täta urinträngningar kan störa nattsömnen, tänk på att inte ta diuretikadosen för sent på dagen.

Smärta

Vid smärta bör antiinflammatoriska preparat (NSAID) som Ipren, Voltaren och Naproxen undvikas då dessa har en vätskeansamlande effekt och därmed försämrar hjärtsvikten.

Blodtryck

När du står på hjärtsviktsbehandling är det viktigt att i samråd med läkare och sjuksköterska, få koll på vad som är lämplig puls och blodtryck just för dig. Vid hjärtsvikt bidrar lägre puls och blodtryck till minskad arbetsbelastning på hjärtat och bättre cirkulation. Det är därför bra att, en gång i veckan, mäta blodtrycket morgon och kväll, liksom att ta blodtryck och puls när du känner dig yr eller matt. Det är också viktigt att regelbundet stämma v dina värden med din läkare eller sjuksköterska.

Varningssignaler

Informera din läkare eller sjuksköterska så snart som möjligt om du upplever:

  • Förvärrade andningsbesvär
  • Att du behöver fler kuddar för att sova bekvämt
  • Tilltagande hosta
  • Ökad trötthet
  • Mer svullna ben eller anklar
  • Ökat bukomfång
  • Aptitlöshet eller illamående
  • Viktökning 2 kg på tre dagar
  • Ökad hjärtklappning

 

Vi använder cookies
Cookies gör att denna webbplats fungerar korrekt. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies.