Hjärtsviktspopulationen ökar med stigande ålder och med ett förbättrat omhändertagande vid ex hypertoni och hjärtinfarkt. Hjärtsviktsdiagnosen är därför i nuläget den enskilt största diagnosen vid Sveriges medicinkliniker. Antalet personer i Sverige som beräknas ha en symptomgivande hjärtsvikt är ca 200 000 och våra sjukhus har ca 60 000 vårdtillfällen p.g.a. av hjärtsvikt varje år. De vanligaste symptomen vid hjärtsvikt är trötthet och andfåddhet oftast i kombination med vätskeretention (ex. svullna ben). För diagnos krävs en objektiv bedömning av hjärtats systoliska och diastoliska funktion vilken vanligen görs med hjälp av ekokardiografi. Det stora flertalet personer med hjärtsvikt får sin vård inom primärvården.
Ett kvalificerat omhändertagande av denna patientkategori innefattar flera steg:
- Utredning
- Diagnos
- Behandling
- Utbildning
- Uppföljning.
Nationella kvalitetsregistret för hjärtsvikt - RiksSvikt
RiksSvikt är ett nationellt kvalitetsregister som används för att utveckla och säkra vårdens kvalitet bland patienter med hjärtsvikt.
Syftet med RiksSvikt är att bidra till en likvärdig vård, förbättrad livskvalitet, minskad sjuklighet och förtida död hos personer med hjärtsvikt samt ökad kostnadseffektivitet inom omhändertagandet av hjärtsvikt genom:
- Att på ett nationellt plan följa och utvärdera vårdbehov, diagnostiska åtgärder, behandlingar och behandlingsresultat hos patienter med hjärtsvikt.
- Att vara ett kvalitetsverktyg för att lokalt och regionalt följa, styra och förbättra omhändertagandet vid hjärtsvikt.
- Att genom vetenskapliga studier bidra med ny kunskap om hjärtsvikt.
- RiksSvikt kan också användas för att följa upp delar av det Personcentrerade sammanhållna vårdförloppet för hjärtsvikt.
RiksSvikt finansieras av Sveriges Kommuner och Regioner.
För mer info se http://www.kvalitetsregister.se