I ett vårsoligt Stockholm samlades delar av Gallsverige i Läkarsällskapets historiskt anrika lokaler för att utbyta kunskap och erfarenheter under två dagar. Mötets fokus var i år riktat mot den peroperativa kolangiografin, dels när den ska utföras, men också hur fynden från den kan hanteras med ERCP och andra metoder.

GallRiksdagarna 2018 var det 12:e i ordningen och inleddes av ordförande Bengt Hallerbäck och registerhållare Lars Enochsson.

Dag 1
Framtidens kvalitetsregister

Sara Hansson, sektionschef kvalitetsregister UCR inledde dagen med att presentera UCRs verksamhet, historik och status för kvalitetregister – globalt och i Sverige, statlig satsning 2012-2016 samt organisation, finansiering, samarbete och gemensamma roller för framtidens kvalitetsregister.

Den statliga satsningen mellan åren 2012 till 2016 där syftet var att ”ytterligare utveckla kvalitetsregistren så att registrens potential för vårdens utveckling kan realiseras”. Ny vision för framtidens kvalitetsregister ” kring framtidens kvalitetsregister ”De Nationella Kvalitetsregistren bidrar till att rädda liv och uppnå jämlik hälsa och används aktivt för uppföljning, lärande, förbättring, forskning samt ledning”

1. PP-presentation Framtidens kvalitetsregister

GALLRIKSSTUDIER

Första dagen fick deltagarna ett panorama över GallRiks-baserade studier med rapport från tre nyutkomna avhandlingar av Viktor Wanjura, Greger Olsson och Rozh Noel. På ett trevligt vis så konkretiserades under den stunden hela vitsen med register som GallRiks: att samla information kring gallvägssjukdomar och förvalta resultaten på ett sätt som gagnar patientgruppen genom att driva förändringar och förbättringar inom gallkirurgi och ERCP. 

ERCP - STENT, ANTIBIOTIKA

Greger Olssons forskning talade för nytta med antibiotikaprofylax vid ERCP, att grövre och längre profylaktisk pankreasstent skyddar bättre mot post-ERCP-pankreatit och det visar sig att metallstent är att föredra framför plaststent. Vad gäller antibiotikaprofylax vid ERCP så talar studierna för att ge patienter med ikterus profylaktisk behandling. Olsson påminde också om ERCP-complexity grading scale eller "HOUSE classification" där genomgång visat att mer komplex ERCP såsom en skulle anta också resulterar i fler komplikationer och post-ERCP-pankreatit.

2. PP-presentation Greger Olsson

KOMPLICERAD GALLSTENSSJUKDOM

Rozh Noel presenterade sin forskning kring interventioner vid komplicerad gallstenssjukdom där han kunde visa att det inte finns stöd för att fler operationer förebygger komplikationer till gallstenssjukdom. I fråga om intraoperativ eller postoperativ rendezvous ERCP vid påvisad gallvägssten så visar Noels studier att den intraoperativa strategin är betydligt vanligare, komplikationerna är färre, kan göras i samma narkos och den förkortar vårdtiden med en dag.

3. PP-presentation Rozh Noel

KOLECYSTEKTOMI - GBP-PATIENTER, QoL POSTOP

Viktor Wanjuras avhandlingsstudier presenterades av Gabriel Sandblom och handlade om QoL efter kolecystektomi vad gäller gastrointestinala symtom och buksmärta samt om förekomst av kolecystektomi och dess komplikationer efter gastric bypass (GBP). Den snabba viktnedgången efter gastric bypass ger cirka 27 procent gallstensnybildning och dessutom har GBP-opererade patienter en dubblad 30-dagars-komplikationsrisk jämfört med icke GBP-patienter, justerat för både obesitas och koledokussten. Kvinnligt kön innebar dubbel sannolikhet för kolecystektomi efter GBP. Risken för operation är störst 6 till 12 månader efter GBP, men det finns inga argument för profylaktisk kolecystektomi innan eller samtidigt som GBP-operationen.

4. PP-presentation Viktor Wanjura

ERCP ÖKAR, IOC NÄSTAN ALLTID

Efter lunchen redogjorde Lars Enochson för Gallriks-data från hela landet där han t.ex. kunde visa att peroperativ kolangiografi är normal i 73 -73 procent av operationerna, men sten kan konstateras i 12 procent av undersökningarna. 94 procent av alla som kolecystektomeras får en peroperativ kolangiografi. Vad gäller åtgärd av peroperativt konstaterad gallsten så ökar antalet peroperativa ERCP. Varje år genomförs cirka 9 000 ERCPer i Sverige, de postoperativa komplikationerna totalt sett ökar, men just post-ERCP-pankreatitförekomsten ökar inte. Andelen ERCPer som görs i intubationsnarkos ökar i hela landet. 

5. PP-presentation GallRiksdata

KOLL PÅ LÄGET

Som en del av Gallriks förbättringsarbete så har "Koll på läget" tagits fram och ska sjösättas i större detalj under året. Syftet med koll på läget är att göra det enklare för kliniken att se och få överblick över sina resultat i Gallriks, genom en sorts "nulägesrapport". 

REGISTRERA DIREKT

En allmän rekommendation till Gallriksregistratorer är att registrera så snart som möjligt i angränsning till operationen, därmed ökar registreringsfrekvensen och sannolikt också detaljrikedomen i redovisningen. 

SBU OM IOC

SBU-rapporten gällande intraoperativ kolangiografi (IOC) är pågående och förväntas redovisas senare i år. Resultaten hittills visar att till fördelarna med kolangiografi kan möjlighet att hitta stenar och klargöra anatomin räknas, man kan också snabbare hitta och åtgärda eventuella gallvägsskador. Frågan är om riktad IOC är möjligt och på vilka kriterier en sådan ska göras. Materialet som gås igenom är totalt 130 000 publikationer från 1990 och framåt, men bara 8 stycken visar sig brukbara. I Sverige innebär IOC att vi undviker 15 allvarliga skador varje år.

6. PP-presentation SBU-rapporten

RIKTAD IOC

Björn Törnqvist höll ett anförande om möjligheten till IOC on demand där han resonerade kring idén om det bästa är det godas fiende ("perfect is the enemy of good enough"). Vid akut kolecystit eller kronisk kolecystit så reducerar IOC risk för gallvägsskada, men att det kan vara acceptabelt att avstå IOC vid okomplicerad gallstenssjukdom.

7. PP-presentation Röntgen ”on demand”

FALL OCH ERCP-UTBILDNING

Johanna Österberg och Marcus Sundén drog lärorika patientfall gällande peroperativ kolangiografi och visade upp en del "skräckfilmer" på avvikande anatomi och svåra fall. Resonemangen i patientfallen redogjordes för och olika strategier för lösningar på problemen lyftes fram.

Lars Enochson gick översiktligt igenom teorin bakom peroperativ ERCP.

Därefter redogjorde Johanna Österberg och My Blohm för en pågående studie om ERCP-utbildning där det har gjorts en enkätstudie som grund. De flesta endoskopister finns på länssjukhus, de är i första hand män och flest är kirurger. Det finns ingen formell ackreditering, men det anses behövas kring 180 ERCPer innan operatören kan anses ackrediterad. Det föreslås att undervisningen formaliseras och den kan då baseras på en 3-gradig skala liknande den för "HOUSE classification" (se ovan), där 3 är avancerade undersökningar, t.ex. med spyglass.

8. Peroperativ kolangiografi

 9. PP-presentation Perop ERCP – hur gör vi?

10. PP-presentation ERCP-utbildning

 Dag 2

Dataskyddsförordningen och Nationella kvalitetsregister

Manolis Nymark, jurist på SKL orienterade oss i dataskyddsförordningen, utredningar och kompletterande nationell reglering samt vilka skyldigheter för centralt personuppgiftsansvarig (region Jönköpings län för GallRiks del), kvalitetsregister respektive patientens rättigheter som gäller fr.o.m 25 maj 2018 när GDPR träder i kraft.

11. PP-presentation Dataskyddsförordningen och Nationella kvalitetsregister

Utvecklingspris Guldgallan

GallRiks utvecklingspris delades ut för första gången. Guldgallan belönar det bästa förbättringsarbetet som utförts i verksamheten och som grundar sig på analys av GallRiksdata med syfte att uppmärksamma föredömliga förbättringsarbeten, inspirera andra enheter till förbättringsarbeten samt sprida kunskap och goda ideér.

Ordförande Bengt Hallerbäck presenterade de nominerade som var:

Borås – Hur skall vi på POP i topp, Ryhov – Följer vi guidelines vid behandling av mild gallstenspankreatit?, Mora – Peroperativ ERCP – kan op-assistenter ersätta endoskopipersonal vid akuta galloperationer? Första pristagaren ut blev Anna Älverdal, Länssjukhuset Ryhov som tilldelades ett utbildningsstipendium på 12. 000. På andra plats kom Borås och på tredje plats Mora som även premierades med ett tröstpris.

Hur registrerar vi rätt? – Lise-Lott Prebner/ Johanna Österberg

Ett återkommande och viktigt inslag i GallRiksdagarna är genomgång av registreringsfrågor, intressanta, komplicerade och lärorika komplikationsfall. Inkomna patientfall som under året samlats in från enheterna och inför mötet skickats ut till koordinatorerna och gallriksansvariga läkare presenterades med rätta svar och medicinska förklaringar av Johanna Österberg.

12. PP-presentation hur registrerar vi rätt?

PROM – vad tycker patienterna?

Gabriel Sandblom redogjorde kring – vad innebär god vård av patienter med gallsten.

13. PP-presentation PROM gallstenskirurgi