Under Kirurgveckan i Örebro kunde man ta del utav flera intressanta abstracts med data från GallRiks.
Nedan visas några utav dem som presenterades i programmet - SFÖAK - Fria föredrag lever, galla och pankreas.
Bild: Gabriel Sandblom, Johanna Österberg, My Blohm, Lars Enochsson
Inverkan av kirurgens kön på operationstid och kirurgiska resultat vid elektiv och akut kolecystektomi
SFÖAK
My Blohm 1, 2, 3 , Gabriel Sandblom4, Lars Enochsson5, 6, Johanna Österberg 1, 2, 3
1 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, Stockholm
2 Kirurgkliniken Mora Lasarett, Mora
3 Centrum för klinisk forskning, Uppsala Universitet, Falun
4 Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm
5 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi, Umeå universitet, Umeå
6 Kirurgkliniken Sunderby Sjukhus, Luleå
Introduktion
Det finns fortfarande ojämlikheter inom den kirurgiska specialiteten och över hela världen finns det färre kvinnliga kirurger än manliga. Det är okänt om kvinnliga och manliga kirurger skiljer sig åt i operationstid. Syftet med denna studie var att bestämma effekten av kirurgens kön på operationstid och kirurgiska resultat vid kolecystektomi.
Metod
En registerbaserad kohortstudie genomfördes, baserad på GallRiks. Kolecystektomier registrerade mellan 2006 och 2019 inkluderades. Sambandet mellan kirurgens kön och operationstid, kirurgiska och totala komplikationer, gallgångsskada, omvandling till öppen kirurgi, vistelsetid (>3 dagar) och 30-dagars mortalitet, beräknades med blandad linjär modellanalys eller generaliserade uppskattade ekvationer, för elektiva och akuta kolecystektomier.
Resultat
Analysen omfattade 150 509 kolecystektomier: 97 755 (64,9%) elektiva och 52 754 (35,1%) akuta operationer. Ingreppen utfördes av 849 (33,3%) kvinnliga och 1 704 (66,7%) manliga kirurger. Kvinnliga kirurger hade längre operationstider vid både elektiva och akuta kolecystektomier (P=<0,0001). Manliga kirurger hade signifikant fler kirurgiska (OR 1,30, P = <0,0001) och totala komplikationer (OR 1,13, P = <0,0001) och fler gallgångsskador vid elektiv kirurgi (OR 1,71, P = 0,0001), men ingen signifikant skillnad visades vid akuta operationer (OR 1,42, P = 0,070). Manliga kirurger övergick oftare till öppen kirurgi än kvinnliga kirurger vid akuta operationer (OR 1,23, P = 0,011) och deras patienter hade längre sjukhusvistelser (OR 1,22, P = < 0,0001). Ingen signifikant skillnad i 30-dagarsmortalitet kunde påvisas (OR 1,20, P=0,414).
Diskussion
Resultaten indikerar att kvinnliga kirurger arbetar långsammare än manliga kirurger men har mer gynnsamma resultat vid elektiva och akuta kolecystektomier.
Frekvens av duodenaldivertiklar i en nationell population som genomgår ERCP och deras konsekvenser för kanylering och komplikationer.
SFÖAK
Arvid Gustafsson1 , Bobby Tingstedt2, Greger Olsson1
1 Kirurgkliniken Centrallasarettet Växjö
2 Kirurgkliniken Skånes universitetssjukhus, Lund
Introduktion
Duodenaldivertiklar förekommer oftare hos patienter som genomgår Endoskopisk retrograd cholangio-pancreatografi (ERCP), jämfört med normalbefolkningen. Dessa divertiklar har ansetts, åtminstone i äldre studier, kunna försvåra kanyleringen, men även kunna öka risken för perioperativa komplikationer. Hur förekomsten av duodenaldivertiklar eller risken för en misslyckad kanylering och komplikationspanoramat ser ut i en nationell population har ej tidigare studerats och därför genomfördes denna studie.
Metod
Vi använde data från de ERCP som registrerats i det Nationella kvalitetsregistret för gallstenskirurgi och ERCP (GallRiks),mellan 2006 och 2021 (Totalpopulation: n=125 558), men exkluderade sen rendez-vous-ERCP, de som tidigare stentats, genomgått sfinkterotomi eller där uppföljningsdata saknades. Detta gav oss en studiepopulation på 73 937 undersökningar.
Resultat
Duodenaldivertiklar förelåg hos 10,2% (n=12 782) av totalpopulationen som genomgick ERCP och 32,3% (n=4 134) av papillerna var lokaliserade i divertikeln (Boix typ 1), under det att 67,7% (n=8 648) var lokaliserde i kanten av divertikeln (typ 2) eller bredvid (typ 3). De intraoperativa komplikationerna var identiska oavsett om en divertikel förelåg eller ej (3,1%), emedan de postoperativa komplikationerna var något vanligare i gruppen utan divertikel (16,1% vs 15,4%; p=0,08). Chansen för en lyckad kanylering var högre i gruppen utan en divertikel (89,7% vs 88,6% ; p=0,002), men procedurtiden skiljde sig inte mellan grupperna (med divertikel: 37,4 minuter (medel) vs utan divertikel: 37,3 minuter; p=0,73).
Diskussion
Duodenaldivertiklar förekommer hos ca 10% av de som genomgår ERCP i Sverige. Risken för komplikationer är ej ökad vid divertikelförekomst och inte heller påverkades procedurtiden, men chansen för kanylering var en dryg procent lägre i divertikelgruppen (88,6% vs 89,7%; p=0,002).
Bild: Gabriel Sandblom, Johanna Österberg, Eyvind Liljegren, Lars Enochsson
Allmän anestesi under ERCP förknippas med färre kvarvarande gallgångsstenar: en svensk populationsbaserad registerstudie.
SFÖAK
Eyvind Liljegren 1, 2 , Emma Sverdén 1, 3, Johanna Österberg4, 5, Lars Enochsson6, Gabriel Sandblom 1,3
1 Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm
2 Urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
3 Kirurgiska kliniken, Södersjukhuset, Stockholm
4 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm
5 Kirurgiska kliniken, Mora sjukhus, Mora
6 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi, Umeå universitet
Introduktion
Vanliga gallgångsstenar (CBD) behandlas med endoskopisk retrograd cholangio-pancreatography (ERCP) hos cirka 2300 patienter årligen i Sverige. Djupare nivå av sedering är förknippad med högre framgångsgrad för kanylering, men det är okänt om detsamma gäller för CBD-stenrensning. Syftet är att undersöka om djupare sedering under ERCP korrelerar med risken för kvarhållna CBD-stenar för att förbättra klinisk CBD-stenhantering.
Metod
För att fastställa risken för kvarhållna stenar samlade vi in prospektivt registrerade data från Svenska Gallstenskirurgiregistret och ERCP(GallRiks) från 2006 till 2021. Genom att identifiera upprepade ERCP som rapporterade en sten inom 12 månader skapade vi en proxy för kvarhållna stenar.
Resultat
Bland de 79319 patienter som registrerats under femton år genomgick 1139 primär ERCP för CBD-stenar som inte var en rendezvous ERCP eller utfördes intraoperativt under kolecystektomi. Inom ett år genomgick 41 patienter (3,6%) en sekundär ERCP för kvarhållna CBD-stenar. Andelen kvarhållna stenar inom den allmänna anestesigruppen var 6 av 386 (1,6%) medan den för gruppen som fick bassedering och propofol var 35 av 753 (4,9%).
Diskussion
Den ojusterade relativa risken för kvarhållna CBD-stenar på 2,99 (CI 1,3 - 7,1) i bas- eller propofolsederingsgruppen jämfört med generell anestesi innebär att djupare sedering underlättar stenrensning. Komplikationer i samband med upprepade procedurer skulle potentiellt kunna undvikas om generell anestesi skulle användas rutinmässigt för ERCP. Varje riskreduktion bör dock vägas mot riskerna med allmän anestesi.
Profylaktisk antibiotika och komplikationsfrekvensen vid ERCP med single-operator peroral cholangioskopi
SFÖAK
Arvid Gustafsson1, 2, 3 , Lars Enochsson4, Bobby Tingstedt2, Greger Olsson1, 3
1 Kirurgkliniken Växjö
2 Lunds Universitet
3 FoU Kronoberg
4 Umeå Universitet
Introduktion
Single-Operator Peroral cholangioskopi (SOPC) har sedan introduktionen 2008, utvecklats till ett viktigt komplement till endoskopisk retrograd pancreato-cholangiografi (ERCP). Emellertid är SOPC förknippad med en högre frekvens av perioperativa komplikationer (PK) och många guide-lines rekommenderar därför antibiotikaprofylax (AP) vid SOPC, trots att antalet studier är begränsat.
Metod
Syftet med studien var att undersöka hur AP vid ERCP med SOPC är associerat till infektiösa och totala PK.
Ur kvalitetsregistret GallRiks, i vilket mer än 90% av samtliga ERCP som genomförs i Sverige registreras, framtogs samtliga ERCP utförda mellan 2008 och 2021 (n=124 921). Ur denna grupp grupp extraherades studiepopulationen, som bestod av de 2 321 ERCP där SOPC utförts.
Resultat
1 843 (79,4%) ERCP med SOPC erhöll AP och av dessa drabbades 3,5% av en infektiös PK jämfört med 3,8% av de som inte fick AP (p=0,74). Den totala andelen PK var 14,7% då AP gavs och 17,0% om ingen AÅ erhölls (p=0,21). Risken för kolangit var identisk mellan grupperna (3,1%), under det att risken för abscessutveckling var något lägre i AP gruppen (0,8% vs 0,4%, p=0,29). I den multivariabla analysen, där vi korrigerade resultaten för kända ERCP-riskfaktorer, förblev AP utan effekt på såväl de specifika infektiösa PK (OR 0,92; 95 % CI 0,54-1,58), som på det totala antalet PK (OR 0,86; 95% CI 0,65-1,13).
Diskussion
ERCP med SOPC uppvisar en hög andel PK, med en kolangitrisk på över tre procent. Emellertid kunde denna studie, trots multivariabel analys för andra riskfaktorer vid ERCP, inte påvisa några skillnader i PK, oavsett om AP gavs eller ej.
Utförandet av rutinmässig intraoperativ kolangiografi och dess påverkan på intra- och postoperativt utfall vid gallstenskirurgi
SFÖAK
Lisa Lindqvist1 , Johanna Österberg2, 3, Gabriel Sandblom4, 5, Oskar Hemmingsson1, Pär Nordin1, Lars Enochsson1
1 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå Universitet
2 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet
3 Kirurgkliniken, Mora
4 Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
5 Kirurgkliniken, Södersjukhuset, Stockholm
Introduktion
Rutinmässig intraoperativ kolangiografi (IOC) har diskuterats flitigt, men två stora register-baserade studier har visat att IOC minskade risken för gallgångsskada, särskilt hos patienter med Akut Kolecystit (AK). I Sverige är rekommendationen att utföra IOC rutinmässigt vid kolecystektomi. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning som IOC utförs vid olika typer av sjukhus, samt om det finns någon koppling till det intra- och postoperativa utfallet.
Metod
Detta är en registerstudie med data från GallRiks. Kolecystektomier mellan 2011–2022 analyserades. Sjukhusen indelades i 4 olika grupper: Universitetssjukhus, Länssjukhus, Länsdelssjukhus och Privata sjukhus. Utförandet av IOC analyserades såväl för akuta som elektiva kolecystektomier, samt om det fanns någon koppling till förekomst av intra- och postoperativa komplikationer.
Resultat
144 374 kolecystektomier uppfyllde inklusionskriterierna, IOC utfördes i 93,1 % av ingreppen. Användningen av IOC ökar över tid på samtliga sjukhustyper, men fortsatt utförs IOC betydligt mer sällan på Privata enheter (Figur 1). Multivariat analys visar att för patienter med pågående AK ökar risken för såväl intraoperativa kirurgiska komplikationer (OR 2,13 (95% CI 1,60-2,83)) som för intra- och/eller postoperativa gallgångsskador (OR 2,74 (95% CI 2,12-3,53)) om man inte genomför IOC. På motsvarande sätt vad gäller elektiva cholecystektomier så finns en ökad risk för intraoperativa kirurgiska komplikationer (OR 1,60 (95% CI 1,22-2,11)) samt gallgångsskador (OR 1,60 (95% CI 1,27-2,03)) vid utebliven röntgen.
Diskussion
Användningen av IOC ökar vid samtliga sjukhustyper men fortsatt föreligger stora skillnader mellan privata och offentliga sjukhus. För patienter med AK ökar risken för intra- och postoperativa komplikationer och gallgångsskador om IOC inte utförs.
