En digital GallRiksdag arrangeras den 20 oktober för användare med specialuppdrag i registret, såsom ansvarig läkare och lokal koordinator. Program samt anmälningsformulär finns nu publicerat.
Datum och tid
Fredagen den 20 oktober kl. 09.00 till 12.30
Anmälan
Anmäl ditt deltagande via formuläret för att få del av länk till mötet. Länken skickas ut till aktuell e-postadress efter anmälan. Endast en deltagare per länk. Anmälan Gallriksdagen - GallRiks (uu.se)
Program (med reservation för eventuella ändringar, Program - GallRiks (uu.se)
09.00-09.05
Inledning/ programpresentation - Lise-Lott Prebner
09.05-09.25
Presentation av styrgruppen och vad som är på gång i GallRiks - Greger Olsson
09.25-09.45
Vårdprogram gallstenssjukdom - hur följer GallRiks detta? - Erik Haraldsson
09.45-10.05
Inklusions- exklusionskriterier – vad ska registreras och vad ska inte registreras i GallRiks? - Johanna Österberg
10.05-10.25
Intra- och postoperativa komplikationer belysta med video och fallbeskrivningar - Johanna Österberg
10.25-10.35
Paus
10.35-11.35
Hur registrerar vi komplikationer- 30-dagarsuppföljning (Clavien) med fallbeskrivningar -Peder Rogmark /
Johanna Österberg
11.35-11.55
Gallstensrelaterade symtom och livskvalitet hos patienter som genomgår gallkirurgi (GGQ24) - Gabriel Sandblom
11.55-12.15
Validering av registerdata - Greger Olsson
12.15-12.30
Sammanfattning/Avslutning - Greger Olsson / Lise-Lott Prebner
Har du frågor? Ta kontakt med mig på
Lise-Lott Prebner
Nationell koordinator
Bild: Anette Sjöberg, lokal koordinator, Mora lasarett
Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag heter Anette Sjöberg och är medicinsk sekreterare i Mora och koordinator för GallRiks. Tillsammans med sex andra sekreterare ansvarar jag för att de som opereras för gallsten får formuläret med SF-36 innan de opereras. Jag ansvarar därefter för att de också får samma formulär sex månader efter operationen. De svar som kommer in registrerar jag i GallRiks databas. Om någon patient ger en personlig kommentar i formuläret ser jag till att återkoppla det till den kirurg som ansvarat för patienten.
Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Arbetet med kvalitetsregister ger ett stimulerande avbrott i det dagliga arbetet med att skriva ut patientjournaler. För vissa av registren innebär det också ett detektivarbete där förmågan att spåra upp alla nödvändiga uppgifter sätts på prov. Jag uppskattar också GallRiksdagarna mycket. Föreläsningar under GallRiksdagarna ger insikter och återkoppling på det arbete vi lägger ner på registret och förklarar syftet med de enskilda variablerna i GallRiks.
På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar?
Arbetet med SF-36 har blivit ett medel att få in återkoppling från de patienter vi tar hand om och inte bara mata in data från det vårdtillfälle då de behandlades för sina gallstenar. Många patienter uppskattar det och tar det som ett uttryck för att vi i vården bryr oss om hur det går efter att de opererats. För oss i Mora har Johanna Österberg också betytt mycket för att vi ska känna oss engagerade för det vi gör.
Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
För oss som administrerar SF-36 formulären skulle det underlätta att få en påminnelse om när formulären för uppföljning efter sex månader ska skickas ut. När vi tidigare registrerade in komplikationer efter sex månader blev vi per automatik också påminda om att skicka ut formulären. Nu är jag istället tvungen att själv ha en förteckning över patienter som opererats och när det är dags att skicka ut formulären. Vissa av frågorna i SF-36 känns irrelevanta för de som opererats för gallsten. Det blir kanske bättre när vi får det nya formuläret.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
I takt med att utvecklingen går framåt behövs det register för att se att kvaliteten också förbättras. För GallRiks del har det nog stor betydelse. Registreringen av symptom och livskvalitet före och efter operationen gör att vi kan se om vi faktiskt åstadkommer något för våra patienter och om det finns något vi behöver förbättra.
Under Kirurgveckan i Örebro kunde man ta del utav flera intressanta abstracts med data från GallRiks.
Nedan visas några utav dem som presenterades i programmet - SFÖAK - Fria föredrag lever, galla och pankreas.
Bild: Gabriel Sandblom, Johanna Österberg, My Blohm, Lars Enochsson
Inverkan av kirurgens kön på operationstid och kirurgiska resultat vid elektiv och akut kolecystektomi
SFÖAK
My Blohm 1, 2, 3 , Gabriel Sandblom4, Lars Enochsson5, 6, Johanna Österberg 1, 2, 3
1 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, Stockholm
2 Kirurgkliniken Mora Lasarett, Mora
3 Centrum för klinisk forskning, Uppsala Universitet, Falun
4 Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm
5 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi, Umeå universitet, Umeå
6 Kirurgkliniken Sunderby Sjukhus, Luleå
Introduktion
Det finns fortfarande ojämlikheter inom den kirurgiska specialiteten och över hela världen finns det färre kvinnliga kirurger än manliga. Det är okänt om kvinnliga och manliga kirurger skiljer sig åt i operationstid. Syftet med denna studie var att bestämma effekten av kirurgens kön på operationstid och kirurgiska resultat vid kolecystektomi.
Metod
En registerbaserad kohortstudie genomfördes, baserad på GallRiks. Kolecystektomier registrerade mellan 2006 och 2019 inkluderades. Sambandet mellan kirurgens kön och operationstid, kirurgiska och totala komplikationer, gallgångsskada, omvandling till öppen kirurgi, vistelsetid (>3 dagar) och 30-dagars mortalitet, beräknades med blandad linjär modellanalys eller generaliserade uppskattade ekvationer, för elektiva och akuta kolecystektomier.
Resultat
Analysen omfattade 150 509 kolecystektomier: 97 755 (64,9%) elektiva och 52 754 (35,1%) akuta operationer. Ingreppen utfördes av 849 (33,3%) kvinnliga och 1 704 (66,7%) manliga kirurger. Kvinnliga kirurger hade längre operationstider vid både elektiva och akuta kolecystektomier (P=<0,0001). Manliga kirurger hade signifikant fler kirurgiska (OR 1,30, P = <0,0001) och totala komplikationer (OR 1,13, P = <0,0001) och fler gallgångsskador vid elektiv kirurgi (OR 1,71, P = 0,0001), men ingen signifikant skillnad visades vid akuta operationer (OR 1,42, P = 0,070). Manliga kirurger övergick oftare till öppen kirurgi än kvinnliga kirurger vid akuta operationer (OR 1,23, P = 0,011) och deras patienter hade längre sjukhusvistelser (OR 1,22, P = < 0,0001). Ingen signifikant skillnad i 30-dagarsmortalitet kunde påvisas (OR 1,20, P=0,414).
Diskussion
Resultaten indikerar att kvinnliga kirurger arbetar långsammare än manliga kirurger men har mer gynnsamma resultat vid elektiva och akuta kolecystektomier.
Frekvens av duodenaldivertiklar i en nationell population som genomgår ERCP och deras konsekvenser för kanylering och komplikationer.
SFÖAK
Arvid Gustafsson1 , Bobby Tingstedt2, Greger Olsson1
1 Kirurgkliniken Centrallasarettet Växjö
2 Kirurgkliniken Skånes universitetssjukhus, Lund
Introduktion
Duodenaldivertiklar förekommer oftare hos patienter som genomgår Endoskopisk retrograd cholangio-pancreatografi (ERCP), jämfört med normalbefolkningen. Dessa divertiklar har ansetts, åtminstone i äldre studier, kunna försvåra kanyleringen, men även kunna öka risken för perioperativa komplikationer. Hur förekomsten av duodenaldivertiklar eller risken för en misslyckad kanylering och komplikationspanoramat ser ut i en nationell population har ej tidigare studerats och därför genomfördes denna studie.
Metod
Vi använde data från de ERCP som registrerats i det Nationella kvalitetsregistret för gallstenskirurgi och ERCP (GallRiks),mellan 2006 och 2021 (Totalpopulation: n=125 558), men exkluderade sen rendez-vous-ERCP, de som tidigare stentats, genomgått sfinkterotomi eller där uppföljningsdata saknades. Detta gav oss en studiepopulation på 73 937 undersökningar.
Resultat
Duodenaldivertiklar förelåg hos 10,2% (n=12 782) av totalpopulationen som genomgick ERCP och 32,3% (n=4 134) av papillerna var lokaliserade i divertikeln (Boix typ 1), under det att 67,7% (n=8 648) var lokaliserde i kanten av divertikeln (typ 2) eller bredvid (typ 3). De intraoperativa komplikationerna var identiska oavsett om en divertikel förelåg eller ej (3,1%), emedan de postoperativa komplikationerna var något vanligare i gruppen utan divertikel (16,1% vs 15,4%; p=0,08). Chansen för en lyckad kanylering var högre i gruppen utan en divertikel (89,7% vs 88,6% ; p=0,002), men procedurtiden skiljde sig inte mellan grupperna (med divertikel: 37,4 minuter (medel) vs utan divertikel: 37,3 minuter; p=0,73).
Diskussion
Duodenaldivertiklar förekommer hos ca 10% av de som genomgår ERCP i Sverige. Risken för komplikationer är ej ökad vid divertikelförekomst och inte heller påverkades procedurtiden, men chansen för kanylering var en dryg procent lägre i divertikelgruppen (88,6% vs 89,7%; p=0,002).
Bild: Gabriel Sandblom, Johanna Österberg, Eyvind Liljegren, Lars Enochsson
Allmän anestesi under ERCP förknippas med färre kvarvarande gallgångsstenar: en svensk populationsbaserad registerstudie.
SFÖAK
Eyvind Liljegren 1, 2 , Emma Sverdén 1, 3, Johanna Österberg4, 5, Lars Enochsson6, Gabriel Sandblom 1,3
1 Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm
2 Urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
3 Kirurgiska kliniken, Södersjukhuset, Stockholm
4 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm
5 Kirurgiska kliniken, Mora sjukhus, Mora
6 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi, Umeå universitet
Introduktion
Vanliga gallgångsstenar (CBD) behandlas med endoskopisk retrograd cholangio-pancreatography (ERCP) hos cirka 2300 patienter årligen i Sverige. Djupare nivå av sedering är förknippad med högre framgångsgrad för kanylering, men det är okänt om detsamma gäller för CBD-stenrensning. Syftet är att undersöka om djupare sedering under ERCP korrelerar med risken för kvarhållna CBD-stenar för att förbättra klinisk CBD-stenhantering.
Metod
För att fastställa risken för kvarhållna stenar samlade vi in prospektivt registrerade data från Svenska Gallstenskirurgiregistret och ERCP(GallRiks) från 2006 till 2021. Genom att identifiera upprepade ERCP som rapporterade en sten inom 12 månader skapade vi en proxy för kvarhållna stenar.
Resultat
Bland de 79319 patienter som registrerats under femton år genomgick 1139 primär ERCP för CBD-stenar som inte var en rendezvous ERCP eller utfördes intraoperativt under kolecystektomi. Inom ett år genomgick 41 patienter (3,6%) en sekundär ERCP för kvarhållna CBD-stenar. Andelen kvarhållna stenar inom den allmänna anestesigruppen var 6 av 386 (1,6%) medan den för gruppen som fick bassedering och propofol var 35 av 753 (4,9%).
Diskussion
Den ojusterade relativa risken för kvarhållna CBD-stenar på 2,99 (CI 1,3 - 7,1) i bas- eller propofolsederingsgruppen jämfört med generell anestesi innebär att djupare sedering underlättar stenrensning. Komplikationer i samband med upprepade procedurer skulle potentiellt kunna undvikas om generell anestesi skulle användas rutinmässigt för ERCP. Varje riskreduktion bör dock vägas mot riskerna med allmän anestesi.
Profylaktisk antibiotika och komplikationsfrekvensen vid ERCP med single-operator peroral cholangioskopi
SFÖAK
Arvid Gustafsson1, 2, 3 , Lars Enochsson4, Bobby Tingstedt2, Greger Olsson1, 3
1 Kirurgkliniken Växjö
2 Lunds Universitet
3 FoU Kronoberg
4 Umeå Universitet
Introduktion
Single-Operator Peroral cholangioskopi (SOPC) har sedan introduktionen 2008, utvecklats till ett viktigt komplement till endoskopisk retrograd pancreato-cholangiografi (ERCP). Emellertid är SOPC förknippad med en högre frekvens av perioperativa komplikationer (PK) och många guide-lines rekommenderar därför antibiotikaprofylax (AP) vid SOPC, trots att antalet studier är begränsat.
Metod
Syftet med studien var att undersöka hur AP vid ERCP med SOPC är associerat till infektiösa och totala PK.
Ur kvalitetsregistret GallRiks, i vilket mer än 90% av samtliga ERCP som genomförs i Sverige registreras, framtogs samtliga ERCP utförda mellan 2008 och 2021 (n=124 921). Ur denna grupp grupp extraherades studiepopulationen, som bestod av de 2 321 ERCP där SOPC utförts.
Resultat
1 843 (79,4%) ERCP med SOPC erhöll AP och av dessa drabbades 3,5% av en infektiös PK jämfört med 3,8% av de som inte fick AP (p=0,74). Den totala andelen PK var 14,7% då AP gavs och 17,0% om ingen AÅ erhölls (p=0,21). Risken för kolangit var identisk mellan grupperna (3,1%), under det att risken för abscessutveckling var något lägre i AP gruppen (0,8% vs 0,4%, p=0,29). I den multivariabla analysen, där vi korrigerade resultaten för kända ERCP-riskfaktorer, förblev AP utan effekt på såväl de specifika infektiösa PK (OR 0,92; 95 % CI 0,54-1,58), som på det totala antalet PK (OR 0,86; 95% CI 0,65-1,13).
Diskussion
ERCP med SOPC uppvisar en hög andel PK, med en kolangitrisk på över tre procent. Emellertid kunde denna studie, trots multivariabel analys för andra riskfaktorer vid ERCP, inte påvisa några skillnader i PK, oavsett om AP gavs eller ej.
Utförandet av rutinmässig intraoperativ kolangiografi och dess påverkan på intra- och postoperativt utfall vid gallstenskirurgi
SFÖAK
Lisa Lindqvist1 , Johanna Österberg2, 3, Gabriel Sandblom4, 5, Oskar Hemmingsson1, Pär Nordin1, Lars Enochsson1
1 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå Universitet
2 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet
3 Kirurgkliniken, Mora
4 Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
5 Kirurgkliniken, Södersjukhuset, Stockholm
Introduktion
Rutinmässig intraoperativ kolangiografi (IOC) har diskuterats flitigt, men två stora register-baserade studier har visat att IOC minskade risken för gallgångsskada, särskilt hos patienter med Akut Kolecystit (AK). I Sverige är rekommendationen att utföra IOC rutinmässigt vid kolecystektomi. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning som IOC utförs vid olika typer av sjukhus, samt om det finns någon koppling till det intra- och postoperativa utfallet.
Metod
Detta är en registerstudie med data från GallRiks. Kolecystektomier mellan 2011–2022 analyserades. Sjukhusen indelades i 4 olika grupper: Universitetssjukhus, Länssjukhus, Länsdelssjukhus och Privata sjukhus. Utförandet av IOC analyserades såväl för akuta som elektiva kolecystektomier, samt om det fanns någon koppling till förekomst av intra- och postoperativa komplikationer.
Resultat
144 374 kolecystektomier uppfyllde inklusionskriterierna, IOC utfördes i 93,1 % av ingreppen. Användningen av IOC ökar över tid på samtliga sjukhustyper, men fortsatt utförs IOC betydligt mer sällan på Privata enheter (Figur 1). Multivariat analys visar att för patienter med pågående AK ökar risken för såväl intraoperativa kirurgiska komplikationer (OR 2,13 (95% CI 1,60-2,83)) som för intra- och/eller postoperativa gallgångsskador (OR 2,74 (95% CI 2,12-3,53)) om man inte genomför IOC. På motsvarande sätt vad gäller elektiva cholecystektomier så finns en ökad risk för intraoperativa kirurgiska komplikationer (OR 1,60 (95% CI 1,22-2,11)) samt gallgångsskador (OR 1,60 (95% CI 1,27-2,03)) vid utebliven röntgen.
Diskussion
Användningen av IOC ökar vid samtliga sjukhustyper men fortsatt föreligger stora skillnader mellan privata och offentliga sjukhus. För patienter med AK ökar risken för intra- och postoperativa komplikationer och gallgångsskador om IOC inte utförs.
Kunskapsstöd - Nationellt kliniskt kunskapsstöd (nationelltklinisktkunskapsstod.se)
Vårdprogrammet är utarbetat inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård av Nationell arbetsgrupp för gallstenssjukdom (NAG), och fastställdes av Nationellt programområde för mag-och tarmsjukdomar 21 juni 2023. Vårdprogrammet vänder sig till samtliga vårdgivare som utreder och behandlar vuxna patienter med misstänkt eller verifierad gallstenssjukdom. Beslut om implementering tas i respektive region.
Delegaterna i NAG Gallstenssjukdomar består av representanter från samtliga sjukvårdsregioner, GallRiks samt specialister inom omvårdnad samt radiologi. Gruppen har stöd i sitt arbete av processledare från värdregionen, Västra sjukvårdsregionen.
Mer information om NAG och vårdprogrammet finns på Gallstenssjukdom | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)
Nu vidtar regionala arbeten att förhålla sig till och införa vårdprogrammet inom respektive region.
GallRiks hoppas på och ser att GallRiks-ansvariga läkare och koordinatorer sprider vårdprogrammet vidare på sina kliniker samt ser över om handläggningen av gallstenspatienter till stor del stämmer överens med vårdprogrammet.
GallRiks kommer fortsatt vara en avgörande del i kvalitetssäkringen av gallstensbehandling och för att framöver kunna bidra med kvalitetsindikatorer.
Kirurgveckan 2023 i Örebro
På Kirurgveckan - Onsdag 23 augusti, kl. 15:15-16.30, Hjalmar Bergman Teatern (med reservation för ev. ändring) kan du ta del utav föreläsningen:
SFÖAK+SIKT - Nytt vårdprogram för gallsten - har vi en gyllene standard nu?
Program | Kirurgveckan 2023
GallRiks finns på plats i monterutställningen hela veckan, monter nr 327, där vi presenterar det nu första skapade Nationella vårdprogrammet för diagnostik och evidensbaserat omhändertagande av patienter med gallstenssjukdom.
Välkomna att besöka oss!
Kontakta oss gärna om frågor eller oklarheter,
Styrgruppen GallRiks
Under perioden 2023-07-10 till 2023-07-28 begränsad support från Nationell koordinator.
Jag har semester ovanstående period och har begränsad tillgång till mejl och telefon och därmed längre svarstid.
Vid akuta driftproblem
Vi önskar alla användare en fin sommar!
Lise-Lott Prebner
Nationell koordinator
Nu är det snart dags för Kirurgveckan i Örebro, 21 till 25 augusti, Conventum Örebro.
Kirurgveckan i Örebro. GallRiks medverkade i monterutställningen för första gången i Jönköping 2017. Därefter har vi varit med i Helsingborg, Norrköping, Stockholm och finns nu i år även på plats i Örebro.
Bild: Eyvind Liljegren, på besök i vår monter, Norrköping 2018
Att finnas där på plats för att möta våra användare, GallRiks-ansvariga läkare, Koordinatorer, beslutsfattare samt övriga registerintresserade ger värdefulla möten.
Vi har under åren haft möjlighet att informera och att få återkoppling kring bland annat:
I år har vi fokus på och presenterar det nu första skapade Nationella vårdprogrammet för diagnostik och evidensbaserat omhändertagande av patienter med gallstenssjukdom, där GallRiks ingår i den nationella arbetsgruppen.
Läs mer på hemsidan för Kunskapsstyrning Gallstenssjukdom | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)
Nu vidtar regionala arbeten att förhålla sig till och införa vårdprogrammet inom respektive region. GallRiks kommer fortsatt vara en avgörande del i kvalitetssäkringen av gallstensbehandling och för att framöver kunna bidra med kvalitetsindikatorer.
Bild: Carl-Johan Drott, Johanna Österberg, Lise-Lott Prebner och
Peder Rogmark, GallRiks monter, Kirurgveckan Stockholm 2022.
Välkommen till vår monter Kirurgveckan i Örebro för att prata kvalitetsregister. Vi finns där hela veckan och du hittar oss i monter nr 327.
Peder Rogmark, styrgruppsledamot GallRiks, SIKT
Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag är Peder Rogmark, överläkare vid Kirurgkliniken Skånes Universitetssjukhus, där jag arbetat sedan 2001. På laparoskopi- och bukväggsteamet hanterar vi den benigna kirurgin inom gallvägarna, samt bråck i ljumskar och bukvägg. Huvuddelen av våra ingrepp utförs i Landskronas operationsavdelning.
Sedan flera år är jag ledamot i Gallriks Styrgrupp där jag arbetat med data-presentation, komplikationsregistrering, databasfrågor och FoU-gruppen.
Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Sedan många år har jag arbetat med kvalitetsregister eftersom det är en strukturerad uppföljning av vardagskirurgin. Det är egentligen ganska underligt att vi inte vet om den sjukvård vi levererar är tillräckligt bra. Med hög täckningsgrad kan vi lättare jämföra enheter och säkra att en jämlik behandling utförs i Sverige.
På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstenssjukdomar?
Åtminstone 13 avhandlingar har använt data från Gallriks. Betydelsen av peroperativ kolangiografi, tidigt upptäckta gallvägsskador och rutinmässig antibiotikaprofylax har påverkat svensk gallkirurgi.
Finns det något du tycker att GallRiks har behov av att förbättra/utveckla?
Bättre och snabbare återkoppling till användarna. Årsrapporten kommer till sin natur alltid i efterskott. Ett försök till snabb återkoppling är Nulägesrapporten som alltid finns när man loggar in i registret. Vi använder dessa data för lite i dag och det måste bli lättare att följa upp sin verksamhet.
Inmatning i registret är nödvändigt och ett slimmat trimmat formulär nödvändigt och en grannlaga uppgift att utforma. Det är en balans mellan detaljupplösning och enkelhet.
En mycket intressant och nödvändig utveckling är bedömning av Case-mix, det vill säga något mått på hur olika patienter skiljer sig åt mellan operationsenheter (eller kollegor).
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Jag är övertygad om att kvalitetsregister har en framtid. Ett mycket viktigt inslag är att det ska drivas av professionen och inte av administratörer för att behålla sin kliniska relevans. För högfrekvent sjukvård kan en jämlik vård bedömas, och för lågfrekventa ingrepp kan kunskapsmängden samlas in snabbare. Vi måste vara öppna för att se skillnader och lära från de som presterar bäst, alternativt förklara varför de inte är de enda förebilderna.
Strukturerad och noggrann uppföljning av galloperationer och ERCP-undersökningar är A och O. Variabeln Metod för uppföljning införde vi i registret 2021-06-22 för att framöver inte enbart redovisa antal postoperativa komplikationer per enhet utan även vilken metod man använt sig utav för att fånga dem.
Utdrag ur manual för 30-dagarskomplikationsregistrering inkl. Clavien:
Vid uppföljning för kontroll av eventuella postoperativa komplikationerna är det av vikt att utföra en noggrann journalgranskning för att se hela händelseförloppet och även eventuella kontakter som patienten haft från avslutad operation/ERCP och 30 dagar framåt. Variabeln Metod för uppföljning visar på vilket sätt koordinatorn/enheten utför sina uppföljningar.
Här väljer du den metod som du alltid använder dig utav för din uppföljning av postoperativa komplikationer.
Obs – Metod 2 inkluderar även om man vid uppföljningen inte hittar några övriga kontakter som patienten haft med andra vårdenheter. Val av metod 2 visar på en noggrann och bred uppföljning som utförts.
Kontakta Nationell koordinator vid frågor eller oklarheter.
GallRiks publicerar varje år en årsrapport. Årsrapporten för 2022 redovisar samtliga 78 registrerade enheters resultat och 48 av dessa utförde även ERCP.er. Inkluderade data i tabeller och grafer i rapporten avser 10 ingrepp totalt och som är klarmarkerade ingrepp. Klarmarkerade ingrepp innebär att både åtgärdsregistreringen och 30-dagarsuppföljningen är klarmarkerade.
Årsrapportens olika delar har producerats av ordförande Johanna Österberg och Erik Haraldsson(gallkirurgi), registerhållare Greger Olsson och Eva-Lena Syren (ERCP) samt Gabriel Sandblom (SF-36).
Rapporten är utformad så att det skall vara möjligt att utan medicinsk fackkunskap kunna ta del utav
rapportens innehåll.
Du hittar årsrapporten för 2022 samt även föregående års rapporter under rubriken/fliken Årsrapporter som finns på Förstasidan.
Kontakta