För att förbättra kliniska resultat för olika sjukdomar krävs välgjorda och pålitliga studier. I dag publiceras resultaten av två mycket stora randomiserade kliniska prövningar som koordinerats av Uppsala Kliniska Forskningscentrum UCR i
den välrenommerade tidskriften New England Journal of Medicine som visar att hjärtsjukvården kan förbättras - med mindre resurser.
Hjärtinfarkt tillhör en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och innebär risk för allvarliga komplikationer och nedsatt livskvalitet. Även om behandlingen förbättrats avsevärt finns stora kunskapsluckor. Nya behandlingar måste utvärderas och etablerade strategier bör ifrågasättas
Två mycket stora, internationella studier har undersökt viktiga och vanliga kliniska behandlingsstrategier. Den ena studien inkluderade 1542 patienter från 32 sjukhus i 7 länder och undersökte om det räcker att enbart behandla det kranskärl som orsakat infarkten, eller om långtidsresultaten blir bättre om även övriga förträngda kärl behandlas med ballongvidgning i förebyggande syfte. Studien visade att mer omfattande kranskärlsingrepp inte minskar risken för död eller ny hjärtinfarkt. Den andra studien inkluderade över 5000 patienter i tre länder och undersökte om en etablerad behandling med s.k. betablockerare verkligen behövs efter hjärtinfarkt om hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten visar att behandling med betablockare inte minskar risken för död eller ny hjärtinfarkt.
Båda studierna, som är mycket stora, använde det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART för att genomföra randomiseringen och samla in data i Sverige. Patienterna följdes upp i flera år efter ingreppet. Studien som dessa som använder befintliga vårdregister för genomförandet är mycket enkla att delta i för både forskare och patienter och kostnadseffektiva.
– Ett positivt fynd i studierna var att de flesta patienter överlever och inte kommer tillbaka med nya problem. Numera är hjärtinfarktpatienter så välbehandlade med läkemedel och snabba kranskärlsingrepp att det är svårt att skapa ytterligare riskminskning. Detta är mycket glädjande, säger Stefan James, Överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor i Kardiologi vid Uppsala universitet, som är vetenskaplig ledare på UCR och ordförande för den ena av de två studierna.
Många nya forskningsstudier visar att nya och vissa fall dyra behandlingar förbättrar vården. – Resultaten av de nya studierna visar att man i vissa fall kan ta bort behandling som varit etablerad och på så sätt spara resurser för sjukvården utan att resultaten försämras. Det är en viktig lärdom att klinisk forskning kan leda till förbättrad vård och samtidigt inte öka, utan snarare minska kostnaderna- säger Bertil Lindahl som är professor i Kardiologi vid Uppsala universitet, och ordförande för den andra av de två studierna.
Forskarna ska nu gå vidare och undersöka hur kärlkramp och livskvalitet hos patienterna påverkades av de olika behandlingsstrategierna, liksom hälsoekonomiska aspekter av vald strategi.
Forskningen genomfördes av Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala Universitet. Studien finansierades av bl.a. vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden. Legala sponsorer var Karolinska Universitetssjukhuset respektive Karolinska Institutet.
Publikationer:
FFR-Guided Complete or Culprit-Only PCI in Patients with Myocardial Infarction”, F Böhm, et al. New England Journal of Medicine, 2024-04-08, DOI: 10.1056/NEJMoa2314149
Beta-Blockers after Myocardial Infarction and Preserved Ejection Fraction. T Yndigegn et al. New England Journal of Medicine, 2024-04-07. DOI: 10.1056/NEJMoa2401479
Kontakt:
Stefan James, överläkare Akademiska sjukhuset
Professor i Kardiologi vid Uppsala universitet