Nedanstående information är mycket generell. Denna websida innehåller årsstatistik för kateterablationer mot hjärtrytmrubbningar i Sverige. Dessa utförs idag vid 11 specialiserade centra i Sverige. Tekniken går ut på att i hjärtats muskelvävnad finna elektriskt aktiva områden som krävs för att rytmrubbningen ska uppstå. Dessa områden kan finnas i något av de fyra hjärtrummen, dvs höger eller vänster förmak eller kammare.
Man kan drabbas av hjärtrusningar såväl om man är ung som högre upp i åldrarna. Man kan vara för övrigt helt frisk eller svårt sjuk. Olika typer av rytmrubbningar kommer ifråga för kateterbehandling. Skälen till att genomgå behandlingen är att ta bort eller lindra symptom, samt vid ett mindre antal tillstånd att minska framtida risker. En del hjärtrusningar kan inte framgångsrikt behandlas med kateterablation.
Ett antal andra förberedande undersökningar (röntgen, ultraljud) måste ofta göras före ingreppet. Själva ingreppet utförs med hjälp av flertal tunna böjliga katetrar som genom instick förs in i blodkärlen (vanligen från ljumskarna) och placeras i hjärtat. För att orientera sig i hjärtat används EKG taget från kateterspetsarna, röntgen och andra, datorbaserade tekniker. Ofta (men inte vid alla typer av rytmrubbningar) krävs att man med hjärtkatetrarna på plats framkallar den aktuella hjärtrusningen. Därefter lokaliserar man det kritiska området för hjärtrusningen och skapar ett ärr där. Detta görs genom att från kateterspetsen avge energi. Blodförtunnande behandling ges i samband med själva ingreppet. För vissa ingrepp (framförallt vid flimmerablationer i vänster förmak) är det livsnödvändigt att även ge blodförtunnade behandling såväl före som efter ingreppet.
Ingreppens svårighetsgrad är varierande, liksom resultatet och komplikationsrisken. Av dessa skäl går det inte att enkelt jämföra olika patientgrupper och ingreppsdiagnoser med varandra. Om Du är patient som söker information kring ingreppen måste Du först veta vilket ingrepp som planeras (ingreppsdiagnos) och vilken patientgrupp Du tillhör (ålder, bakomliggande sjukdomar). Först därefter kan Du i registrets årsrapport hitta en del upplysningar som kan vara användbara. Om Du är osäker på vad vissa uppgifter innebär så bör du diskutera dem med Din läkare.