Bestämmer TIMING bara vilket dygn som behandlingen påbörjas, eller även vilket klockslag?
Svar: Man randomiseras (lottas) till att tidig (inom 4 dygn) eller fördröjd (mellan 5-10 dagar) start. Eftersom klockan startar vid tidpunkt för insjuknande så kommer intervallet (tidigt /fördröjt) att avgränsas av timmar. T.ex Tidigaste behandlingsstart: kl 12 den 7/3, och senaste behandlinsstart kl 12 den 12/3. Men vilken tidpunkt man sedan väljer att starta (inom det intervallet) spelar ingen roll. Den faktiska starttiden registreras under fliken ”NOAK-start” i Riksstrokes inmatningsfönster. 


Hur gör vi om en patient behöver pausa NOAK på grund av till exempel ett ingrepp?
Svar: Det finns flera skäl till att en patient inte kan starta i tid eller behöver göra uppehåll, fyll bara i den informationen i Riksstroke så att vi ser den. De frågorna vill vi ha svar på.


Samlas information kring NOAK-doseringen in?
Svar: Nej, ni fyller bara i vilken typ av NOAK som ges till patienten. Val av NOAK-preparat och dosering är upp till varje enskild läkare. Från TIMING-studiens sida kan vi bara, gällande dosering, rekommendera att man följer FASS rekommendationer.


Blir det inte risk för att patienter med svår stroke alltid startar med NOAK dag 4 samt att patienter med lätt stroke alltid startar vid dag 5 (om randomiserad till tidig respektive fördröjd start)?
Svar: Det finns risk för det och därför är det viktigt med registrering av NIHSS, vilket indikerar infarktstorlek, så att vi kan ta hänsyn till det vid analyserandet av studiedata.


Ska vi variera i val av NOAK?
Svar: Ni väljer NOAK enligt er vanliga kliniska praxis. Det enda som skiljer sig åt är att randomiseringen visar när NOAK-behandling ska påbörjas.


Om en inkluderad patient med NOAK-behandling blir sämre på grund av blödning och det leder till att NOAK sätts ut – hur gör vi då?
Svar: Ni följer er kliniska praxis.