Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt utan att ha kända riskfaktorer som rökning, höga blodfetter och högt blodtryck har kraftigt ökad risk för att dö tidigt efter hjärtinfarkten visar en studie på över 60 000 svenska patienter.

Titel: Mortality in STEMI patients without standard modifiable risk factors: a sex-disaggregated analysis of SWEDEHEART registry data.

Artikeln hittar du här: Länk till The Lancet

Studien är en observationell studie med 12 års uppföljningstid av svenska män och kvinnor som drabbats av en hjärtinfarkt. Patienternas modifierbara riskfaktorer, såsom rökning, högt blodtryck och höga blodfetter, och i synnerhet avsaknad av dessa, har studerats i relation till prognos.

Studien har letts av Docent Emil Hagström, Uppsala universitet och Uppsala kliniska forskningscentrum, tillsammans med svenska och australienska forskare.

Det är känt sen länge att åtgärdbara riskfaktorer, riskfaktorer som till stor del orsakas av osunda levnadsvanor, är den absolut dominerande orsaken till hjärtinfarkt och hjärtdöd. De dominerande riskfaktorerna är rökning, höga blodfetter, högt blodtryck och diabetes.

-Patienter som vi hittills har sagt har en låg risk visade sig, tvärt emot vad vi trott, har en hög, och kanske högre än dem med riskfaktorer, risk för tidig död. Resultaten belyser att även idag med mycket bra behandlingsmetoder och läkemedel, så hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, säger Emil Hagström, överläkare vid hjärtsektionen vid Akademiska sjukhuset.

I studien har forskarna studerat över 60 000 patienter i Sverige som trots att de saknar åtgärdbara riskfaktorerna, ändå drabbats av hjärtinfarkt. Resultaten man fann visade en förvånande motsats till det man känner till sedan tidigare, nämligen att de utan riskfaktorer hade 50% större risk att dö under de första 30 dagarna, än patienter med en eller flera riskfaktorer. Detta var allra tydligast för kvinnor.

-Studiens resultat understryker betydelsen av forskning från ett könsperspektiv. Just att kvinnor utan typiska riskfaktorer har sämre prognos efter hjärtinfarkt jämfört med män tyder på att mer forskning behövs kring skillnader i biologiska mekanismer och andra faktorer som socioekonomiska, psykisk ohälsa och reproduktiv hälsa som kan ha större betydelse för kvinnor, säger Nina Johnston docent och överläkare vid hjärtsektionen vid Akademiska sjukhuset

Orsaken till varför de utan riskfaktorer, och i synnerhet kvinnor, har den kraftigt ökade tidiga risken är okänd. Det kan vara så att patienterna har flera riskfaktorer som samverkar, men att de ligger under de vanliga behandlingsnivåerna för patienter som uppfattas som hjärtkärlfriska. Forskarna spekulerar också i om patienter med hjärtinfarkt utan riskfaktorer, bedöms ha så låg risk, att de inte får samma intensitet av hjärtskyddande läkemedelsbehandling under och efter hjärtinfarkten.

-Patienter utan riskfaktorer skrevs ut från sjukhuset med betydligt färre läkemedel för blodtryck, blodfetter och andra hjärtskyddande läkemedel, än de patienter som hade en eller flera riskfaktorer, säger Emil Hagström.

Total studerades 62 048 patienter och av dessa saknade 15% riskfaktorer. Patienterna var 69 år gamla i median. 30 dagar efter hjärtinfarkten hade 11,3 % av patienterna utan riskfaktorer avlidit, medan 7,9% av dem med riskfaktorer hade dött. Kvinnor utan riskfaktorer var extra drabbade, och efter 30 dagar hade hela 17,6% avlidit.

Däremot var prognosen för dem som överlevt 30 dagar, och saknade riskfaktorer som förväntat bättre än för dem som hade en eller flera riskfaktorer.                                                                                                              

-Det stärker oss i att på lång sikt är det bättre att inte ha riskfaktorer som man kan åtgärda. Andra studier visar med tydlighet att det går bättre för patienter som normaliserar sitt blodtryck, sänker det onda kolesterolet, behandlar diabetes och i synnerhet slutar att röka, säger Emil Hagström

-Studien bekräftar kraften i systematisk datainsamling från väldesignade register med bred åtkomst för att identifiera oväntade luckor och ojämlikhet i klinisk vård och resultat, säger Stefan James, vetenskaplig ledare UCR,överläkare vid Akademiska sjukhusets hjärtsektion och professor i kardiologi vid Uppsala universitet.


Kontakt:
Docent Emil Hagström        
Mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tel: 0708-110328
Kardiologi, Institutionen för medicinska vetenskaper,
Uppsala universitet, Uppsala, Hjärtsektionen, Akademiska sjukhuset