Kontaktperson: Eva Jacobsson; Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Studier med pågående patientinklusion

REDUCe art

REDUCE-SWEDEHEART är en ny och enkel R-RCT-studie där alla sjukhus kan delta. Svarar på frågan om beta-blockad eller inte vid hjärtinfarkt och normal systolisk vänsterkammarfunktion.

Studien startar i september 2017.

REDUCE-SWEDEHEART kommer att inkludera 7000 patienter med hjärtinfarkt och bibehållen systolisk vänsterkammarfunktion (EF ≥ 50 %).
Alla center som rapporterar till SWEDEHEART kan delta i studien.

Läs mer om studien

____________________________________________________________________

 

rsz iamai logo official 

IAMI trial - Influenza vaccination After Myocardial Infarction

Under influensaepidemier ökar antalet dödsfall på grund av hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Influensavaccination är ingen rutinbehandling efter hjärtinfarkt och i Sverige vaccineras mindre än 50 % av målpopulationen. Tidigare registerstudier indikerar att influensavaccin har en skyddande effekt mot kardiovaskulär sjukdom, dock saknas noggrant designade randomiserade kliniska studier med väl underbyggd statistisk power.

Målsättningen med studien är att för patienter med hjärtinfarkt där det finns indikation för invasiv undersökning av kranskärlen dokumentera om influensavaccination ger bättre prognos än ingen influensavaccination gällande tid till dödsfall, ny hjärtinfarkt eller blodpropp i ett behandlat kranskärl. Studien utgår från Sverige, men även sjukhus i Danmark, Norge, Finland och Island kommer att delta.

I studien kommer svenska och nordiska hälsoregistren att användas för insamlande av data från totalt 4400 patienter över tre influensasäsonger. Patienter med hjärtinfarkt lottas till influensavaccination eller placebo (koksaltlösning) och följs upp via registren samt via ett telefonsamtal efter ett år.

Läs mer om studien här: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02831608

Följ IAMI studien på Facebook: https://www.facebook.com/groups/1704419196547647/

____________________________________________________________________

FULL REVASC

Full Revasc

Dödligheten är hög hos patienter med akut hjärtinfarkt som också har misstänkta förträngningar i andra kranskärl, s.k. flerkärlssjukdom. Efter ballongvidgning och stentinläggning (PCI) av det kärl som orsakat hjärtinfarkten, är det ännu oklart hur man bäst bör förhålla sig till övriga förträngningar. Nuvarande riktlinjer, som rekommenderar att man endast gör PCI av det infarkt-relaterade kärlet (s.k. initialt konservativ behandling), baseras på flera stora vetenskapliga observationsstudier, vilka emellertid har låg bevisgrad. Nyligen har två små studier där man lottat patienter till PCI av samtliga misstänkta förträngningar visat att denna behandling möjligen är bättre än att endast åtgärda det infarkt-relaterade kärlet. Dessa studier gjordes dock utan tryckmätning av kranskärlen (s.k. FFR), vilket är en metod som kan avgöra om en misstänkt förträngning har betydelse vid stabil kranskärlssjukdom. Huruvida PCI av samtliga betydande förträngningar enligt tryckmätning (s.k. FFR-guidad PCI) hos patienter med akut hjärtinfarkt är bättre jämfört med enbart åtgärd av det infarkt-relaterade kärlet är dock ännu okänt.

Frågeställning: Att vid akut hjärtinfarkt med flerkärlssjukdom undersöka om FFR-guidad PCI av samtliga misstänkta förträngningar leder till förbättrad överlevnad och färre hjärtinfarkter jämfört med att enbart åtgärda det infarkt-relaterade kärlet.

Arbetsplan: Detta är en stor randomiserad studie där man utvärderar effekten av olika behandlingar på total dödlighet och ny hjärtinfarkt inom ett år. 4052 patienter med akut hjärtinfarkt och flerkärlssjukdom i Sverige, Danmark, Norge, Island, Finland, Polen och Lettland lottas till en av följande två behandlingar mot övriga misstänkta förträngningar:

1. FFR-guidad PCI under första vårdtillfället

2. Initialt konservativ behandling

Randomisering (lottning) och datainhämtning sker direkt i de olika registren för kranskärlsröntgen i Sverige, Danmark, Norge och på Island. Fördelar med att både lottning och datainhämtning sker direkt i registren innebär att majoriteten av alla patienter kan studeras, vilket innebär att resultaten kommer att få stor genomslagskraft hos en stor patientgrupp. Dessutom kan fler patienter inkluderas snabbare i studien, och det ger även en mycket bra uppföljning av hjärt-kärlhändelser till en låg kostnad. Misstänkta hjärtinfarkter kommer att granskas och verifieras av Uppsala Clinical Research Center som också kommer att samla in data från andra register inklusive respektive lands dödsorsaksregister.

 

Studier där inklusion av patienter har avslutats och resultat avvaktas

DETO2x

DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction

Tillförsel av syrgas har varit en etablerad del i behandlingen vid misstänkt akut hjärtinfarkt. Aktuella behandlingsrekommendationer enligt ESC/AHA/ACC är att ge syrgas vid akut koronart syndrom för att korrigera syredesaturation vid syremättnad <90% (klass I, B). För patienter med syresättning ≥90% finns dock inga enhetliga rekommendationer. Brist på vetenskaplig dokumentation bekräftas av en nyligen publicerad Cochrane rapport (The Cochrane Library 2010:6.:CD007160). Det föreligger även studier som talar för en eventuell risk för skada med sygastillförsel. Således saknas evidens för syrgasbehandling, därmed föreligger ett akut behov av en ”definitiv, stor, randomiserad studie” för att kunna besvara frågan om syrgasens roll vid akut AMI.

Mot denna bakgrund gör vi nu en SWEDEHEART-baserad multicenterstudie, där patienter med misstanke om akut hjärtinfarkt randomiseras till behandling med syrgas eller inte.

DETOX – AMI: en öppen randomiserad studie

Patienter inkluderas i ambulans eller på sjukhusets akutmottagning.

Inklusionskriterier:

- Symtom (CBS/dyspné) på misstänkt akut hjärtinfarkt de senaste 6 timmarna

- Troponinförhöjning och/eller EKG-förändringar tydande på akut ischemisk hjärtsjukdom

- Syremättnad ≥90% mätt med pulsoximetri

- >30år

För inklusion i studien krävs att samtliga kriterier är uppfyllda.

_____________________________________________________________________________________________

IFR

Evaluation of iFR vs FFR in Stable Angina or Acute Coronary Syndrome (iFR Swedeheart)

Previous trials have demonstrated that the use of physiological assessment of stenosis severity using fractional flow reserve (FFR) is superior to angiographic assessment in percutaneous coronary intervention (PCI) and improves clinical outcome. Despite the clinical utility, FFR is used only in 10-15% of patients today. The main reasons for the low adoption rate of FFR are the prolonged procedural time, Adenosine related discomfort and cost associated with Adenosine.

Instantaneous Wave-Free ratio (iFR®) is a novel method to assess coronary lesions for functional significance. The main benefits
of the method compared to FFR are that the measurement is instantaneous and does not require Adenosine infusion. Thus, the patient does not experience any discomfort from the measurement and procedural time could be shortened compared to when using FFR. This could potentially increase the adoption rate of physiologic assessment of coronary lesions.

The aim of this trial is to compare the clinical outcome of patients assessed by iFR® with patients assessed by FFR.

Furthermore, the trial will be conducted as a registry based randomized clinical trial (RRCT) which is a novel strategy to conduct clinical trials. The randomization will occur online in the Swedish angiography and angioplasty registry (SWEDEHEART) using a web based platform.

_____________________________________________________________________________________________

VALIDATE

Studiens titel:

Bivalirudin jämfört med Heparin vid NST and ST-höjnings hjärtinfarkt hos patienter på modern trombocythämmande behandling i SWEDEHEART(VALIDATE-SWEDEHEART-studien).

Kort sammanfattning av studien:

Studien är en öppen prospektiv randomiserad multicenter-studie som kommer att utföras inom det offentliga svenska angiografi- och PCI-registret SCAAR.

I studien jämförs effekten mellan heparin under PCI jämfört med bivalirudin plus heparin under PCI på patienter med akut ST-höjnings hjärtinfarkt (STEMI) eller icke ST-höjningsinfarkt (NSTEMI). Randomisering av patienter till en av de två behandlingsformerna sker i registret. Ca 6000 patienter kommer att inkluderas i studien på sjukhus som är anslutna till SCAAR-registret; 3000 patienter i STEMI-armen och 3000 i NSTEMI-armen.

Tillbaka till toppen