Nationell konferens om kliniska studier är en årlig mötesplats för kunskapsutbyte och nätverkande och riktar sig till dig som arbetar inom akademi, hälso- och sjukvård
och industri.

Hur ser framtidens forskningsmetoder ut? Vilken roll har framtidens forskningspatient och inom vilka terapiområden bedrivs framtidens kliniska studier?
Dessa är några av de frågor du kommer att få ta del av under konferensen med temat ”Framtidens kliniska studier”. Möt inspirerande talare och nätverka
med konferensdeltagare från akademi, hälso- och sjukvård och industri.

När: den 7–8 september
Var: Aula Medica, Stockholm

Nationell konferens om kliniska studier arrangeras av den nationella satsningen Kliniska Studier Sverige, som är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och Sveriges sex sjukvårdsregioner. Karolinska Trial Alliance (KTA) är 2017 års regionala värd.

För mer information och anmälan www.kliniskastudier.se/nationell-konferens-kliniska-studier/

 

-  Vi är mycket glada för att ha rekryterat Sara Hansson och ser fram emot att välkomna henne på UCR. Jag är övertygad om att hennes gedigna kunskaper och ledningserfarenheter kommer vara till nytta för kvalitetsregistersektionen och hela UCR, säger Jonas Oldgren, verksamhetschef på UCR.

Sara Hansson tillträder tjänsten den 1 mars 2017. Hon har en statsvetenskaplig utbildning från Uppsala universitet, och har utöver denna adderat kompetens inom ledarskap, projektledning, digital produktutveckling och agil kravställning och utveckling genom sina olika roller inom Bisnode-koncernen.

- Jag är väldigt glad att få ansluta till sektionen för Kvalitetsregister vid UCR, och förväntansfull och ivrig att få bidra, både internt i verksamheten hos UCR men också i samverkan med andra registercentrum och organisationer, säger Sara Hansson.

Rekryteringen ger möjlighet för Peter Hedman att fokusera på sitt uppdrag som sektionschef för UCRs Utvecklingssektion och han kommer även fortsättningsvis att ingå i ledningsgruppen för UCR.

- De senaste fem åren har jag ägnat min energi, tid och engagemang till att arbeta som chef för UCRs registersektion. Det har varit fem fantastiska år på många sätt. De har varit lärorika, utvecklande och inte minst har jag lärt känna otroligt många duktiga människor. Tillsammans har vi förändrat kvalitetsregister-Sverige. Det finns fortfarande väldigt mycket att utveckla och förbättra men jag känner en stor stolthet över allt vi har åstadkommit under dessa fem år.

På Utvecklingssektionen arbetar vi med alla de frågor som är kopplade till IT. Uppdragen är väldigt varierande och handlar om allt från uppbyggnad av kvalitetsregister i andra länder till nya verktyg och system för forskning och uppföljning. Möjligheten att snabbt och effektivt kunna medverka till att utveckla vården i Sverige och utomlands känns väldigt inspirerande och engagerande.

Ett stort tack till alla er som jag har haft förmånen att få arbeta tillsammans med under de här fem åren och jag ser fram emot att hitta nya spännande projekt framöver så att vi åter får möjligheten att utveckla vården tillsammans, säger Peter Hedman.

För första gången anordnar Nationella Biobanksrådet (NBR) en biobankskonferens som äger rum 14-15 februari 2017 i Göteborg.

Under dessa dagar samlas runt 200 deltagare för att presentera och diskutera biobanksfrågor i Sverige. Vi kommer att få information om den pågående biobanksutredningen, den nya ISO-standarden, IT-innovationer, aktuell forskning och mycket mera. Alla som kommer i kontakt med biobankning på något sätt är välkomna.

Läs mer

Professor Robert M Califf är en av världens främsta kliniska forskare. Han har varit banbrytande inom utveckling av evidensbaserad medicin och klinisk forskning och han ofta lyfter fram UCR och Uppsala universitet som viktiga för utvecklingen av pragmatiska kliniska studier.

Dr Califf var medgrundare till, och i många år chef, för Duke Clinical Research Institute som UCR har mångårigt gott samarbete med. Han blev nyligen utsedd av president Obama till chef för FDA - det amerikanska läkemedelsverket.

-  Det är verkligen inspirerande att åter kunna hälsa Robert välkommen till Uppsala, denna gång som hedersdoktor vid universitetet, och vi ser fram emot fortsatt samarbete, säger Jonas Oldgren (promotionsvärd), Stefan James och Lars Wallentin.

Läs pressmeddelandet

Professor Stefan James, forskningsledare vid UCR, har av Apotekarsocieteten utsetts till 2016 års Bengt Danielsson föreläsare. Priset ska belysa nya områden inom läkemedelsområdet och Stefan James får priset för sitt arbete med registerbaserade kliniska prövningar – ett sätt att utveckla den kliniska forskningen och läkemedelsutvecklingen.

Under årets Läkemedelskongress kommer han att hålla den sk Bengt Danielssonföreläsningen med titeln ” RRCT: Registerbaserade kliniska prövningar – hur långt har de kommit?” under Läkemedelskongressen den 9 november.

Läs mer om priset hos Apotekarsocieteten

För andra året i rad arrangerades konferensen av Kommittén för kliniska studier, Vetenskapsrådet, i samarbete med Forum Sydost, Forum Norr, Forum Söder, Karolinska Trial Alliance, Gothia Forum och Forum Uppsala-Örebro (regional värd). UCR var lokal arrangör av konferensen.

Över 400 deltagare var med och tog del av presentationer och diskussioner och bidrog med förslag och idéer.

Tema för konferensen i år var ”Pragmatiska patientnära studier - större, snabbare och smartare”. En rapport från konferensen är under produktion och kommer att publiceras kliniskastudier.se liksom presentationerna i pdf. 

Programmet var fyllt av föreläsare och paneldiskussioner som presenterade och diskuterade hur Sveriges välorganiserade sjukvård med nationella kvalitetsregister möjliggör att studier kan genomföras med högsta tänkbara kvalitet till en marginell kostnad jämfört med en konventionell klinisk forskningsstudie. I kombination med tekniska lösningar som e- och m-hälsa har Sverige unika förutsättningar att i nära samarbete med patienterna genomföra studier, utvärdera behandlingsmetoder och nya läkemedels effektivitet i den kliniska verkligheten.

 - Jag tycker att konferensen blev den mötesplats för alla aktörer inom klinisk forskning som vi eftersträvat! Deltagarna och föreläsarna var en spännande mix av forskningssköterskor, minister, forskningsdirektörer, biobanksexperter, myndighetsföreträdare, kliniska forskare, representanter från läkemedels-, medicinteknik- och CRO-företag och registerhållare, säger Jonas Oldgren, verksamhetschef på UCR och lokal värd.

 

 

 

Välkommen att vara med på seminariedagen i Grönvallsalen, Akademiska sjukhuset 16 juni kl 11.00-16.00.
Möt medarbetare, företrädare för huvudmännen och forskare som arbetar tillsammans med UCR.

Anmäl dig senast 8 juni för lunch och kaffe. Anmälan är stängd.

 

Program 16 juni

11.00-11.05 Jonas Oldgren, chef för UCR, hälsar välkommen
11.05-11.30

Tillbakablick – så här började det

Jonas Oldgren – moderator, chef 2014-

Lars Wallentin, grundare och chef 2001-2008, 2012-2013

Kjell Öberg, dekanus medfak 2002-2008

Erik Hemmingsson, sjukhusdirektör 2002-2006

Jan-Erik Synnerman, kvalitetsregisteransvarig SKL 1994-2009

11.30-12.30 UCR – milstolpar och vägval


Lars Wallentin – moderator

Sören Gustafsson – Kvalitetsregister

Bodil Svennblad – Statistik

Inger Ekman – Kliniska prövningar

Marianne Åström - Administration

Agneta Siegbahn – UCR Laboratory

Anna Beskow – Uppsala Biobank

12.30-13.30 Lunch och posterutställning i anslutning till Grönvallsalen

Öppet hus i Ishotellet

13.30-13.50

Det här är UCR idag

Jonas Oldgren

13.50-14.30

Därför har jag valt att arbeta med UCR

Moderator Anna Beskow

Lars Lund, docent/överläkare kardiologi, KI/Karolinska

Peter Nygren, professor/överläkare onkologi, UU/Akademiska

Gunnar Enlund, överläkare anestesi, Akademiska, SPOR – Svenskt PeriOperativt Register

Johanna Åkesson, Senior Nordic Medical Advisor, AstraZeneca

14.30-15.00 Kaffe
15.00-15.45

Därför har jag valt att arbeta med UCR, forts

Moderator Anna Beskow

Sten Rubertsson, professor/överläkare anestesi, UU/Akademiska

Karl Michaelsson, professor/överläkare ortopedi, UU/Akademiska

Janet Cunningham, forskare/ST-läkare psykiatri, UU/Akademiska

15.45-16.00

Framtidsspaning – visioner

Jonas Oldgren och Eva Tiensuu Janson, dekan UU

EuroPCR är det officiella årsmötet  för European Association of Percutaneous Cardiovascular Interventions (EAPCI) och en av de ledande konferenserna inom interventionell kardiovaskulär medicin med mer än 12 000 deltagare varje år.

I år är UCR värd för en hel session "Planerade och pågående kliniska prövningar: en statusuppdatering från Uppsala Clinical Research Center (UCR)". Deltagarna kommer att ta del av pågående traditionella och registerbaserade randomiserade kliniska prövningar som kan förändra framtida praxis. De kommer även att få fördjupad förståelse av design och utförande av randomiserade registerstudier. Studierna handlar om allt från betydelsen av syre vid hjärtinfarkt till Spironolakton-behandling av hjärtsviktspatienter med bevarad vänsterkammarfunktion.

- Vi är mycket glada över att EuroPCR har valt ut oss som akademisk forskningsorganisation och låter oss presentera ett urval av de pågående innovativa kliniska forskningsprojekt där UCR har en ledande roll, säger Jonas Oldgren, verksamhetschef vid UCR.

Läs mer på EuroPCR

Tisdagen den 7 juni kl. 11-14 håller UCR Laboratory och Ishotellet öppet hus. Våra medarbetare visar och berättar om analyser av biomarkörer, DNA-extraktion, systemstöd (LIMS), biobankning, provhantering och alikvoteringsrobotar.

Välkomna till Ishotellet, ing 70, kv (gamla journalarkivet)
Akademiska sjukhuset, Uppsala

I Sverige har vi utmärkta verktyg för att förenkla genomförandet av kliniska studier så att de blir enklare, smartare, billigare och snabbare med god kvalitet. På temadagen möter du forskare, läkare, statistiker och andra experter som diskuterar registerbaserade kliniska studier, berättar om den senaste forskningen inom området och delar med sig av sina erfarenheter genom praktiska och handfasta tips.

Forum Uppsala-Örebro vänder sig i första hand till dig som bedriver och/eller är intresserad av pragmatiska kliniska studier inom Uppsala-Örebroregionens hälso- och sjukvård, men ett begränsat antal platser kommer också att beredas för andra intresserade. För mer information och anmälan, vänligen se Forum Uppsala-Örebros hemsida.

Välkomna önskar Forum Uppsala-Örebro i samarbete med UCR!

Många kardiologiska nyheter har presenterats ACC kongressen i Chicago och en studie som blivit uppmärksammad är HOPE-3 studien.

Denna primärpreventiva studie har med en faktoriell design randomiserat 12 700 individer från 21 länder; män >55 år och kvinnor >65 år utan känd hjärtsjukdom med måttligt förhöjd risk till tre behandlingsalternativ: 1) statinbehandling rosuvastatin 10 mg dagligen 2) candesartan 16 mg/HZT 12,5 mg dagligen samt 3) kombinationsbehandling mot placebo i en faktoriell design. Studien startade redan 2007 och uppföljningstiden var i medeltal 5,6 år. Claes Held har varit svensk koordinator sedan starten.

Huvudresultaten var att behandling med rosuvastatin minskade signifikant risken för primär outcome (CV död, hjärtinfarkt och stroke) med ca 25%. Ingen effekt av blodtrycksbehandlingen kunde ses generellt men i en subgruppsanalys noterades en ca 25% riskreduktion hos de med högsta blodtrycksnivåerna (>143 mm Hg). Individerna med kombinationsbehandling fick en knappt 30% riskreduktion av primär outcome och en nästan 40% minskning hos de med de högsta blodtrycksnivåerna.

Statinbehandling ledde till något fler som fick muskelbiverkningar men det var färre som avbröt behandlingen pga biverkningar jämfört med placebogruppen. Man noterade ingen ökad risk för diabetes eller cancer.

Sammanfattningsvis kan denna enkla, säkra och effektiva behandling som är lätt att tillämpa i Sverige och även globalt få en potentiellt betydande inverkan på folkhälsan och leda till förändrade riktlinjer avseende primärpreventiv behandling. Ett räkneexempel: om man behandlade 10% av världens befolkning med måttligt förhöjd risk skulle 10-20 miljoner hjärt-kärlhändelser kunna förhindras.

Resultaten publicerades simultant i tre artiklar i New Engl J Med.

HEFUU bjuder in till workshop med fyra forskare vid Uppsala universitet 18 februari kl 13-16.30 i Robergsalen, Akademiska Sjukhuset (ingång 40, 4 tr). Lunch serveras från kl 12.

Program och anmälan finns på www.hefuu.uu.se

Nu är det dags att boka in 2016 års “Nationell konferens för klinisk forskning”. Denna gång på Uppsala Konsert och Kongress 6-7 september med UCR som lokal arrangör.

För mer information: nkkf2016.se

Patienter som drabbas av stroke och samtidigt har förmaksflimmer har en klart ökad risk att drabbas av ny stroke men också en risk för blödningskomplikationer av blodförtunnande behandling. Behandlingsforskningsfonden har anslagit 18 miljoner till en studie, TIMING, för att utvärdera om tidig start av blodförtunnande behandling (inom 4 dygn) efter en stroke är minst lika bra som senare start (fem till tio dygn) för att förebygga ny stroke och minska risken för att avlida, utan att öka risken för allvarliga blödningar.

- Vi är mycket glada att Behandlingsforskningsfonden i hård konkurrens valt att finansiera detta projekt som belyser en viktig och mycket vanlig frågeställning i stroke- och förmaksflimmervården, säger Jonas Oldgren, huvudansvarig för studien.

Bakgrund
Förmaksflimmer är, vid sidan av högt blodtryck, en av de främsta orsakerna till hjärninfarkt. I Sverige insjuknar årligen ca 20 000 individer med hjärninfarkt (akut ischemisk stroke) och 30 % av dem har förmaksflimmer. Patienter med förmaksflimmer får vanligen större hjärninfarkter än andra patienter.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård bör Hälso- och sjukvården erbjuda personer med förmaksflimmer och förhöjd risk för stroke behandling med orala antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel). Individer med som tidigare drabbats av stroke anses samtliga ha förhöjd risk. Med blodförtunnande läkemedel avses både nya orala direktverkande antikoagulantia (NOAK) t.ex. apixaban, dabigatran och rivaroxaban (läkemedelsnamn Eliquis®, Pradaxa® och Xarelto®) och warfarin (läkemedelsnamn Waran®). Enligt det svenska kvalitetsregistret Riksstroke hade 6215 patienter med hjärninfarkt även förmaksflimmer under 2014. En betydande andel av dem fick dock inte rekommenderad blodförtunnande behandling.

Situationen idag
Nyttan med tidigt insatt behandling med NOAK eller warfarin för att minska risken för ny hjärninfarkt kan begränsas av risken för hjärnblödning hos patienter som nyligen drabbats av stroke.

- Det finns starkt vetenskapligt stöd för att ge blodförtunnande behandling till patienter som drabbats av stroke och har förmaksflimmer. Däremot vet vi inte när denna behandling kan påbörjas för att ge bästa skydd mot ny hjärninfarkt med minsta möjliga risk för biverkningar i form av allvarliga blödningar. Den bästa tidpunkten att starta behandlingen är en fråga som är aktuell varje gång läkare ska ta ställning till att påbörja eller återinsätta blodförtunnande behandling hos de årligen drygt 6000 svenska patienterna, säger Jonas Oldgren.

En nyligen avslutad observationsstudie (Pre-TIMING) av alla patienter med ischemisk stroke och förmaksflimmer som vårdats under 2014 på universitetssjukhusen i Lund och Uppsala visade att risken för nytt insjuknande i genomsnitt var 4 % för ny hjärninfarkt och 3 % för hjärnblödning. Bland dem som under vårdtiden påbörjade behandling med NOAK eller warfarin tenderade riskerna för både hjärninfarkt och hjärnblödning vara lägre. Tidpunkten för behandlingsstart var i genomsnitt 5 dagar både för NOAK och för warfarin.

TIMING-studien som nu planeras är en registerbaserad randomiserad studie som kommer att genomföras i det nationella strokeregistret med deltagande av många svenska sjukhus. Strokeregistret underlättar rekrytering av patienter till studien och systematisk uppföljning.

- Det är en spännande utmaning att genomföra den första registerbaserade randomiserade kliniska studien i Riksstroke! Denna metod för kliniska studier har visats sig vara mycket resurseffektiv och framgångsrik i genomförda och pågående studier i andra register vid UCR (främst hjärtregistret Swedeheart), och vi på UCR ser fram emot samarbetet med Riksstroke och Registercentrum Norr i Umeå, säger Jonas Oldgren.

Patientperspektivet
Den nya patientlagen ställer ökade krav på att vårdgivaren lämnar utförlig information om aktuella behandlingsalternativ, men det saknas än så länge välgrundad information att ge avseende när blodförtunnande behandling ska påbörjas efter en hjärninfarkt. För att citera Sven Andreason, ordförande i patientorganisationen STROKE-Riksförbundet, 26 augusti 2015: ”Sett ur patientens synpunkt måste sakfrågan om terapin med blodförtunnande medel vara det primära. Här kommer den nya patientlagen in och ställer ökade krav på vårdgivaren att lämna information om behandlingsalternativet”.

Hälsoekonomi
En tidigt insatt blodförtunnande behandling, utan allvarligt ökad risk för hjärnblödning, kan vara kostnadseffektiv, eftersom tiden från beslut till påbörjad behandling blir kortare. Detta reducerar troligen den totala vårdtiden. För patienter studerade i Pre-TIMING var vårdtiden i genomsnitt 16 dagar.

Om studien
Studien genomförs som ett samarbete mellan Uppsala Clinical Research center (UCR) och det nationella kvalitetsregistret Riksstroke, och leds av ett team av forskare med bred erfarenhet av blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer och stroke.

Ansvariga forskare:
Jonas Oldgren, verksamhetschef, UCR
Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Bo Norrving, Lunds universitet
Ziad Hijazi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Andreas Terént, Uppsala universitet

SWELife (VINNOVA) storsatsar på nationell modell för sjukvårdsintegrerad insamling av blodprov. SWELife satsar, bara i år, drygt 5 miljoner kronor på att skapa en likvärdig infrastruktur för insamling av blod (och andra vätskeprov) för forskning på läns- och universitetssjukhus i Sverige.

Projektet startade i november i år och sträcker sig över fem år. Uppsala Biobanks forskningssamordnare Linda Paavilainen är just nu utlånad som nationell samordnare för ansökningsprocessen 2015 och arbetar tillsammans med projektledare Sonja Eaker Fält (ordf för Nationellt Biobanksråd) m fl för att koordinera det nationella arbetet. Uppsala Biobank har varit med och utvecklat den nationella sjukvårdsintegrerade modellen och har i dag en automatiserad sjukvårdsintegrerad biobanksinfrastruktur via Klinisk kemi och farmakologi på Akademiska sjukhuset.

Carmen S Christian, University of the Western Cape föreläser om Availability, affordability and acceptability of healthcare in post-apartheid South Africa.

4 december, kl 13.30-15.00
Akademiska sjukhuset, ing 30 bv, Boströmsalen

www.hefuu.uu.se

Athenapriset 2015, Sveriges största pris för klinisk forskning, tilldelas TASTE-studien (Thrombus Aspiration in ST-Elevation Myocardial Infarction in Scandinavia). Studien är unik i sitt slag, där Sveriges välorganiserade sjukvård med nationella kvalitetsregister var en förutsättning för genomförandet.

- Tack vare våra offentliga register kunde studien genomföras med högsta tänkbara kvalitet till en marginell kostnad jämfört med en konventionell klinisk forskningsstudie. Den här typen av studie öppnar möjligheter för utvärdering av etablerade behandlingsformer som är viktiga för patienterna men saknar kommersiellt intresse, och kan bidra till att Sverige återtar sin roll som världsledande när det gäller kliniska prövningar, säger Stefan James, studiens ordförande och forskningsledare vid UCR.

Det är den största randomiserade studien av en medicin-teknisk produkt vid hjärtinfarkt som hade gjorts någonsin. Studien omfattade 7200 patienter och är den första studien av utsugning av blodproppar vid hjärtinfarkt som är tillräckligt stor för att dra meningsfulla slutsatser om överlevnad. Studien genomfördes tillsammans med samtliga sjukhus i Sverige. Hälften av patienterna fick endast ballongbehandling och den andra hälften fick behandling genom utsugning av en blodpropp före ballongbehandling.

Registry-based Randomized Clinical Trials (RRCT) är, sedan TASTE-studien presenterades, en nationellt och internationellt uppmärksammad och mycket efterfrågad modell för stora prospektiva randomiserade studier inom nationella kvalitetsregister.

- Intresset är stort och behovet är enormt. En mycket liten del av de behandlingar som ges i sjukvården är vetenskapligt utvärderade. RRCT ger oss unika möjligheter att förbättra vården och därmed hälsan i Sverige och internationellt, säger Stefan James.

 

Om Athenapriset

Athenapriset delas ut av Vinnova tillsammans med Dagens Medicin. Bakom priset står en bred krets av organisationer med engagemang i medicinsk forskning och vårdforskning - Lif, Sveriges Kommuner och Landsting, Sweden Bio, Swedish Medtech, Vetenskapsrådet och Forte.

Priset går till: Registerbaserad och randomiserad klinisk prövning – Taste-studien.

Huvudansvariga: Styrgruppen för TASTE bestod av Stefan James, Ole Fröbert, Bo Lagerqvist och Göran Olivecrona.

 

I mitten av oktober var de 2000 patienter som ska ingå i iFR-SWEDEHEART (Instantaneous Wave-Free Ratio (iFR) versus Fractional Flow Reserve (FFR)) inkluderade. Studien startade i maj 2014 vid Skånes universitetssjukhus och 15 sjukhus i Sverige, Danmark och Island har deltagit. Studien är en RRCT (Registry-based Randomized Clinical Trial), en klassisk randomiserad studie där randomisering och registrering av forskningsdata har gjorts i det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART.

iFR är en ny metod att utföra tryckmätning i kranskärlen. Metoden använder en programvara för att beräkna tryckfallet i vila. Fördelarna med metoden är dels att inget provokationsläkemedel behöver ges vilket gör att patienten inte har något obehag av undersökningen, dels att iFR tar ca 5-10 sekunder att utvärdera varje förträngning jämfört med FFR(en teknik där man för in en tunn metalltråd och mäter tryckfallet över förträngningen) som tar ca 2-3 minuter per förträngning. iFR har jämförts med FFR i ca 3000 patienter idag och överensstämmelsen mellan metoderna är 80-90% beroende på studiepopulationens utseende. I de studier där man jämfört iFR och FFR mot en tredje metod har metoderna visat likvärdig diagnostisk förmåga.

Studien har inkluderat patienter med stabil kärlkramp eller instabil kranskärlsjukdom som har genomgått kranskärlsröntgen och där ansvarig läkare bedömt att det finns en klinisk indikation för att genomföra tryckmätning. Efter att kranskärlsröntgen är gjord har patienterna randomiserats mellan iFR och FFR och den ansvariga läkaren har sedan utfört  undersökning med den av randomiseringen valda mätmetoden.

iFR är som metod CE-märkt och används idag i kliniskt bruk i mindre utsträckning som alternativ till FFR. iFR har dock inte tidigare jämförts med FFR i en större studie där man observerat hur metodvalet påverkat risken för allvarliga kliniska händelser.

Studien är in forskarinitierad och har finansierats av Volcano Europe, ett företag inom Philipskoncernen, genom ett genom ett forskningsanslag. Uppsala Clinical Research Center (UCR) är sponsor för studien.
- Det är en framgång för UCR som studiesponsor att ha genomfört ytterligare en stor registerbaserad randomiserad klinisk studie. Studiekonceptet förutsätter både bred och djup kompetens inom register och klinisk prövning, säger Stefan James, forskningsledare vid UCR.

Forskarna räknar med att kunna presentera resultat våren 2017.

Ansvariga forskare är

Matthias Götberg, MD, PhD                    Ole Fröbert, MD, PhD
Skane University Hospital                        Örebro University Hospital                                           
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.                    Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.              
+46 733 39 65 79                                     +46 730 895 413

Claes Buxfeldt, Global Price and Reimbursement Director på Astra Zeneca föreläser om The growing importance of observational data in drug development”. Seminariet kommer bland annat att diskutera hur svenska kvalitetsregister skulle kunna bli en tillgång för läkemedelsföretagen i deras arbete med forskning och utveckling.

2 oktober, kl 13.30-15:00
Broströmsalen, ing 30, Akademiska sjukhuset

Välkommen!

Tillbaka till toppen