Tjänster

Aktuellt

Kontakta oss


Telefon: 018-611 95 00
Fax: 018-51 55 70
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Hitta hit

Rekordlåg dödlighet efter hjärtinfarkt, men inget är så bra att det inte kan bli bättre

PRESSRELEASE 18 september 2008
vid offentliggörande av RIKS-HIA/SEPHIA/SCAAR:s årsrapporter för 2007

Rekordlåg dödlighet efter hjärtinfarkt,
men inget är så bra att det inte kan bli bättre

De nationella kvalitetsregistren RIKS-HIA, SCAAR och SEPHIA registrerar kontinuerligt alla vårdinsatser och långsiktiga behandlingsresultat för alla patienter som tas in för hjärtinfarkt och kranskärlsingrepp samt deltar i eftervård vid samtliga sjukhus i Sverige. De tre registren har tillsammans med Hjärtkirurgiregistret har under 2008 slagits samman till ett gemensamt register Swedeheart. Vid det årliga användarmötet 18 september 2008 presenteras senaste årets årsrapporter med resultat såväl för hela landet som öppet för enskilda regioner, län och sjukhus.

Under senaste året har vården av akut hjärtinfarkt ytterligare förbättrats genom ett flertal förändringar i medicinering, snabbare handläggning i akutskedet och brett införande av rutinmässig kranskärlsröntgen och hos flertalet patienter även ballongvidgning med stent eller kranskärlskirurgi. Under de 13 år som hjärtsjukvården studerats har dödligheten efter hjärtinfarkt halverats i samtliga åldersgrupper och för båda könen. Störst är minskningen hos patienter över 75 år där dödligheten minskat från 24% till 12,5%. Hos infarktpatienter under 65 år är dödligheten rekordlåg på endast 2% inom 1 månad. Allt mer medicinska åtgärder görs för allt fler patienter med hjärtinfarkt.

Kranskärlsröntgen och ballongvidgningar är nu väl spritt i landet och antalet undersökningar ökar inte längre. Däremot görs alltfler akuta undersökningar utanför kontorstid. Akut hjärtinfarkt behandlas nu nästan uteslutande med ballongvidgning istället för blodproppslösande medicin. För närvarande utgör akutbehandlig vid hjärtinfarkt mer än ¼ av kranskärlsingrepp som genomförs i landet samtidigt som by-pass operationer allt mer sällan genomförs i akutskedet. Totalt utförs ¾ av alla kranskärlsingrepp i samband med det aktuella vårdtillfället för hjärtinfarkt.  Antalet kranskärlsingrepp skiljer sig dock fortfarande mellan olika delar av landet vilket framförallt beror på olikheter i sjuklighet. Även om behandlingen ökat särskilt hos äldre finns fortfarande en lägre användning hos dessa. Kranskärlsröntgen leder i mindre utsträckning till ingrepp hos kvinnor jämfört med män. Detta beror dock på att kvinnor med hjärtinfarkt ofta inte har några förträngningar att åtgärda. Om enbart patienter med påvisade förträngningar jämförs finns ingen skillnad i antal kranskärlsingrepp mellan könen. Överlevnaden efter kranskärlsingrepp är kortare hos kvinnor men denna skillnad försvinner helt om man tar hänsyn till att kvinnor med hjärtinfarkt är äldre och oftare har andra samtidiga sjukdomar.

En ökande andel av patienterna, hela 87 % år 2007, upplever inga besvär av bröstsmärtor eller andnöd vid ansträngning vid uppföljning två månader efter infarkten. Vi kan också notera en tydlig minskning i andelen patienter som fortfarande är heltidssjukskrivna två månader efter sin hjärtinfarkt, från 53 % år 2005 till 40 % år 2007, även om det fortfarande finns stora variationer i sjukskrivningsgraden mellan olika sjukhus. Generellt finns det betydande möjligheter att ytterligare förbättra den förebyggande behandlingen efter hjärtinfarkt för att minska risken för ny hjärtinfarkt: efter ett år har cirka en av tre patienter inte nått behandlingsmålet för blodfetter, en av fem inte nått målet för blodtrycket och fyra av 10 som var rökare vid sin hjärtinfarkt är fortfarande rökare.

För att enkelt kunna följa hur utvecklingen av hjärtinfarktvården sker har ett kvalitetsindex införts. Kvalitetsindex är inte något perfekt mått på kvalitén av hjärtsjukvården, men kan ändå återspegla hur väl ett sjukhus följer de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. På hela 47 sjukhus i Sverige har det skett en ökning av följsamheten till riktlinjerna under de senaste två åren. Bäst följsamhet noterades i Linköping, följt av Uppsala, Eskilstuna och Västerås för 2007. Förbättringsmöjligheter finns inte bara på de sjukhus som ej förbättrat sitt index, utan även för sjukhusen med högst poäng finns möjlighet till ytterligare förbättring. Vi hoppas på att dessa mycket goda resultat för Sverige inspirerar till en ytterligare ökning av åtgärder som leder till en förbättrad livskvalitet och överlevnad för hjärtinfarktpatienterna.

Ansvariga för RIKS-HIA, SCAAR och SEPHIA:s årsrapport och som gärna svarar på frågor

Ulf Stenestrand   
RIKS-HIA

Stefan James       
SCAAR

Bertil Lindahl   
SEPHIA

Kontakt med de ansvariga nås via
Anita Öström
Assistent
Uppsala Kliniska Forskningscentrum (UCR)
Tel 018-6119504
Email Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Filer att hämta här:
Årsrapport RIKS-HIA, SCAAR och SEPHIA 2007 (8,5MB)

Figurer till Årsrapport 2007 - RIKS-HIA (1,5 MB)
Figurer till Årsrapport 2007 - SCAAR (1,2 MB)
Figurer till Årsrapport 2007 - SEPHIA (0,9 MB)