Aktuellt
Nya stora randomiserade studier förbättrar hjärtsjukvården i världen och kan minska kostnaderna
För att förbättra kliniska resultat för olika sjukdomar krävs välgjorda och pålitliga studier. I dag publiceras resultaten av två mycket stora randomiserade kliniska prövningar som koordinerats av Uppsala Kliniska Forskningscentrum UCR i
den välrenommerade tidskriften New England Journal of Medicine som visar att hjärtsjukvården kan förbättras - med mindre resurser.
Hjärtinfarkt tillhör en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och innebär risk för allvarliga komplikationer och nedsatt livskvalitet. Även om behandlingen förbättrats avsevärt finns stora kunskapsluckor. Nya behandlingar måste utvärderas och etablerade strategier bör ifrågasättas
Två mycket stora, internationella studier har undersökt viktiga och vanliga kliniska behandlingsstrategier. Den ena studien inkluderade 1542 patienter från 32 sjukhus i 7 länder och undersökte om det räcker att enbart behandla det kranskärl som orsakat infarkten, eller om långtidsresultaten blir bättre om även övriga förträngda kärl behandlas med ballongvidgning i förebyggande syfte. Studien visade att mer omfattande kranskärlsingrepp inte minskar risken för död eller ny hjärtinfarkt. Den andra studien inkluderade över 5000 patienter i tre länder och undersökte om en etablerad behandling med s.k. betablockerare verkligen behövs efter hjärtinfarkt om hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten visar att behandling med betablockare inte minskar risken för död eller ny hjärtinfarkt.
Båda studierna, som är mycket stora, använde det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART för att genomföra randomiseringen och samla in data i Sverige. Patienterna följdes upp i flera år efter ingreppet. Studien som dessa som använder befintliga vårdregister för genomförandet är mycket enkla att delta i för både forskare och patienter och kostnadseffektiva.
– Ett positivt fynd i studierna var att de flesta patienter överlever och inte kommer tillbaka med nya problem. Numera är hjärtinfarktpatienter så välbehandlade med läkemedel och snabba kranskärlsingrepp att det är svårt att skapa ytterligare riskminskning. Detta är mycket glädjande, säger Stefan James, Överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor i Kardiologi vid Uppsala universitet, som är vetenskaplig ledare på UCR och ordförande för den ena av de två studierna.
Många nya forskningsstudier visar att nya och vissa fall dyra behandlingar förbättrar vården. – Resultaten av de nya studierna visar att man i vissa fall kan ta bort behandling som varit etablerad och på så sätt spara resurser för sjukvården utan att resultaten försämras. Det är en viktig lärdom att klinisk forskning kan leda till förbättrad vård och samtidigt inte öka, utan snarare minska kostnaderna- säger Bertil Lindahl som är professor i Kardiologi vid Uppsala universitet, och ordförande för den andra av de två studierna.
Forskarna ska nu gå vidare och undersöka hur kärlkramp och livskvalitet hos patienterna påverkades av de olika behandlingsstrategierna, liksom hälsoekonomiska aspekter av vald strategi.
Forskningen genomfördes av Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala Universitet. Studien finansierades av bl.a. vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden. Legala sponsorer var Karolinska Universitetssjukhuset respektive Karolinska Institutet.
Publikationer:
FFR-Guided Complete or Culprit-Only PCI in Patients with Myocardial Infarction”, F Böhm, et al. New England Journal of Medicine, 2024-04-08, DOI: 10.1056/NEJMoa2314149
Beta-Blockers after Myocardial Infarction and Preserved Ejection Fraction. T Yndigegn et al. New England Journal of Medicine, 2024-04-07. DOI: 10.1056/NEJMoa2401479
Kontakt:
Stefan James, överläkare Akademiska sjukhuset
Professor i Kardiologi vid Uppsala universitet
UCRs arbete uppmärksammas!
UCR:s verksamhet lyfts och beskrivs i Akademiska sjukhusets Årsbokslut av forskningsaktiviteter.
I den kan man bland annat läsa hur vi i vårt utvecklingsarbete fortsätter att utveckla och stärka infrastrukturer, samt stärka de kompetenser vi erbjuder forskare, så att vi tillsammans kan genomföra bra och viktig patientnära klinisk forskning.
Vår mission – att förbättra hälsa hos människor i Sverige och hela världen – är på god väg!
Läs mer här: Årsboksslut Akademiska 2023
Vi söker en Klinisk projektledare
Läs mer här: Vi söker en Klinisk projektledare
Platser kvar på UCR:s GCP-kurs 7 mars!
Det finns ett fåtal platser kvar till UCR:s GCP-kurs den 7 mars! För mer information om kursen, samt för anmälan - följ länken: UCR - Uppsala Clinical Research Center - GCP-kurs (uu.se)
Registreringen till konferensen "Aiming for the clinics" har öppnat!
Den 8:e maj arrangerar UCR - tillsammans med SciLifeLab Drug and Development platform (DDD) konferensen "Aiming for the clinics - Strengthened interactions in translational medicine"
I programmet bla
Inspirational case studies med presentationer av:
- Angelica Loskog, Uppsala universitet
- Samuel Svensson, NEOGAP
- Kristoffer Hellstrand, Göteborgs universitet
- Sarah Tabrizi, Kings College, London, UK
Dessutom kommer Olof Petter Östlund från UCR att prata om "Statistical aspects in clinical drug development" och Gunilla Andrew-Nielsen, Läkemedelsverket om "Innovation support from the Medical Products Agency (MPA)"
Under hela konferensen, och i det avslutande "Meet the experts" finns goda möjligheter till dialog med såväl UCRs, som SciLifeLabs experter inom läkemedelsutveckling och kliniska studier.
På länken nedan ytterligare information och registreringsformulär
Aiming for the clinics - SciLifeLab
Varmt välkomna!
Kursanmälan öppen för vårens monitoreringskurs!
Anmälan till vårens monitoreringskurs öppnar under dagen, den 14 februari!
Kursen är tänkt att ge en grundläggande kunskap om vad monitorering är, varför det görs samt hur monitorering genomförs. Kursen vänder sig till forskningssköterskor, sjuksköterskor och annan personal inom sjukvården som arbetar med eller kommer att arbeta med monitorering av prövarinitierade studier. För att delta i kursen bör du ha minst ett års erfarenhet av arbete med kliniska prövningar och gått en grundkurs i klinisk läkemedelsprövning.
För mer information om kursen, samt för anmälan - följ länken nedan.
UCR - Uppsala Clinical Research Center - Monitorering-kurs (uu.se)
Kursanmälan nu öppen till vårens GCP-kurser
Anmälan är nu öppen till vårens GCP-kurser!
Kursen vänder sig till hälso- och sjukvårdspersonal, läkare, sjuksköterskor eller annan personal som planerar att arbeta med eller redan arbetar med kliniska läkemedelsprövningar.
Vi erbjuder två kurstillfällen under våren 2024, den 7 mars samt den 15 maj. Båda kurstillfällen hålls på plats på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Mer kursinformation samt anmälan hittar du här: Anmälan GCP
Konferensen "Aiming for the clinics" 8 maj - UCR i samarbete med SciLifeLab
Den 8:e maj arrangerar UCR - tillsammans med SciLifeLab Drug and Development platform (DDD) konferensen "Aiming for the clinics - Strengthened interactions in translational medicine".
Från programbeskrivningen:
There is a large gap between basic scientific research and translation to novel therapeutics, and to bridge this gap, translational research and knowledge need to be strengthened. In this seminar, we aim to bring preclinical and clinical expertise together by highlighting and discussing some of the hurdles to overcome in order to progress from preclinical to clinical studies and make novel drugs available to the patients.
Konferensen äger rum i Universitetshuset. För program och praktisk information se: Aiming for the clinics - SciLifeLab
Resultaten av den banbrytande DAPA-MI-studien är nu publicerade.
Länk till artikel: https://evidence.nejm.org/doi/full/10.1056/EVIDoa2300286
DAPA-MI är den första dubbelblinda registerbaserade randomiserade kontrollerade läkemedelsprövningen någonsin. Studien genomfördes i Sverige och Storbritannien och använde de nationella kvalitetsregistren SWEDEHEART respektive MINAP och andra innovativa element för att underlätta studiegenomförandet för både patienterna och forskningspersonalen.
Totalt 4017 patienter med akut hjärtinfarkt, men utan diabetes eller kronisk hjärtsvikt, randomiserades slumpmässigt till behandling med dapagliflozin 10 mg eller placebo dagligen, med en medianuppföljningstid på 11,6 månader (max 29 månader). DAPA-MI visade en signifikant fördel med behandling med dapagliflozin avseende kardiometabola utfallshändelser jämfört med placebo hos patienter utan diabetes eller kronisk hjärtsvikt med akut hjärtinfarkt och nedsatt vänsterkammarsystolisk funktion.
Analyserna genomfördes med win ratio-metod och som visade signifikant fler vinster med dapagliflozin än med placebo (win ratio, 1.34; 95% konfidensintervall, 1.20 to 1.50; p<0.001) för den primära utfallshändelsen som var den hierarkisk kompositen av:
- Död
- Sjukhusinläggning för hjärtsvikt
- Hjärtinfarkt
- Förmaksflimmer/-fladder
- Typ 2 diabetes mellitus
- NYHA funktionsklass vid sista studiebesöket
- Minskad kroppsvikt ≥5% vid sista studiebesöket
Större viktminskning, bättre funktionsklass och lägre incidens av nydebuterad diabetes bidrog kraftfullt till det primära resultatet. De kliniska utfallhändelserna var få vilket gav begränsad möjlighet för utvärdering av individuella eller sammansatta kardiovaskulära utfallshändelser som inträffade med liknande frekvenser i båda grupperna.
Den innovativa studiedesignen med datainsamling i nationella kvalitetsregister och andra digitala lösningar underlättade patientrekrytering och upppföljning. DAPA-MI genomfördes i samarbete mellan studiesponsorn AstraZeneca och Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala Universitet och Region Uppsala.
Kontakt:
Stefan James, Internationell koordinerande prövare, professor i Kardiologi vid Uppsala universitet
Jonas Oldgren, Ordförande i studiens styrgrupp. Professor, Uppsala universitet och Vetenskaplig rådgivare, UCR.
The DAPA-MI trial (NCT04564742) met the primary endpoint – more information will be available on Saturday 11 Nov at 17 CET.
The DAPA-MI trial (NCT04564742) met the primary endpoint – more information will be available on Saturday 11 Nov at 17 CET.
Får våra patienter rätt vård?
Idag baseras endast ca 20 % av den behandling som ges i sjukvården på god evidens. Låt oss höja denna siffra genom att göra det enklare att forska och att delta i forskning!
Låt oss ställa och ta reda på frågan: Fungerar denna behandling?
I denna video nämner Stefan James, UCR:s vetenskapliga ledare bl.a. studien TASTE.
TASTE studien inkluderade patienter med STEMI till trombaspiration och PCI mot enbart PCI inom ramen för SCAAR/SWEDEHEART. Samtliga svenska och isländska PCI-centrum tillsammans med ett danskt sjukhus deltog i studien.
Studien visade att det går att genomföra stora studier med enklare procedurer i rutinsjukvården. Den visade också att trombsugning inte gav något värde för patienterna.
UCR är världsledande på registerbaserad forskning som är ett av verktygen, men det finns så mycket mer vi kan göra.
Lars Wallentin- Hjärtforskningens lågmälda superstjärna
I senaste upplagan av Forskning för hälsa finns nu ett reportage med UCR:s grundare, Uppsala universitets första professor
i kardiologi, och legend - Lars Wallentin.
Rekomenderar er att läsa!
Klicka HÄR för att komma till tidningen "Forskning för hälsa"
Nobelpristagare föreläser i Uppsala
Varje år bjuder universitetet in de nya Nobelpristagarna på besök. Under besöket ger pristagarna öppna föreläsningar där de berättar om sina upptäckter och forskning. Nobelföreläsningarna sker i december varje år och är öppna för allmänheten.
Föreläsningarna kan följas på plats eller ses via streaming. Mer information om evenemanget, tider och länkar hittar du under respektive länk nedan.
12 december: Nobelpristagare i filosofiskt samtal om forskningens förutsättningar med Nobelpristagarna i fysik 2020 Andrea Ghez och Reinhard Genzel samt Nobelpristagare i kemi 2021 David McMillan.
13 december: Nobelföreläsning i kemi och medicin med årets pristagare i kemi Carolyn Bertozzi samt årets pristagare i medicin Svante Pääbo.
13 december: Nobelföreläsning i fysik Med årets pristagare i fysik John F. Clauser.
14 december: Nobelföreläsning med 2022-års fredspristagare Sasha Romatsova.
Professorsinstallationen fredagen den 18 november. Grattis Maria!
Den högtidliga professorsinstallationen äger rum fredagen den 18 november i universitetsaulan.
Under hela installationsveckan med början onsdagen den 16 november håller de nya professorerna sina installationsföreläsningar. Totalt installeras 53 nya professorer.
UCR:s alldeles egna chef, Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin kan ni lyssna på torsdagen den 17 november.
Stort Grattis Maria!
Samlade satsningar på forskning och entreprenörskap i Uppsala ger resultat
Sverige och Nederländerna stärker samarbetet inom Life science. Uppsalabolagen, Uppsala Clinical Research Center (UCR), Scandinavian CRO (SCRO) och CTC Clinical Trial Consultants (CTC) signerade den 12:e oktober ett sk Memorandum of Understanding (MoU) med varsin samarbetsparter i Nederländerna.
Picture by: Chris Jonker Copyrights are of: MinBZ
Signeringen bevittnades av utbildningsministrarna från respektive land och sker i samband med att kungaparet ifrån Nederländerna besöker SciLifeLab i Solna. Detta är ett bevis på att den satsning som under många år genomförts i Uppsala har lyckats stärka Uppsalas Life Science konkurrenskraft och tillväxt.
Överenskommelsen ger ett ramverk för att knyta ihop parternas Life Science-strategier över ett brett spektrum av områden. Uppsalabolagens deltagande kommer att innebära ett stort lyft för svensk forskning och sätter även Uppsala och Sverige på kartan som en viktig aktör som ligger i framkant av innovation och utveckling.
UCR skriver ett MoU med nederländska European Cardiovascular Research Institute.
UCR är Sveriges ledande Academic Research Organization (ARO), som på uppdrag från såväl akademi som industri genomför och hanterar alla aspekter av klinisk forskning och förbättrad hälsovård under ett och samma tak.
- Samarbetet med ECRI ger oss stora möjligheter att tillsammans tackla framtida hälsoutmaningar på bästa möjliga sätt vad gäller forskning och utveckling. – Maria Eriksson Svensson, verksamhetschef på UCR.
CTC i Uppsala signerar ett Letter of Intent med QPS, som är en global aktör med säte i Nederländerna. CTC är kontraktsforskningsbolag som planerar, genomför och rapporterar kliniska studier i Skandinavien. Studierna genomförs inom vårt eget site nätverk på våra egna fem kliniker.
- Samarbetet med QPS innebär att båda parterna kommer få ett bra kunskapsutbyte med varandra samt att vi tillsammans kan möta våra gemensamma kunders behov kring den kliniska utvecklingen av deras produkter. – Anders Millerhovf, VD för CTC.
SCRO skriver ett MoU med Cardialysis, ett ledande företag i Nederländerna som specialiserar på klinisk forskning inom kardiologi. SCRO är en helhetsleverantör som hjälper företag och forskare att driva sin kliniska forskning, främst i Norden.
- Detta samarbete är en unik möjlighet för både parter att dela erfarenheter och kunskap inom life science. Vi är otroligt stolta och hedrade att representera Sverige och driva fram innovation inom klinisk forskning tillsammans med Cardialysis. – Ulrika Hammarström Lüllmaa, vd för SCRO.
Stefan James, Wallenberg Clinical Scholar
Som Wallenberg Clinical Scholar ska Stefan James fortsätta att utveckla system för att utnyttja de data som redan samlas in till forskning och utvärderingar, och undersöka var de eventuellt kan behöva kompletteras med extra frågor för att bli till större nytta.
Datainsamling är en svensk paradgren, med ordning och reda och ett personnummersystem som öppnar möjligheter som forskare i många andra länder bara kan drömma om.
Forskningen kommer han att göra både i Sverige och i internationella samarbeten.
För att läsa hela reportaget med Stefan James och vad Stiftelsens erkännande ger honom möjlighet till, klicka här för att läsa hela artikeln: wallenberg.org/forskning/han-vill-att-varden-lar-sig-mer-av-allt-den-redan-gor
Precisionsmedicin förbättrar individualsering av behandlingen hos patienter med förmaksflimmer och möjliggör en direkt värdering av den kliniska nyttan med blodproppshämmande behandling.
En ny studie från Uppsala och Hamilton, Kanada, publicerad i Circulation), visar att riskbedömning med hjälp ABC-AF (Age, Biomarkers, Clinical history – in patients with Atrial Fibrillation) ger en mer balanserad bedömning av risken för stroke vs risken för blödning hos patienter med förmaksflimmer, som behandlas med eller utan antikoagulerande läkemedel.
(Circulation 2021 maj 11;143(19):1863-1873)
Vad är nytt?
- Den biomarkörbaserade ABC (Age, Biomarkers, Clinical history) – AF (Atrial Fibrillation) metoden för bedömning av risken för stroke, blödning och död visar en god förmåga att bedöma risken hos patienter med förmaksflimmer, även hos de som inte får behandling med antikoagulerande läkemedel.
- För patienter som inte får behandling med antikoagulerande läkemedel är ABC-AF metoden överlägsen de kliniska riskbedömningsmetoderna CHA2DS2-VASc och HAS-BLED, vilket även tidigare resultat i studier av patienter behandlade med antikoagulerande läkemedel påvisat.
- ABC-AF-riskbedömning för stroke och blödning har nu kalibrerats för att även användas vid bedömning av patienter som inte får behandling med antikoagulerande läkemedel.
Vad betyder detta för klinisk praxis?
- Den biomarkörbaserade ABC-AF metoden har nu validerats och kalibrerats både för patienter med förmaksflimmer som antingen får eller inte får behandling med antikoagulerande läkemedel, och möjliggör nu bättre bedömning av risk för stroke, blödning och död.
- ABC-AF-metoden kan därför ge en förbättrad möjlighet att rätt bedöma vilken antitrombotisk behandling som bäst passar varje individ med förmaksflimmer.
Förmaksflimmer är den vanligast förekommande hjärtarytmin i höginkomstländer där 3 % av befolkningen lider av sjukdomen. Förmaksflimmer blir vanligare med stigande ålder och bland personer som är över 75 år har omkring 10 % förmaksflimmer. Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp och stroke och behandlas därför vanligtvis med antikoagulerande läkemedel. Dessa läkemedel leder dock till ökad risk för blödning och det är därför viktigt att göra en bedömning för blödningsrisk vs risken för stroke hos varje enskild patient innan man fattar beslut om behandling. Under det senaste årtiondet har Ziad Hijazi, Johan Lindbäck, Jonas Oldgren, Agneta Siegbahn och Lars Wallentin, forskare vid Uppsala Kliniska forskningscentrum (UCR), och deras samarbetspartners visat att biomarkörer som finns i blodet är starkare indikatorer för stroke, död och blödning än om man enbart utgår från kliniska faktorer, så som blodtryck och fetma.
Under de senaste åren har gruppen lanserat en ny riskbedömningsmetod, kallad ABC-AF (Age, Biomarkers, Clinical history), som kan användas för att fastställa risken för stroke, blödning och död hos patienter med förmaksflimmer (AF, atrial fibrillation) som behandlas med antikoagulerande läkemedel. Denna metod har visat sig mer tillförlitlig än den traditionella riskbedömning som utförs i klinisk praxis. För att finslipa användningsmöjligheten för ABC-AF behöver metoden även utvärderas hos patienter med förmaksflimmer men som inte fått behandling med antikoagulerande läkemedel.
Under det senaste året har forskarna från Uppsala samarbetat med en grupp från Hamilton i Kanada för att utvärdera den biomarkörbaserade ABC-AF-metoden genom att använda blodprov som samlats in under två tidigare kliniska studier av patienter med förmaksflimmer som behandlats med aspirin (n=3195) eller aspirin och clopidogrel (n=1110) men inte med antikoagulerande läkemedel. Resultaten visade att ABC-AF-metoden vid bedömning av risk för stroke gav ett c-index på 0,70 (95 % CI, 0,67-0,73) i både kohorten med patienter endast behandlade med aspirin och i hela den sammanslagna kohorten. Bedömning av risk för blödning med ABC-AF hade ett c-index på 0,76 (95 % CI, 0,71-0,81) i kohorten som enbart fick aspirin och 0,73 (95 % CI, 0,69-0,77) i den sammanslagna kohorten. Båda riskbedömningarna var överlägsna de bedömningsmetoder som rekommenderas i de rådande riktlinjerna vid förmaksflimmer. Bedömning av risk för död med hjälp av ABC-AF gav ett c-index på 0,78 (95 % CI, 0,76-0,80). Som förväntat gav en riskbedömning med ABC-AF, ursprungligen kalibrerad för patienter som får behandling med antikoagulerande läkemedel, en underskattad risk för stroke och en överskattad risk för blödning hos patienter som behandlades med aspirin (eller aspirin och clopidogrel). Dessa skattningar kunde enkelt justeras för mer träffsäker bedömning av absoluta händelser hos patienter som inte behandlats med antikoagulerande läkemedel.
Slutsatsen var att den nya ABC-AF metoden gav bättre resultat i riskbedömning för patienter med förmaksflimmer och att den enkelt kunde kalibreras så att även de patienter som inte behandlas med antikoagulerande läkemedel kan dra nytta av den mer precisa riskbedömningsmetoden. Studien har därmed visat att man nu kan använda ABC-AF metoden i kliniken för att bättre utvärdera vilken behandlingsmetod som bäst passar olika patienter med AF.
Länk till hela artiklen finns här: CIRCULATION
Kontakt:
Jonas Oldgren
Centrumföreståndare UCR
Professor Koagulationsforskning, Institutionen för medicinska vetenskaper
Uppsala Universitet
Lars Wallentin
Senior professor i Kardiologi
Uppsala Kliniska Forskningscentrum och
Institutionen för Medicinska Vetenskaper
Ziad Hijazi
Docent i Kardiologi
Uppsala Kliniska Forskningscentrum och
Institutionen för Medicinska Vetenskaper
Kvinnor utan kända riskfaktorer har kraftigt ökad risk för att dö tidigt efter hjärtinfarkt
Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt utan att ha kända riskfaktorer som rökning, höga blodfetter och högt blodtryck har kraftigt ökad risk för att dö tidigt efter hjärtinfarkten visar en studie på över 60 000 svenska patienter.
Titel: Mortality in STEMI patients without standard modifiable risk factors: a sex-disaggregated analysis of SWEDEHEART registry data.
Artikeln hittar du här: Länk till The Lancet
Studien är en observationell studie med 12 års uppföljningstid av svenska män och kvinnor som drabbats av en hjärtinfarkt. Patienternas modifierbara riskfaktorer, såsom rökning, högt blodtryck och höga blodfetter, och i synnerhet avsaknad av dessa, har studerats i relation till prognos.
Studien har letts av Docent Emil Hagström, Uppsala universitet och Uppsala kliniska forskningscentrum, tillsammans med svenska och australienska forskare.
Det är känt sen länge att åtgärdbara riskfaktorer, riskfaktorer som till stor del orsakas av osunda levnadsvanor, är den absolut dominerande orsaken till hjärtinfarkt och hjärtdöd. De dominerande riskfaktorerna är rökning, höga blodfetter, högt blodtryck och diabetes.
-Patienter som vi hittills har sagt har en låg risk visade sig, tvärt emot vad vi trott, har en hög, och kanske högre än dem med riskfaktorer, risk för tidig död. Resultaten belyser att även idag med mycket bra behandlingsmetoder och läkemedel, så hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, säger Emil Hagström, överläkare vid hjärtsektionen vid Akademiska sjukhuset.
I studien har forskarna studerat över 60 000 patienter i Sverige som trots att de saknar åtgärdbara riskfaktorerna, ändå drabbats av hjärtinfarkt. Resultaten man fann visade en förvånande motsats till det man känner till sedan tidigare, nämligen att de utan riskfaktorer hade 50% större risk att dö under de första 30 dagarna, än patienter med en eller flera riskfaktorer. Detta var allra tydligast för kvinnor.
-Studiens resultat understryker betydelsen av forskning från ett könsperspektiv. Just att kvinnor utan typiska riskfaktorer har sämre prognos efter hjärtinfarkt jämfört med män tyder på att mer forskning behövs kring skillnader i biologiska mekanismer och andra faktorer som socioekonomiska, psykisk ohälsa och reproduktiv hälsa som kan ha större betydelse för kvinnor, säger Nina Johnston docent och överläkare vid hjärtsektionen vid Akademiska sjukhuset
Orsaken till varför de utan riskfaktorer, och i synnerhet kvinnor, har den kraftigt ökade tidiga risken är okänd. Det kan vara så att patienterna har flera riskfaktorer som samverkar, men att de ligger under de vanliga behandlingsnivåerna för patienter som uppfattas som hjärtkärlfriska. Forskarna spekulerar också i om patienter med hjärtinfarkt utan riskfaktorer, bedöms ha så låg risk, att de inte får samma intensitet av hjärtskyddande läkemedelsbehandling under och efter hjärtinfarkten.
-Patienter utan riskfaktorer skrevs ut från sjukhuset med betydligt färre läkemedel för blodtryck, blodfetter och andra hjärtskyddande läkemedel, än de patienter som hade en eller flera riskfaktorer, säger Emil Hagström.
Total studerades 62 048 patienter och av dessa saknade 15% riskfaktorer. Patienterna var 69 år gamla i median. 30 dagar efter hjärtinfarkten hade 11,3 % av patienterna utan riskfaktorer avlidit, medan 7,9% av dem med riskfaktorer hade dött. Kvinnor utan riskfaktorer var extra drabbade, och efter 30 dagar hade hela 17,6% avlidit.
Däremot var prognosen för dem som överlevt 30 dagar, och saknade riskfaktorer som förväntat bättre än för dem som hade en eller flera riskfaktorer.
-Det stärker oss i att på lång sikt är det bättre att inte ha riskfaktorer som man kan åtgärda. Andra studier visar med tydlighet att det går bättre för patienter som normaliserar sitt blodtryck, sänker det onda kolesterolet, behandlar diabetes och i synnerhet slutar att röka, säger Emil Hagström
-Studien bekräftar kraften i systematisk datainsamling från väldesignade register med bred åtkomst för att identifiera oväntade luckor och ojämlikhet i klinisk vård och resultat, säger Stefan James, vetenskaplig ledare UCR,överläkare vid Akademiska sjukhusets hjärtsektion och professor i kardiologi vid Uppsala universitet.
Kontakt:
Docent Emil Hagström
Mail:
Tel: 0708-110328
Kardiologi, Institutionen för medicinska vetenskaper,
Uppsala universitet, Uppsala, Hjärtsektionen, Akademiska sjukhuset
Internationella forskare lyfter fram resultaten - Biologiskt åldrande kopplat till risken för COVID-infektion.
Internationella forskare lyfter fram betydelsen av de nyligen presenterade Uppsala resultaten - att orsaken till skillnader i Covid-19 infektion skulle kunna bero på att åldrande leder till ett ökande antal ingångsportar för viruset och inte bara på ett minskande immunförsvar.
Professor Lars Wallentin, som lett studien, säger att andra forskares intresse är det mesta betydelsefulla för att det skall göras fler studier för att förstå sambanden mellan åldrande celler och Covid-19 infektion och hur detta kan bli användbart för att minska riskerna.
Läs hela artiklen i en tidigare publicerad nyhet. Klicka här för att läsa
English translation...
International researchers highlight the importance of the recently presented Uppsala results - that the reason for differences in covid-19 infection could be due to aging leading to an increasing number of gateways for the virus and not just to a declining immune system.
Professor Lars Wallentin, who led the study, says that the interest of other researchers is most important for more studies to be done to understand the links between aging cells and covid-19 infection and how this can be useful in reducing the risks.
Read the hole article in a previously published news: Click here