Projekt och förbättringsarbete

Årets förbättringsprojekt ”Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården – bättre hälsa hemma” (RiksSvikt, Qulturum/RCSO, UCR) har tagit 7 team runt om i landet vidare i arbetet med förbättrad vård för personer med hjärtsvikt. Fem faktorer har synliggjorts för att förbättra vården. Med patienter i teamen, gott stöd i organisationen och fördjupade kunskaper i förbättringsarbete har arbetet blivit tydligt, mätbart och hittat rätt väg. RiksSvikt har funnits som en bas för att kunna mäta vården för hjärtsvikt och livskvaliteten hos patienterna. Teamen har inspirerat varandra på de lärandeseminarier som varit.

För de som inte har haft möjlighet att delta i team, har kunskaper om projektet och de fem faktorerna spridits på webbinar, utbildningar på nätet under våren. Fler tillfällen kommer i höst.

Här samlar vi dokument och mallar från runt om i Sverige så vi kan ta del av andras goda exempel.

Standardvårdplan Lund

Startade som ett projekt 2010 under våren 2012 har projektet övergått i processform.
Syftet med hjärtsviktprocessen är att säkerställa att patienter med hjärtsvikt erhåller en god och evidensbaserad vård i hela vårdkedjan.

I arbetet med att minska undvikbar slutenvård och minska antalet återinskrivningar i SKL:s
satsning ”Bättre liv för sjuka äldre” framkom att hjärtsvikt var en av de vanligaste diagnoserna
vid återinskrivningar inom 1-30 dagar. Utifrån detta startades ett arbete med att ta fram ett
vårdprogram i syfte att förbättra vården för personer med hjärtsvikt i Dalarna.


Vårdprogram hjärtsvikt är framtaget av en arbetsgrupp bestående av läkare, fysioterapeuter,
arbetsterapeuter, sjuksköterskor, undersköterskor och kuratorer från hela Dalarna. De arbetar
på specialistkliniker (öppen och sluten vård), primärvård, kommunal hemsjukvård och
specialiserad palliativ vård. Vårdprogrammet är framtaget genom att först kartlägga
patientprocessen i nuläget och sedan patientprocessens önskvärda läge.
Vårdprogrammet försöker täcka hela patientens sjukdomstid och vänder sig till all personal
som vårdar personer med hjärtsvikt i så väl öppen- som slutenvård och kommunal vård.

Vårdprogram

Behovet att kunna registrera direkt från vårddokumentationen till kvalitetsregister är stort och känt sedan länge. RiksSvikt har under de sista 5 åren arbetat aktivt tillsammans med SKL för att möjliggöra en lösning på detta behov.

Patienter eller anhöriga fanns med i alla team som deltog när det sista seminariet genomfördes i förbättringsprojektet ”Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården - bättre hälsa hemma”.

Läs mer

Patientmedverkan hjärtsvikt 2014 (film)

 Programperiod den är 6 mars 2014 – 25 februari 2015.

Mål

  • 100 % enheterna ska innan avslutat program registrera i Rikssviktregistret.
  • 100 % av teamen som registrerar i kvalitetsregister ska använda data från kvalitetsregister i sitt förbättringsarbete uppnått. 
  • 80 % av teamen ska visa på uppnådda förbättringar i kvalitetsregisterdata under 2015.

Att användningen av kvalitetsregister i förbättringsarbetet ska öka och leda till:

  • Personcentrerad, sammanhållen och effektiv hjärtsviktsvård
  • Utveckling av patientprocessorienterad vård
  • Ökad förbättringskunskap och insikt i systematiskt förbättringsarbete med kvalitetsregisterdata som underlag
  • Skapa nätverk för vidare kunskapsbyggande

Vi vill bidra till en bättre hälsa i Sverige. Vi vill utveckla möjligheter för dig och andra att ta del av ny kunskap och inspirera till förbättring. Du kommer att bli överraskad av hur mycket bra saker som egentligen görs. Och hur lite det krävs ibland, för att nya idéer ska nå många fler.

SHINE 2 - Säker hjärtsviktsvård i norr eftersträvas 2016-17

SHINE 2 skapades i samarbete mellan det nationella kvalitetsregistret RiksSvikt, Registercentrum Norr, Föreningen HjärtLung Skellefteå och deltagande verksamheter.

I projektet deltog sex förbättringsteam, från de fyra nordligaste landstigen med totalt ca 30 deltagare från slutenvård, primärvård och hemsjukvård. Förbättringsprojektet genomfördes med stöd av distansteknik under fem månader.

Syftet med projektet var att etablera ett arbete för att förbättra arbetssätt och rutiner som påverkar hjärtsviktsvården i norra Sverige. Ambitionen med projektupplägg och metodik var att alla deltagande team inspirerades till systematisk hantering av förbättringsområden för att på så sätt kunna fortsätta förbättringsarbetet vid den egna enheten utan stöd av projektledare/coacher.

Framgångsfaktorer i projektet är det gedigna förarbetet, där strävan varit att skapa en helhetsbild av området, för att synliggöra områden och faktorer som påverkar en säker och trygg hjärtsviktsvård. Vilket skett utifrån evidens samt det kvalitetsregistret lyfter som viktigt för behovsgruppen/patienterna på gruppnivå. Projektledare fyllde även en ledarfunktion i att efterfråga resultat och hur det gick för teamen. En effekt av projektet är att man härigenom har skapat och testat en generisk förbättringsmodell som kan tillämpas inom fler vårdområden.

Rapporten beskriver projektet från förberedelser fram till avslutande möte i mars 2017.

 

SHINE 2 Rapport

Arbetsbok SHINE 2

I Stockholms läns landsting har majoriteten av sjukhusen och primärvården TakeCare som journalsystem. Projektet syftar till att ge medarbetarna verktyg för en mer ändamålsenlig journalföring och för att följa överenskomna data/resultat över tid, minska kostnaderna för dubbeldokumentation mellan kvalitetsregister och journaler samt kraftigt förbättra underlaget för klinisk forskning. Dessutom kan en mer samstämmig och strukturerad journalföring förbättra informationsförsörjningen och uppföljningsmöjligheterna t.ex. mellan primärvård och sjukhusvården, vilket kan öka patientsäkerheten och effektiviteten i verksamheterna.

RiksSvikt arbetar med ett projekt för att höja täckningsgraden, dvs. hur många patienter med hjärtsvikt som blir registrerade vid sina vårdtillfällen. För att veta mer om hur organisationen kring RiksSvikt ser ut i olika verksamheter skickades en enkät ut till användare i slutenvården vilken visar att få har avsatt tid för arbetet med RiksSvikt. De flesta använder pappersformuläret för att hämta in data och mycket data tas ur journalerna efter vårdtillfället. Rapportfunktionen används flitigt hälften av användarna och deras verksamhetschefer tar ut rapporter, både månatligen, kvartalsvis och framför allt till de årliga verksamhetsberättelserna. Enligt nära hälften av de som svarat på enkäten används RiksSvikt i förbättringsarbeten.

Tillbaka till toppen