|
Bakgrunden till utvecklingen av ett kvalitetsregister för kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är att sjukdomen idag utgör den femte största dödsorsaken och den enda dödliga sjukdom som fortfarande ökar. Att försöka stoppa denna negativa utveckling får ses som en av sjukvården största utmaningar framöver. Antalet personer som lider av sjukdomen har beräknats till mellan 400–700 000. Den stora variationen beror på att antalet odiagnosticerade fall är många. Man brukar likna antalet patienter med diagnosticerad KOL vid ”toppen av ett isberg” dvs flertalet känner inte till sin diagnos. Detta innebär att man ofta ställer diagnosen i ett sent skede då sjukdomen har progredierat och är tämligen uttalad, och där de behandlingsmetoder som finns idag har ett begränsat värde. Ju tidigare man kommer in i sjukdomsförloppet desto bättre är prognosen.
I tidiga stadier av sjukdomen omfattar behandling enbart rökstopp om patienten är symptomfri. Om patienten har symptom kan hon ibland också ha nytta av något luftrörsvidgande läkemedel. Ju mer avancerad sjukdomen däremot är så är det flera olika farmaka som bör övervägas i behandlingen. Särskilt viktigt anses det vara att identifiera patienter som har frekventa försämringstillfällen som visat sig bidra till en snabbare progress i sjukdomen och därmed bör behandling med vissa läkemedel särskilt övervägas. Sjukdomen är också ofta associerad med både osteoporos och malnutrition vilket även måste beaktas och behandlas i förekommande fall. Det finns även en överrepresentation av hjärtsjukdomar i denna patientgrupp, något som ofta förbises. Sålunda kräver behandling av patienter med KOL ett strukturerat tänkesätt för att patienterna ska erhålla en behandling med god kvalitét.
Kostnaderna för denna patientgrupp är betydande och har beräknats till ca 9 miljarder per år. Kostnaden ökar per patient ju mer avancerad sjukdomen hunnit bli. Man har i flera studier kunnat belysa att det finns klara brister i omhändertagandet av denna patientgrupp. Det förekommer även regionala skillnader i hur man omhändertar patienterna. Förutom att detta innebär en försämrad vård för patienterna med försämrad livskvalitét så har man också kunnat se att ett optimalt omhändertagande av KOL-patienter enligt de Socialstyrelsens Nationella riktlinjer, även innebär att samhället sparar pengar. Således finns många skäll till att tidigt diagnosticera och sätta in adekvata åtgärder till denna grupp av patienter.
Syftet med kvalitetsregistret RiksKOL är att registrera kvalitetén på behandlingen av patienter med KOL i Sverige.
Primära mål
- Att förbättra kvaliteten inom KOL-vården
- Att säkerställa att likvärdig vård i landet
Sekundära mål
- Att skapa ett arbetsinstrument ”on-line” med funktioner som checklista, förbättrad översyn och säkerhet
- Att förbättra det akuta omhändertagandet av patientgruppen
- Att minska antalet rökare i KOL-populationen
- Att förbättra tobaksanamnes
- Att skapa en rimlig och kostnadseffektiv läkemedelsanvänding
- Att stimulera till tidig och rätt diagnos
- Att skaffa ny kunskap som leder till ytterligare förbättring av behandling vid KOL
RiksKOL kommer att innefatta uppgifter om patienter som sköts för KOL initialt inom öppenvården både inom primärvården, allmän internmedicin samt lungmedicin och i en senare fas också de patienter som behandlas för KOL inom slutenvården både inom allmän internmedicin samt lungmedicin.
Registret sattes i drift 0904 och nu kommer man att på sedvanligt sätt kunna erhålla data från den egna kliniken och jämföra med data från andra enheter. Man kan på detta sätt också följa utvecklingen av kvalitén inom den egna enheten. Patienten kommer redan från början att ha möjlighet att få ut sin sk KOL-profil efter läkarbesöket som en minneslapp. Här kommer det att finnas uppgifter om aktuella rökvanor, lungfunktion, antal försämringstillfällen, syrsättning mm och man kommer också att kunna erhålla en historik vad gäller dessa data. |
