GallRiks styrgrupp
Bakre raden från vänster, Stefan Redén, Erik Haraldsson, Gabriel Sandblom, Peder Rogmark, Carl-Johan Drott
Främre raden från vänster, Greger Olsson, Lise-Lott Prebner, My Blohm, Linda Lundgren, Eva-Lena Syrén, Johanna Österberg
Stort tack till er alla som deltog på GallRiksdagarna 18 till 19 april, Ingenjörshuset Stockholm.
Vi vill gärna ha återkoppling från er, vad var bra eller inte så bra, finns det några förslag till förbättringar och förslag på programinnehåll för framtida arrangemang.
Klicka på länken nedan eller skanna QR-koden för att komma till utvärderingsformuläret.
Länk till utvärderingsformulär
https://esmaker.net/nx2/s.aspx?id=3589376457fe
QR-kod till utvärderingsformulär
My Blohm, styrgruppsledamot SFAT
Vem är du och vad är ditt uppdrag i GallRiks?
Jag arbetar som specialistläkare i kirurgi på Mora Lasarett och har precis blivit en av SFATs (Svensk förening för akutkirurgi och traumatologi) representanter i GallRiks styrelse. GallRiks har varit en del i min vardag på flera olika sätt senaste åren. Jag opererar mycket gallkirurgi och håller på att lära mig ERCP, men jag har även använt registret i forskning och disputerade i december med en avhandling om kirurgisk säkerhet i Gallkirurgi.
Vad driver dig att arbeta med ett kvalitetsregister?
Patienterna vi opererar förväntar sig bästa möjliga resultat och det finns fortfarande mycket vi kan förbättra. Ett välfungerande kvalitetsregister för gallkirurgi är nödvändigt för att vi ska veta vad och hur vi gör. På så sätt kan vi också förstå vad vi behöver jobba vidare med. När jag detaljstuderat data från GallRiks i forskningen har jag hittat både styrkor och svagheter. Jag ser fram emot att fortsätta arbetet med de andra i styrelsen för att utveckla och göra registret ännu bättre.
På vilket sätt har registret påverkat och påverkar behandling av gallstens-sjukdomar?
Registret är en fantastisk möjlighet för alla kliniker att se våra resultat, både lokalt och nationellt. GallRiksdata har även använts i många fina forskningsstudier genom åren. I min forskning har vi sett att patienter med akut kolecystit ska opereras så snart som möjligt inom det akuta vårdtillfället, gärna inom två dygn. Vi har också sett att operationsvolymer är viktigt med kortare operationstider och färre komplikationer för högvolymskirurger och högvolymssjukhus. Vi har även tittat på genusskillnader inom gallkirurgin där kvinnliga kirurger har lite bättre resultat i både planerad och akut gallkirurgi, men opererar lite långsammare. Registret kan också användas för att komplettera data i kliniska studier. Den möjligheten har vi använt i två kliniska studier på ultraljudsdissektion där vi sett att tekniken med ultraljudsdissektion enligt fundus first är lätt att lära sig med låg komplikationsfrekvens. Jag slipar nu på de sista detaljerna i en randomiserad studie på ultraljudsdissektion i akut kolecystit där GallRiks också har varit med på ett hörn.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
Det finns många frågeställningar som inte går att besvara med randomiserade studier då det krävs för många patienter, tar för lång tid eller kostar för mycket. Registerstudierna har där en väldigt viktig roll. Att kunna göra en R-RCT (Registerbaserad randomiserad klinik studie) med randomisering via registret är ett fint sätt att ytterligare använda registrets potential. IT- och AI-utvecklingen går framåt i en fart som det inte går att hänga med i. Det är därför extra viktigt att vi fortsätter utveckla registret och vara öppna för nya lösningar som vi idag inte ser. Det tror jag är nödvändigt för att GallRiks även i framtiden ska vara en källa till kvalitetssäkring och forskning i världsklass.
Nu är det snart dags för våra inspirations- och utbildningsdagar på Ingenjörshuset i Stockholm där årets tema är Den säkra gallan - Den säkra ERCPn - Den säkra registreringen. Här kan du ta del utav uppdaterat/aktuellt program.
Varmt välkomna önskar styrgruppen till anmälda deltagare och föreläsare, vi är säkra på att vi tillsammans får intressanta och innehållsrika dagar!
Rapporteringsdeadline för Årsrapport 2023 är den 28 februari 2024. Efter rapporteringsdeadline påbörjas arbete med sammanställning av rapportens olika delar. Uppgifter som registrerats efter 2024-02-28 kommer inte att finnas med i årsrapporten. Meddelande skickas ut till rapporterade enheter när rapporten är publicerad.
Checklista inför årsrapport av gallkirurgiska åtgärder och ERCP-undersökningar administreras av registrerande enhet och skickas in till GallRiks när samtliga registreringar är klarmarkerade och fullföljda. Checklista 2023
Kontakta Nationell koordinator,
Under perioden 15 till 20 februari finns ingen tillgänglig support från Nationell koordinator på grund utav semester.
Program samt anmälningsformulär finns tillgängligt på hemsidan under rubriken GallRiksdagarna 2024.
Arvid Gustafsson, Specialistläkare kirurgi,
Centrallasarettet Växjö, extern-doktorand via Lunds universitet
Vem är du och hur/till vad använder du GallRiks?
Arvid Gustafsson heter jag och jobbar på kirurgkliniken, Centrallasarettet i Växjö. Året var 2019 där jag i samband med mitt vetenskapliga ST-arbete halkade in i registerdata ur GallRiks värld via ett bananskal vid namn Greger Olsson (för närvarande registerhållare i GallRiks och klinikkollega). Sagt och gjort blev jag sedermera doktorand vid Lunds Universitet, med Bobby Tingstedt som handledare och Greger Olsson som bihandledare. Jag för flitigt in data i GallRiks, både galloperationer och ERCPer, men plockar ur data desto mer! Relativt ofta använder jag även andra funktioner via GallRiks hemsida, såsom att läsa rapporter, utnyttja utbildningsmiljön och för att se kommande evenemang.
Vad tycker du är den främsta styrkan med GallRiks?
Att det är ett nästintill nationellt heltäckande kliniskt relevant register. Uppbyggnaden med 30-dagarsuppföljning via koordinator besparar läkartid. Det är också enkelt med SITHS-inloggning och att det finns en aktiv grupp bakom som försöker göra förbättringar i registret.
Finns det något du tycker att GallRiks ska ändra på?
Möjlighet att inhämta vissa data direkt från journalsystem vore en stor fördel (eller rentav integrera register i journalsystem). Alternativt/eller om det i framtiden enklare även gick att samköra olika register. Snabbkommandona i variablerna med 1=Nej och 2=Ja kan behöva ses över (det är inte alltid 1 är Nej). Det vore bra om det är konsekvent då det går snabbare att använda tangenter än att klicka sig fram. Möjlighet att själv registrera sig som användare via SITHS-kort direkt? I nuläget kan en operatör/assistent missas att registreras om hen inte är upplagd som operatör i registret. Bättre synkronisering mellan registreringar, om jag precis registrerat en kolecystektomi, men även gjort ERCP, då borde till exempel vikt/längd och andra bakgrundsdata ”följa med”.*
*Red kommentar - I registreringsformuläret för kolecystektomi finns en knapp Intraoperativ ERCP som öppnar upp ERCP-formuläret. Vid detta val följer automatiskt preoperativa data med från kolecystektomiformuläret.
Hur ser du på framtiden för kvalitetsregister i allmänhet och GallRiks i synnerhet?
GallRiks-samkörning med op-journal för automatiserad registrering?
Ett stort nationellt register med olika sub-register? Skulle göra att samma data inte behöver registreras två gånger och lättare att samköra register.
Ett nationellt journalsystem med integrerat register? Med automatisk registrering hela tiden (stor mängd journaldata som är registerdata) ger detta en oändlig förbättrings- och forskningspotential. En sådan utveckling kräver såklart stor respekt för patientens samtycke till registrering och behov av sekretessprövning.
Berätta lite kort om din egen GallRiks-nära forskning?
Jag/vi har haft och har ett flertal projekt pågående både gällande kolecystektomi och ERCP. Bland annat har vi undersökt huruvida antalet clips på duktus cystikus vid kolecystektomi spelar någon roll för utfallet gall-läckage. Vi har också tittat på användandet av antibiotikaprofylax vid ERCP för PSC-patienter och vid kolangioskopi. I nuläget undersöker vi i olika projekt utfallet av ERCP vid duodenaldivertiklar, subtotal kolecystektomi och hur jämförbara kanyleringsmetoderna precut och pankreassfinkterotomi är. Inom kort kommer vi också undersöka operatörsroller vid kolecystektomi och är i uppstartsfas i ett projekt kring kolangiografi.
För att stödja registreringen i åtgärdsformulären online på sal har vi nu utökat sessions-timeouten i GallRiks från 61 minuter till 120 minuter. Det är den tid som en användare kan vara inaktiv i registret innan automatisk utloggning sker.
Aktuellt program samt anmälningsformulär finns nu tillgängligt på hemsidan under rubriken GallRiksdagarna 2024.
Observera att anmälan endast ligger öppen framtill 16 februari!